Bruger:Hebbot/Sandkasse/WP:DSA/januar 2013
Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2015
Januar - Februar - Marts - April - Maj
- Juni
- Juli
- August - September - Oktober - November - December
Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2014
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December
Hvis dagens artikel på forsiden ikke viser dagens artikel for dagen i dag, så er det sandsynligvis fordi cachen ikke er opdateret korrekt.
Tryk på dette link for at opdatere forsiden til den korrekte dagens artikel.
Tryk på dette link for at gøre det samme for denne side.
[rediger kildetekst]
Et arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist på forsiden. Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:
- Mandag: Norsk (bokmål)
- Tirsdag: Svensk
- Onsdag: Norsk (nynorsk)
- Torsdag: Norsk (bokmål)
- Fredag: Svensk
- Lørdag: Norsk (nynorsk)
- Søndag: Svensk - eller gæstedag - f.eks. finsk, færøsk, grønlandsk, islandsk, samisk.
Artiklerne kan hentes her[rediger kildetekst]
Skanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug på den danske wikipedia:
Hvis de ikke endnu ligger klar på Skanwiki, kan du gå direkte til disse steder:
- no:Wikipedia:Ukens artikkel/2024
- nn:Wikipedia:Utvald artikkel/2024
- sv:Wikipedia:Utvald artikel
- fi:Malline:Valitut palat/2024
- fo:Wikipedia:Aðrar mánaðargreinir (månedens artikel)
- is:Wikipedia:Grein mánaðarins/2024 (månedens artikel)
1. januar
Elektriciteten i Hakarps socken har främst kommit från vattenkraften, vilket i sin tur haft stor betydelse för bildandet av Hakarps samhälle. Det är Huskvarnafallen samt mindre forsar och strömmar längs Huskvarnaån som givit kraft och elektricitet till fabriker och hus i området. Vattenkraften var helt avgörande för Husqvarna vapenfabrik, Stensholms Pappersbruk och Carlfors bruk. Huskvarnaåns vattenfall har länge varit betydande för industrier, och i takt med att kunskapen kring elektriciteten ökade, började man i slutet av 1800-talet ersätta skovelhjul med elgeneratorer. Det gjorde att man kunde alstra el till bland annat belysning. De vattenfall som har använts för att producera elektricitet har varit det översta av Huskvarnafallen, Carlforsfallet med 4,6 meters fallhöjd och Stensholmsfallet med 3,7 meters fallhöjd. Ebbes kraftstation drevs mellan 1906 och 1969.
Första gången en elektrifiering av Hakarp omtalas är i Jönköpingsposten, som berättar att Stensholms Pappersbruk precis hade påbörjat installation av elektriskt ljus i fabriken när en fotogenlampa orsakade en brand som fick hela fabriken att brinna ner den 23 november 1889. Läs mer
se -
se svendsk -
diskussion -
historik
2. januar
Fujian er ein provins på søraustkysten av Kina. Fujian grensar til Zhejiang i nord, Jiangxi i vest, og Guangdong i sør. Øya Taiwan ligg i aust, bortom Taiwansundet. Namnet Fujian er ei samansetting av Fuzhou og Jianzhou (dagens Jian'ou), to byar i Fujian, danna under Tang-dynastiet. Den kinesiske enkeltteiknsforkortinga er 闽 for Min. Hankinesarar er i fleirtal, men provinsen er kulturelt og språkleg ein av dei mest mangleta provinsane i Kina. Han dekker ei flatevidd på 121 400 km2 og folketalet er kring 36 millionar. Fuzhou er hovudstad og største by i provinsen med om lag 7 millionar innbyggjarar. Provinsen er rik på fjellandskap, og vert ofte omtala som «åtte delar fjell, ein del vatn, og ein del dyrka jord» (八山一水一分田). Les meir …
se -
se nynorsk -
diskussion på nynorsk -
historik
3. januar
Lejdtrafiken, eller Göteborgstrafiken, var Sveriges utenrikshandel med nøytrale land under andre verdenskrig. Trafikken gikk til og fra Göteborg. Etter at Tyskland hadde okkupert Danmark og Norge den 9. april 1940, ble Sverige avskåret fra handel vestover og fikk derfor mangel på ulike varer, noen av dem kritiske for landets forsvarsevne (blant annet olje).
Tyskland hadde lagt ut en minesperre som ble bevoktet med skip og fly, den såkalte Skagerraksperren, og Storbritannia hadde opprettet blokade mot Tyskland og tyskokkuperte land. Sverige lå dermed innenfor doble blokadelinjer og risikerte å bli helt avhengig av Tyskland. Først etter omfattende forhandlinger med begge krigførende sider kunne seilasene komme i gang.
Flere krav måtte oppfylles for seilasene. Likt antall fartøy måtte passere ut og inn, fartøyene ble kontrollert fra begge sider, og antallet passasjerer måtte være det samme i begge retninger. I flere tilfeller forårsaket krigens hendelser konflikter mellom Sverige og de krigførende, hvilket førte til at trafikken periodevis ble stoppet. Sammenlagt ble det gjort 459 reiser gjennom Skagerraksperren av 79 fartøy; 10 av fartøyene ble senket. Handelen var viktig for Sveriges forsyningssituasjon under krigsårene, selv om den utgjorde en liten del av landets handel i fredstid. Les mer...
se -
se bokmål -
diskussion på bokmål -
historik
4. januar
Elektriciteten i Hakarps socken har främst kommit från vattenkraften, vilket i sin tur haft stor betydelse för bildandet av Hakarps samhälle. Det är Huskvarnafallen samt mindre forsar och strömmar längs Huskvarnaån som givit kraft och elektricitet till fabriker och hus i området. Vattenkraften var helt avgörande för Husqvarna vapenfabrik, Stensholms Pappersbruk och Carlfors bruk. Huskvarnaåns vattenfall har länge varit betydande för industrier, och i takt med att kunskapen kring elektriciteten ökade, började man i slutet av 1800-talet ersätta skovelhjul med elgeneratorer. Det gjorde att man kunde alstra el till bland annat belysning. De vattenfall som har använts för att producera elektricitet har varit det översta av Huskvarnafallen, Carlforsfallet med 4,6 meters fallhöjd och Stensholmsfallet med 3,7 meters fallhöjd. Ebbes kraftstation drevs mellan 1906 och 1969.
Första gången en elektrifiering av Hakarp omtalas är i Jönköpingsposten, som berättar att Stensholms Pappersbruk precis hade påbörjat installation av elektriskt ljus i fabriken när en fotogenlampa orsakade en brand som fick hela fabriken att brinna ner den 23 november 1889. Läs mer
se -
se svendsk -
diskussion -
historik
5. januar
Fujian er ein provins på søraustkysten av Kina. Fujian grensar til Zhejiang i nord, Jiangxi i vest, og Guangdong i sør. Øya Taiwan ligg i aust, bortom Taiwansundet. Namnet Fujian er ei samansetting av Fuzhou og Jianzhou (dagens Jian'ou), to byar i Fujian, danna under Tang-dynastiet. Den kinesiske enkeltteiknsforkortinga er 闽 for Min. Hankinesarar er i fleirtal, men provinsen er kulturelt og språkleg ein av dei mest mangleta provinsane i Kina. Han dekker ei flatevidd på 121 400 km2 og folketalet er kring 36 millionar. Fuzhou er hovudstad og største by i provinsen med om lag 7 millionar innbyggjarar. Provinsen er rik på fjellandskap, og vert ofte omtala som «åtte delar fjell, ein del vatn, og ein del dyrka jord» (八山一水一分田). Les meir …
se -
se nynorsk -
diskussion på nynorsk -
historik
6. januar
Palestína (latína: Palæstina; hebreska: ארץ־ישראל Eretz-Yisra'el, áður einnig nefnt פלשתינה Palestina; arabíska: فلسطين Filasṭīn, Falasṭīn) er eitt margra heita landsvæðis á milli Miðjarðarhafsins og árinnar Jórdan svo og nokkurra aðliggjandi landsvæða.
Síðustu árþúsund hafa margar mismunandi landfræðilegar skilgreiningar verið notaðar til þess að afmarka það svæði sem kallað er Palestína. Þær skilgreiningar eru allar umdeildar í stjórnmálum. Víðasta skilgreiningin er sú sem notuð var af Bretum þegar þeim var veitt umboð af Þjóðabandalaginu á millistríðsárunum til þess að stjórna Palestínu en það svæði skiptist nú á milli Ísrael og heimastjórnarsvæða Palestínumanna. Frá stofnun Ísraels hefur orðið algengara að heitið Palestína vísi aðeins til þess síðarnefnda.
se -
historik
7. januar
Nimrod-ekspedisjonen var den første av tre ekspedisjoner Ernest Shackleton ledet til Antarktis. Hovedmålet var å bli først til å nå Sydpolen, i tillegg hadde ekspedisjonen en rekke geografiske og andre vitenskapelige formål. Ekspedisjonen nådde 88° 23' sørlig bredde, til da det sørligste punkt nådd av mennesker og kun 97 nautiske mil (180 km) fra Sydpolen. Ekspedisjonen var den første til å bestige Mount Erebus, den nest høyeste vulkanen i Antarktis, og en separat gruppe ledet av den walisisk-australske geologen og professoren Edgeworth David nådde den beregnede posisjonen for den magnetiske Sydpolen.
Da ekspedisjonen vendte hjem overvant Shackleton den tidligere skepsisen fra Royal Geographical Society og mottok mange offentlige æresbevisninger, inkludert ridderskap fra kong Edward VII. Han oppnådde liten økonomisk gevinst fra denne ekspedisjonen, og var til slutt avhengig av et offentlig tilskudd for å kunne dekke sine forpliktelser.
Det gikk ikke mer enn tre år før hans sørlige rekord ble slått, da Roald Amundsen den 14. desember 1911 nådde Sydpolen. I sine memoarer skrev Amundsen likevel: «Sir Ernest Shackletons navn vil for alltid stå risset i den antarktiske forsknings historie med flammende bokstaver». Les mer...
se -
se bokmål -
diskussion på bokmål -
historik
8. januar
Talgoxe (Parus major) är en fågel inom ordningen tättingar och familjen mesfåglar. Den är vanlig i hela Europa, västra, centrala och norra Asien och delar av Nordafrika och förekommer i alla sorters skogslandskap. Den är vanligen sv:stannfågel och de flesta talgoxar flyttar inte förutom under extremt hårda vintrar. Talgoxen är den mest utbredda arten i släktet Parus. Dess taxonomi är komplicerad och omdiskuterad, och den delas upp i en mängd underarter, som i sin tur delas in i tre till fyra underartsgrupper. Vissa auktoriteter behandlar tre av dessa grupper som egna arter, exempelvis turkestanmes.
Talgoxen är lätt igenkännlig med svart huvud och hals, framträdande vita kinder, olivgrön ovansida och gul undersida, med viss variation bland de många underarterna. Den äter huvudsakligen insekter på sommaren, men en större uppsättning föda på vintern. Liksom alla mesar är den hålhäckare och häckar vanligen i trädhålor. Honan lägger omkring 12 ägg och ruvar dem ensam, men båda föräldrar tar hand om ungarna. De flesta år föder paret upp två kullar. Bona kan plundras av hackspettar, ekorrar och vesslor och angripas av loppor, och adulta fåglar kan jagas av sparvhökar. Talgoxen har anpassat sig väl till människans miljöpåverkan och är en vanlig fågel i stadsparker och trädgårdar. Den är också en viktig art för ornitologiska studier. 
Lyssna ? Läs mer
se -
se svendsk -
diskussion -
historik
9. januar
Krittida er ein geologisk periode som varte frå slutten av jura for 145,5 ± 4 millionar år sidan til byrjinga av paleocen for 65,5 ± 0,3 millionar år sidan. Han er den yngste perioden i æraen mesozoikum og med ei lengd på 80 millionar år er han den lengste perioden i eonet fanerozoikum. Slutten av kritt er definert som grensa mellom mesozoikum og kenozoikum.
Det vart danna meir kalk i Kritt enn noko anna periode i fanerozoikum. Sirkulasjon av havvatn rundt dei store midthavsryggane tilførte hava kalsium som gjorde havet metta slik at det la seg på botn, samt at det var mykje kalkhaldige plankton. Omfattande karbonatavsettingar og andre sedimentære avsettingar gjorde kalken ekstra fin. Kjende formasjonar frå denne tida er til dømes Dei kvite klippene ved Dover i England.
Blomsterplanter spreidde seg i denne periode, og dei første biene dukka opp. På land var pattedyra enno små og relativt uviktig del av dyrelivet. Faunaen var dominert av archosaure krypdyr, særleg dinosaurar, som var på sitt mest mangfaldige i kritt. I havet vart rokker, moderne haiar og eigentlege beinfiskar vanlege. Les meir …
se -
se nynorsk -
diskussion på nynorsk -
historik
10. januar
Nimrod-ekspedisjonen var den første av tre ekspedisjoner Ernest Shackleton ledet til Antarktis. Hovedmålet var å bli først til å nå Sydpolen, i tillegg hadde ekspedisjonen en rekke geografiske og andre vitenskapelige formål. Ekspedisjonen nådde 88° 23' sørlig bredde, til da det sørligste punkt nådd av mennesker og kun 97 nautiske mil (180 km) fra Sydpolen. Ekspedisjonen var den første til å bestige Mount Erebus, den nest høyeste vulkanen i Antarktis, og en separat gruppe ledet av den walisisk-australske geologen og professoren Edgeworth David nådde den beregnede posisjonen for den magnetiske Sydpolen.
Da ekspedisjonen vendte hjem overvant Shackleton den tidligere skepsisen fra Royal Geographical Society og mottok mange offentlige æresbevisninger, inkludert ridderskap fra kong Edward VII. Han oppnådde liten økonomisk gevinst fra denne ekspedisjonen, og var til slutt avhengig av et offentlig tilskudd for å kunne dekke sine forpliktelser.
Det gikk ikke mer enn tre år før hans sørlige rekord ble slått, da Roald Amundsen den 14. desember 1911 nådde Sydpolen. I sine memoarer skrev Amundsen likevel: «Sir Ernest Shackletons navn vil for alltid stå risset i den antarktiske forsknings historie med flammende bokstaver». Les mer...
se -
se bokmål -
diskussion på bokmål -
historik
11. januar
Talgoxe (Parus major) är en fågel inom ordningen tättingar och familjen mesfåglar. Den är vanlig i hela Europa, västra, centrala och norra Asien och delar av Nordafrika och förekommer i alla sorters skogslandskap. Den är vanligen sv:stannfågel och de flesta talgoxar flyttar inte förutom under extremt hårda vintrar. Talgoxen är den mest utbredda arten i släktet Parus. Dess taxonomi är komplicerad och omdiskuterad, och den delas upp i en mängd underarter, som i sin tur delas in i tre till fyra underartsgrupper. Vissa auktoriteter behandlar tre av dessa grupper som egna arter, exempelvis turkestanmes.
Talgoxen är lätt igenkännlig med svart huvud och hals, framträdande vita kinder, olivgrön ovansida och gul undersida, med viss variation bland de många underarterna. Den äter huvudsakligen insekter på sommaren, men en större uppsättning föda på vintern. Liksom alla mesar är den hålhäckare och häckar vanligen i trädhålor. Honan lägger omkring 12 ägg och ruvar dem ensam, men båda föräldrar tar hand om ungarna. De flesta år föder paret upp två kullar. Bona kan plundras av hackspettar, ekorrar och vesslor och angripas av loppor, och adulta fåglar kan jagas av sparvhökar. Talgoxen har anpassat sig väl till människans miljöpåverkan och är en vanlig fågel i stadsparker och trädgårdar. Den är också en viktig art för ornitologiska studier. Lyssna ? Läs mer
se -
se svendsk -
diskussion -
historik
12. januar
Krittida er ein geologisk periode som varte frå slutten av jura for 145,5 ± 4 millionar år sidan til byrjinga av paleocen for 65,5 ± 0,3 millionar år sidan. Han er den yngste perioden i æraen mesozoikum og med ei lengd på 80 millionar år er han den lengste perioden i eonet fanerozoikum. Slutten av kritt er definert som grensa mellom mesozoikum og kenozoikum.
Det vart danna meir kalk i Kritt enn noko anna periode i fanerozoikum. Sirkulasjon av havvatn rundt dei store midthavsryggane tilførte hava kalsium som gjorde havet metta slik at det la seg på botn, samt at det var mykje kalkhaldige plankton. Omfattande karbonatavsettingar og andre sedimentære avsettingar gjorde kalken ekstra fin. Kjende formasjonar frå denne tida er til dømes Dei kvite klippene ved Dover i England.
Blomsterplanter spreidde seg i denne periode, og dei første biene dukka opp. På land var pattedyra enno små og relativt uviktig del av dyrelivet. Faunaen var dominert av archosaure krypdyr, særleg dinosaurar, som var på sitt mest mangfaldige i kritt. I havet vart rokker, moderne haiar og eigentlege beinfiskar vanlege. Les meir …
se -
se nynorsk -
diskussion på nynorsk -
historik
13. januar
Gråsparv (Passer domesticus) är en fågel som tillhör familjen sparvfinkar (Passeridae). Gråsparven är spridd över stora delar av Europa och Asien, men har även av människan introducerats till Amerika, Afrika och Australien och är idag en av världens mest spridda fågelarter. Gråsparven är en kulturföljare och har anslutit sig till människan i över 10 000 år. Världspopulationen uppskattas till ungefär 500 miljoner individer. Gråsparvshanen är lik den närbesläktade pilfinken och dessa arter förväxlas ofta av gemene man. Gråsparven är en flockfågel, och kan även ses i blandflockar med exempelvis pilfinkar. Under hela året är gråsparven social och mycket av dess beteenden utförs i flock, och dagarna är starkt synkroniserat.
I Norden, samt i resten av Västeuropa, har gråsparven traditionellt ansetts vara en illavarslande fågel som kunde bringa människor olycka. I Frankrike trodde man exempelvis att det var djävulen som skapat fågeln och på många håll i Sverige fanns det talesätt om att gråsparven framkallade oväder eller dödsfall. Läs mer
se -
historik
14. januar
Maja Melandsø, egentlig Marie Sofie Melandsø, (født 14. januar 1906 i Trondheim, død samme sted 2. desember 1981) var en norsk arkitekt og maler. Hun var en pioner på flere måter: Hun var en av de første kvinnelige arkitekter med fullført studium fra NTH da hun ble uteksaminert i 1931; hun regnes som den som innførte den funksjonalistiske arkitekturen i Trondheim – og hun var en av de første norske kvinnelige arkitekter med egen praksis.
Maja Melandsø engasjerte seg både i sosial boligbygging og kulturminnevern. Som arkitekt hadde hun en omfattende produksjon, men bortsett fra at hun som helt nyutdannet vakte oppsikt med sitt djerve «funkis-bygg» i Trondheim, ble bygningene hun tegnet sjelden omtalt i arkitekturlitteraturen. Les mer...
se -
se bokmål -
diskussion på bokmål -
historik
15. januar
.jpg)
Gamal Abdel Nasser, född 15 januari 1918 i Alexandria, död 28 september 1970 i Kairo, var en egyptisk militär och politiker. Nasser fick den reella makten i Egypten då kung Farouk störtades 1952, och 1954 efterträdde han Muhammad Naguib som statsminister. Han var landets president mellan 1956 och 1970 då Egypten deltog i två krig, Suezkriget och Sexdagarskriget.
Under Nasser övertogs Suezkanalen av Egypten och genom militärkuppen skapade han det moderna Egypten. Han var en stark motståndare till västlig imperialism. I Mellanöstern blev Nasser en ledande förespråkare för panarabismen, den arabiska nationalismen. Han räknas till en av historiens viktigaste arabiska ledare.
Nasser var gift med Tahia och de hade fem barn: tre söner, Khaled, Abdul Hamid och Abdul Hakim, samt två döttrar, Mona och Hoda. Nasser avled till följd av en hjärtattack. Läs mer
se -
se svendsk -
diskussion -
historik
16. januar
Augustin Louis Cauchy (1789 - 1857) var ein fransk matematikar.
Cauchy var ein pioner innan analyse og vidareutvikla grunnlaget som var lagt av Leibniz og Newton; blant anna fann han formelle bevis for fleire fundamentale satsar. Spesielt i funksjonsteori stammar fleire sentrale teorem frå han. Hans nestan 800 publikasjonar dekte heile breidda av matematikken på den tida.
Etter Euler døydde hadde mange inntrykk av at matematikken var nestan fullt utforska og at det ikkje lenger var nokre vesentlege problem som gjenstod. Det var spesielt Gauss og Cauchy som motprova dette inntrykket.
Cauchy var ein streng katolikk og tilhengar av den franske herskarslekta Bourbon. Under dei franske revolusjonane førte dette han i konflikt med mange av hans samtidige. Les meir …
se -
se nynorsk -
diskussion på nynorsk -
historik
17. januar
Maja Melandsø, egentlig Marie Sofie Melandsø, (født 14. januar 1906 i Trondheim, død samme sted 2. desember 1981) var en norsk arkitekt og maler. Hun var en pioner på flere måter: Hun var en av de første kvinnelige arkitekter med fullført studium fra NTH da hun ble uteksaminert i 1931; hun regnes som den som innførte den funksjonalistiske arkitekturen i Trondheim – og hun var en av de første norske kvinnelige arkitekter med egen praksis.
Maja Melandsø engasjerte seg både i sosial boligbygging og kulturminnevern. Som arkitekt hadde hun en omfattende produksjon, men bortsett fra at hun som helt nyutdannet vakte oppsikt med sitt djerve «funkis-bygg» i Trondheim, ble bygningene hun tegnet sjelden omtalt i arkitekturlitteraturen. Les mer...
se -
se bokmål -
diskussion på bokmål -
historik
18. januar
Gamal Abdel Nasser, född 15 januari 1918 i Alexandria, död 28 september 1970 i Kairo, var en egyptisk militär och politiker. Nasser fick den reella makten i Egypten då kung Farouk störtades 1952, och 1954 efterträdde han Muhammad Naguib som statsminister. Han var landets president mellan 1956 och 1970 då Egypten deltog i två krig, Suezkriget och Sexdagarskriget.
Under Nasser övertogs Suezkanalen av Egypten och genom militärkuppen skapade han det moderna Egypten. Han var en stark motståndare till västlig imperialism. I Mellanöstern blev Nasser en ledande förespråkare för panarabismen, den arabiska nationalismen. Han räknas till en av historiens viktigaste arabiska ledare.
Nasser var gift med Tahia och de hade fem barn: tre söner, Khaled, Abdul Hamid och Abdul Hakim, samt två döttrar, Mona och Hoda. Nasser avled till följd av en hjärtattack. Läs mer
se -
se svendsk -
diskussion -
historik
19. januar
Augustin Louis Cauchy (1789 - 1857) var ein fransk matematikar.
Cauchy var ein pioner innan analyse og vidareutvikla grunnlaget som var lagt av Leibniz og Newton; blant anna fann han formelle bevis for fleire fundamentale satsar. Spesielt i funksjonsteori stammar fleire sentrale teorem frå han. Hans nestan 800 publikasjonar dekte heile breidda av matematikken på den tida.
Etter Euler døydde hadde mange inntrykk av at matematikken var nestan fullt utforska og at det ikkje lenger var nokre vesentlege problem som gjenstod. Det var spesielt Gauss og Cauchy som motprova dette inntrykket.
Cauchy var ein streng katolikk og tilhengar av den franske herskarslekta Bourbon. Under dei franske revolusjonane førte dette han i konflikt med mange av hans samtidige. Les meir …
se -
se nynorsk -
diskussion på nynorsk -
historik
20. januar
Krämarekapellet ligger norr om det stora tornet i Malmö S:t Petri kyrka. Kapellet innehåller en stor rikedom av kalkmålningar från senmedeltiden. Dess uppförande bekostades av Vantsnidarelaget eller, som det längre fram i tiden omväxlande kallades, Kledebo- eller Krämarelaget. Vantsnidarnas lag var det förnämsta i det medeltida Malmö och ur detta lag rekryterades flera personer till tjänst i stadens styrelse.
Särskilt under 1400-talet byggdes ett antal kapell i anslutning till den stora stadskyrkan S:t Petri. I dag är endast två bevarade, S:ta Annas kapell på kyrkans sydsida och Krämarekapellet som numera har funktionen som dopkapell. Här står i dag dopfunten från år 1601. Kapellets golv är helt täckt av gamla gravstenar vilka lades dit under restaureringen av kyrkan åren 1904–1906. Läs mer
se -
historik
21. januar
Ulan Bator (eller Ulaanbaatar) (mongolsk: Улаанбаатар), er hovedstaden og den største byen i Mongolia. Byen er en selvstendig kommune (хот, khot) som ikke tilhører noen aimag (provins), og hadde per april 2010 1 118 800 innbyggere.
Ulan Bator ligger litt nordøst for midten av Mongolia. Byen ligger i en dal nær elven Tuul, omtrent 1350 meter over havet. Ulan Bator er Mongolias politiske og administrative sentrum og landets kulturelle, industrielle og finansielle tyngdepunkt. Den er også knutepunktet for Mongolias vegnett og er via jernbane knyttet til Den transsibirske jernbanen og det kinesiske jernbanenettet.
Byen ble grunnlagt i 1639 som en nomadisk buddhistisk klosterlandsby. Før 1778 hadde byen endret beliggenhet hele tjueåtte ganger; hver gang valgt seremonielt, men fra det året ble bosetningen permanent etablert der elvene Tuul og Selbe møtes og Ulan Bator ligger i dag. Les mer...
se -
se bokmål -
diskussion på bokmål -
historik
22. januar
Modernism är en rörelse inom arkitektur som uppkom på 1920-talet med CIAM (Congrès Internationaux d'Architecture Moderne) som språkrör. Denna ideologi var dominerande inom arkitektur och stadsplanering under större delen av 1900-talet. Rörelsen omfattar ett flertal olika stilar, bland annat funktionalism, brutalism och high tech-arkitektur. Modernismen karakteriseras av en avskalad och geometriskt enkel arkitektur, fri från ornament då det är själva formerna och konstruktionen som står för det arkitektoniska och konstnärliga värdet.
Rörelsen uppkom i Europa i efterdyningarna av första världskriget, då man ansåg att det behövdes en ny stilinriktning för den nya värld som måste byggas upp, något som kombinerades med ett ökat industriellt byggande. Den modernistiska rörelsen har däremot rötter längre tillbaka, till exempel i 1800-talets ingenjörsarkitektur, amerikanen Louis Sullivans skyskrapearkitektur och de avantgardistiska stilarna i början av 1900-talet, till exempel futurism och konstruktivism. Den "nya sakligheten", eller funktionalismen, kom att dominera rörelsen före andra världskriget och det var Weimarrepublikens Tyskland som blev utvecklingens centrum, till stor del genom Bauhausskolan i Dessau. Den stora internationella spridningen av modernismen skedde efter andra världskriget, då rörelsen till stor del kom att dominera arkitekturen. På 1960- och 1970-talen kom modernismen att kritiseras hårt av den postmodernistiska rörelsen. Läs mer
se -
se svendsk -
diskussion -
historik
23. januar
Camilla Collett (1813 - 1895) var ein norsk forfattar og kvinnesakskjempar, fødd Wergeland. Ho var dotter til Nicolai Wergeland og syster til Henrik Wergeland.
Ho er spesielt kjend for gjennombrotsboka Amtmandens Døttre som kom ut i to delar i 1854 og 1855. Dette var den første realistiske tendensroman i norsk litteratur. Dette vart òg den einaste romanen Camilla Collett skreiv. Første delen av boka vart gjeven ut anonymt, men den vart snart allment kjend som hennar verk. Ho har og skrive noveller.
Camilla Collett var den første store, kvinnelege forfattar i norsk litteratur. Collett fengslar stadig norske lesarar, både gjennom sin skjebne, sin skrivekunst og sitt uslitelege engasjement. Heideren Collett fekk kom også i eit moderne uttrykk da biletet av henne blei prega på portrettsida av den norske 100-kroneseddelen frå 1979-1997. Les meir …
se -
se nynorsk -
diskussion på nynorsk -
historik
24. januar
Ulan Bator (eller Ulaanbaatar) (mongolsk: Улаанбаатар), er hovedstaden og den største byen i Mongolia. Byen er en selvstendig kommune (хот, khot) som ikke tilhører noen aimag (provins), og hadde per april 2010 1 118 800 innbyggere.
Ulan Bator ligger litt nordøst for midten av Mongolia. Byen ligger i en dal nær elven Tuul, omtrent 1350 meter over havet. Ulan Bator er Mongolias politiske og administrative sentrum og landets kulturelle, industrielle og finansielle tyngdepunkt. Den er også knutepunktet for Mongolias vegnett og er via jernbane knyttet til Den transsibirske jernbanen og det kinesiske jernbanenettet.
Byen ble grunnlagt i 1639 som en nomadisk buddhistisk klosterlandsby. Før 1778 hadde byen endret beliggenhet hele tjueåtte ganger; hver gang valgt seremonielt, men fra det året ble bosetningen permanent etablert der elvene Tuul og Selbe møtes og Ulan Bator ligger i dag. Les mer...
se -
se bokmål -
diskussion på bokmål -
historik
25. januar
Modernism är en rörelse inom arkitektur som uppkom på 1920-talet med CIAM (Congrès Internationaux d'Architecture Moderne) som språkrör. Denna ideologi var dominerande inom arkitektur och stadsplanering under större delen av 1900-talet. Rörelsen omfattar ett flertal olika stilar, bland annat funktionalism, brutalism och high tech-arkitektur. Modernismen karakteriseras av en avskalad och geometriskt enkel arkitektur, fri från ornament då det är själva formerna och konstruktionen som står för det arkitektoniska och konstnärliga värdet.
Rörelsen uppkom i Europa i efterdyningarna av första världskriget, då man ansåg att det behövdes en ny stilinriktning för den nya värld som måste byggas upp, något som kombinerades med ett ökat industriellt byggande. Den modernistiska rörelsen har däremot rötter längre tillbaka, till exempel i 1800-talets ingenjörsarkitektur, amerikanen Louis Sullivans skyskrapearkitektur och de avantgardistiska stilarna i början av 1900-talet, till exempel futurism och konstruktivism. Den "nya sakligheten", eller funktionalismen, kom att dominera rörelsen före andra världskriget och det var Weimarrepublikens Tyskland som blev utvecklingens centrum, till stor del genom Bauhausskolan i Dessau. Den stora internationella spridningen av modernismen skedde efter andra världskriget, då rörelsen till stor del kom att dominera arkitekturen. På 1960- och 1970-talen kom modernismen att kritiseras hårt av den postmodernistiska rörelsen. Läs mer
se -
se svendsk -
diskussion -
historik
26. januar
Camilla Collett (1813 - 1895) var ein norsk forfattar og kvinnesakskjempar, fødd Wergeland. Ho var dotter til Nicolai Wergeland og syster til Henrik Wergeland.
Ho er spesielt kjend for gjennombrotsboka Amtmandens Døttre som kom ut i to delar i 1854 og 1855. Dette var den første realistiske tendensroman i norsk litteratur. Dette vart òg den einaste romanen Camilla Collett skreiv. Første delen av boka vart gjeven ut anonymt, men den vart snart allment kjend som hennar verk. Ho har og skrive noveller.
Camilla Collett var den første store, kvinnelege forfattar i norsk litteratur. Collett fengslar stadig norske lesarar, både gjennom sin skjebne, sin skrivekunst og sitt uslitelege engasjement. Heideren Collett fekk kom også i eit moderne uttrykk da biletet av henne blei prega på portrettsida av den norske 100-kroneseddelen frå 1979-1997. Les meir …
se -
se nynorsk -
diskussion på nynorsk -
historik
27. januar
Konflikten mellan Libyen och Tchad var ett tillstånd av sporadisk krigföring i Tchad mellan 1978 och 1987 där Libyen och Tchad var motparter. Libyens inblandning i Tchads inre angelägenheter inleddes 1968, då inbördeskriget i Tchad utvidgades till norra Tchad, och blev mer intensivt 1969 då Muammar al-Qadhdhafi tog makten i Libyen. Konflikten utmärktes av fyra olika libyska interventioner i Tchad, som skedde 1978, 1979, 1980–1981 och 1983–1987. Vid alla dessa tillfällen hade Qadhdhafi stöd av ett antal grupperingar i Tchad som deltog i inbördeskriget, medan Libyens motståndare fick stöd av den franska regeringen, som ingrep militärt för att rädda Tchads regering 1978, 1983 och 1986.
Den ursprungliga orsaken till Qadhdhafis inblandning i Tchad var hans ambition att annektera Aouzouremsan, den nordligaste delen av Tchad, som han gjorde anspråk på med hänvisning till ett oratificerat fördrag från kolonialtiden. År 1972 blev hans mål, enligt historikern Mario Azevedos bedömning, att skapa en klientstat på Libyens "undersida", en islamisk republik utformad i likhet med hans jamahiriya, som skulle upprätthålla nära band med Libyen och säkra hans kontroll över Aozouremsan, att driva ut Frankrike från området, och att använda Tchad som en bas för att utöka sitt inflytande i Centralafrika. Läs mer
se -
historik
28. januar
Venus' atmosfære er mye tettere og varmere enn jordens atmosfære. Temperaturen ved overflaten ligger på 740 K (467 °C) mens trykket er 93 bar. Atmosfæren inneholder ugjennomsiktige skyer av svovelsyre som gjør optiske observasjoner av overflaten umulig, og informasjonen om Venus' topografi har utelukkende blitt innhentet ved bruk av radar. De viktigste atmosfæriske gassene er karbondioksid og nitrogen mens andre kjemiske forbindelser kun forekommer i spormengder.
Atmosfæren er i en tilstand av kraftig sirkulasjon og superrotasjon. Hele atmosfæren sirkler rundt planeten på bare fire jorddager, mye raskere enn planetens sideriske dag på 243 dager. Vinden som forårsaker denne rotasjonen blåser så raskt som 100 m/s (~360 km/t), opp mot 60 ganger planetens egen rotasjonshastighet. Til sammenligning når jordens kraftigste vinder bare 10–20 % av jordens rotasjonshastighet. På den andre siden blir vindhastigheten tregere jo nærmere overflaten den kommer, og kuling når knapt 10 km/t ved overflaten. Nær polene finnes antisyklone strukturer kalt polarvirvler. Hver virvel er dobbeløyet og viser karakteristiske S-formede mønstre av skyer.
Til tross for de harde forholdene på overflaten er det atmosfæriske trykket og temperaturen rundt 50–65 km over overflaten nær de samme som på jorden. Dette gjør den øvre atmosfæren til det mest jord-like området i solsystemet, selv mer likt enn overflaten på Mars. Likhetene mellom trykk og temperatur, og det faktum at pusteluft (21 % oksygen og 78 % nitrogen) er en stigende gass på Venus på samme måte som helium er en stigende gass på jorden, gjør at den øvre atmosfæren har blitt foreslått som et mulig sted for både utforskning og kolonisering. Les mer...
se -
se bokmål -
diskussion på bokmål -
historik
29. januar
Stare (Sturnus vulgaris) är i Europa den vanligaste och mest utbredda företrädaren för familjen starar (Sturnidae). För en ovan betraktare kan den förväxlas med koltrasten, eftersom den är en annan vanlig gulnäbbad mörk fågel som ses öppet på gräsmattor och inne i samhällen och städer. Staren är dock mindre, har spetsiga vingar och har i sommardräkt en metalliskt blänkande fjäderdräkt.
Staren är främst välkänd genom sin sång och är en mycket duktig härmare. Staren har en stor geogafisk utbredning och genom introduktion på andra kontinenter är staren idag en av de vanligaste fåglarna i världen. Dock har bestånden i Europa, efter en markant ökning på 1800-talet, sedan 1960-talet minskat mycket kraftigt. I vissa områden har den tidigare vanliga synen av mycket stora synkroniserade flockar av starar blivit allt mer ovanlig. Läs mer
se -
se svendsk -
diskussion -
historik
30. januar
Skulderbladet (latin scapula), er ein knokkel i det menneskelege skjelettet som bind saman skjelettet i overkroppen med armane. Dei to skulderblada ligg på ryggsida av brystkassa og er tynne, flate og uregelbunde trekanta i forma. Det dannar ledd mot kragebeinet, clavicula, og overarmsbeinet, humerus, og saman med kragebeina så utgjer skulderblada skulderbogen.
Dei i alt seksten musklane som festar på skulderbladet sine to ytterflater gjer skuldra til den mest rørlige leddet i menneskekroppen.
Skulderbladet har to beinframspring, skulderhøgda, og ramnenebbet. Begge desse går ventralt og tener som utspring og festar for ymse musklar. Les meir …
se -
se nynorsk -
diskussion på nynorsk -
historik
31. januar
Venus' atmosfære er mye tettere og varmere enn jordens atmosfære. Temperaturen ved overflaten ligger på 740 K (467 °C) mens trykket er 93 bar. Atmosfæren inneholder ugjennomsiktige skyer av svovelsyre som gjør optiske observasjoner av overflaten umulig, og informasjonen om Venus' topografi har utelukkende blitt innhentet ved bruk av radar. De viktigste atmosfæriske gassene er karbondioksid og nitrogen mens andre kjemiske forbindelser kun forekommer i spormengder.
Atmosfæren er i en tilstand av kraftig sirkulasjon og superrotasjon. Hele atmosfæren sirkler rundt planeten på bare fire jorddager, mye raskere enn planetens sideriske dag på 243 dager. Vinden som forårsaker denne rotasjonen blåser så raskt som 100 m/s (~360 km/t), opp mot 60 ganger planetens egen rotasjonshastighet. Til sammenligning når jordens kraftigste vinder bare 10–20 % av jordens rotasjonshastighet. På den andre siden blir vindhastigheten tregere jo nærmere overflaten den kommer, og kuling når knapt 10 km/t ved overflaten. Nær polene finnes antisyklone strukturer kalt polarvirvler. Hver virvel er dobbeløyet og viser karakteristiske S-formede mønstre av skyer.
Til tross for de harde forholdene på overflaten er det atmosfæriske trykket og temperaturen rundt 50–65 km over overflaten nær de samme som på jorden. Dette gjør den øvre atmosfæren til det mest jord-like området i solsystemet, selv mer likt enn overflaten på Mars. Likhetene mellom trykk og temperatur, og det faktum at pusteluft (21 % oksygen og 78 % nitrogen) er en stigende gass på Venus på samme måte som helium er en stigende gass på jorden, gjør at den øvre atmosfæren har blitt foreslått som et mulig sted for både utforskning og kolonisering. Les mer...
se -
se bokmål -
diskussion på bokmål -
historik