Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/december 2011
Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2015
Januar - Februar - Marts - April - Maj
- Juni
- Juli
- August - September - Oktober - November - December
Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2014
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December
Hvis dagens artikel på forsiden ikke viser dagens artikel for dagen i dag, så er det sandsynligvis fordi cachen ikke er opdateret korrekt.
Tryk på dette link for at opdatere forsiden til den korrekte dagens artikel.
Tryk på dette link for at gøre det samme for denne side.
Et arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist på forsiden. Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:
- Mandag: Norsk (bokmål)
- Tirsdag: Svensk
- Onsdag: Norsk (nynorsk)
- Torsdag: Norsk (bokmål)
- Fredag: Svensk
- Lørdag: Norsk (nynorsk)
- Søndag: Svensk - eller gæstedag - f.eks. finsk, færøsk, grønlandsk, islandsk, samisk.
Artiklerne kan hentes her[rediger kildetekst]
Skanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug på den danske wikipedia:
Hvis de ikke endnu ligger klar på Skanwiki, kan du gå direkte til disse steder:
- no:Wikipedia:Ukens artikkel/2024
- nn:Wikipedia:Utvald artikkel/2024
- sv:Wikipedia:Utvald artikel
- fi:Malline:Valitut palat/2024
- fo:Wikipedia:Aðrar mánaðargreinir (månedens artikel)
- is:Wikipedia:Grein mánaðarins/2024 (månedens artikel)
1. december
Norske fyr finnes langs hele norskekysten. Totalt har det i Norge vært 212 fyrstasjoner, hvorav kun 154 har vært i drift samtidig. I dag defineres totalt 107 anlegg som fyrstasjoner i Norge. Ansvar for fyrbelysning og seilmerker i Norge ligger hos Fyr- og merketjenesten i Kystverket.
Det første fyret som ble etablert i Norge var Lindesnes fyr i 1655, og det siste bemannede fyret som ble opprettet var Anda fyr, som ble ferdigstilt i 1932. I 1841 fikk Norge sitt eget fyrvesen, og det ble skilt ut som et eget direktorat: Fyrdirektoratet. I tiårene som fulgte ble det gjennomført svære byggeprosjekter over hele landet. Fram til 1880 ble det bygget over 100 fyrstasjoner i Norge. Fyretableringen i Nord-Norge kom sent i gang, men utbyggingen ble etter hvert presset fram av fiskeriene, Hurtigruten (fra 1893) og malmtransporten (fra 1903). Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
2. december
Edvard VI (1537–1553) blev kung av England och Irland 1547 vid nio års ålder. Edvard var son till Henrik VIII och dennes tredje hustru Jane Seymour. Han var den tredje monarken av huset Tudor, och den första kungen av England som fick en protestantisk uppfostran. Då Edvard aldrig uppnådde myndig ålder styrdes England under hans regeringstid av en förmyndarregering under ledning av kungens morbror, Edward Seymour, som sedan efterträddes av John Dudley.
Edvards regeringstid präglades av ekonomiska problem och samhällsförändringar som år 1549 ledde till utbrott av oro och uppror. Den engelska kyrkans övergång till protestantismen genomfördes under Edvard som trots sin ringa ålder var mycket intresserad av religiösa frågor. Bland de reformer som genomfördes under Edvard märks att det prästerliga celibatet avskaffades och den liturgiska mässan byttes ut mot gudstjänster på engelska. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
3. december
Mytologi er folkeminne, mytar, segner og legender som ein viss kultur meiner er sanne, og som ofte har overnaturlege trekk som tolkar naturlege hendingar for å forklare korleis universet kom til, opphavet til gudane og menneskeslekta, og tilhøvet dei i mellom.
Mytologi er også vitskapen om innsamlinga, forskinga og tolkinga av mytar, også kjend som mytografi. Studiet av mytar frå fleirfaldige kulturar er kalla samanliknande mytologi, og er mellom anna ein del av vitskapen om religionshistorie, folkeminne og antropologi. Les meir…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
4. december
Elizabeth av York, född 11 februari 1466, död 11 februari 1503, engelsk drottning, gift med Henrik VII sv:1486, mor till Henrik VIII. Hon var dotter till Edvard IV av England och därmed syster till Edvard V av England, och brorsdotter till Rikard III. Hon är den enda engelska drottning som varit dotter, syster, brorsdotter, maka och mor till en engelsk kung. Hon blev dessutom farmor till en kung och två regerande drottningar.
Elizabeths popularitet hjälpte Henrik VII att besegra de motståndare som vid flera tillfällen under hans regering sökte resa sig mot den nya kungen. Hennes förmåga att genom diplomati hålla samman hovet lade också grunden för den starka hovkultur som kom att prägla tudordynastins regeringstid. Symbolvärdet i äktenskapet mellan Elizabeth och Henrik, mellan den röda och vita rosen, var också starkt. Genom detta äktenskap förenades de två kungaätterna Lancaster och York, det långa, tärande, Rosornas krig tog slut, och istället uppstod det kungahus, Tudor, som inledde den engelska renässansen och en av de mest framstående perioderna i Englands historia.
Under Henrik VII:s regeringstid kom spelkorten (1486) till Europa och det är porträttet av Elizabeth av York som varit förebild för många kortlekars damkort i över femhundra år. Läs mer
se -
historik
5. december
Marinestasjon København (tidligere Flåtestasjon Holmen) var fra omlag 1690 til 1990 hovedbase for den danske orlogsflåten, beliggende på Holmen i København. Her hadde flåten alle de viktigste anleggene sine. Det ble bygget skip på Holmen helt frem til 1972 og anlegget var i sin tid Danmarks største arbeidsplass. Kulturarvsstyrelsen har utpekt Holmen som nasjonalt industriminne.
Fra begynnelsen av 1990–tallet flyttet de fleste av Søværnets institusjoner fra Holmen. Området er åpnet for offentligheten med boligbygging og forskjellige offentlige institusjoner. På Holmen finnes blant annet Kunstakademiets Arkitektskole, Statens Teaterskole, Den Danske Filmskole, Rytmisk Musikkonservatorium og Operaen. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
6. december
Kejsarpingvin (Aptenodytes forsteri) är den största pingvinarten. Den är endemisk för Antarktis. Hanen och honan är lika till utseende och storlek och de blir ungefär 120 centimeter och väger i genomsnitt 22-37 kg. Ryggdelarna är svarta och skarpt avgränsade från den vita buken, det blekgula bröstet och de bjärt gula öronfläckarna.
Den lever främst av fisk och den har flera anspassningar för att kunna jaga under vatten. Arten är känd för de långa förflyttningar de adulta fåglarna gör varje år för att para sig och utfodra sin avkomma. Kejsarpingvinen är den enda pingvinen som häckar vintertid i Antarktis. Häckningskolonierna kan omfatta tusentals individer. Honan lägger ett enda ägg, som ruvas av hanen medan honan återvänder till havet för att söka efter föda. Föräldrarna turas sedan om att söka föda i havet och ta hand om ungen. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
7. december
Baku er hovudstaden i Aserbajdsjan. Baku ligg på sørsida av Absjeronhalvøya og består av tre delar: gamlebyen (İçəri Şəhər), oljebyen frå tidleg 1900-tal og den sovjetiske delen. Byen er kjend i skriftlege kjelder frå 600-talet. Byen hadde i 2009 litt over 2 millionar innbyggjarar.
Byen er det økonomiske og kulturelle sentrumet i Aserbajdsjan, og den største byen i heile Kaukasus. Økonomien i Baku er grunna på petroleumsverksemd, slik som SOCAR, eit av dei 100 største selskapa i verda.
Gamlebyen i Baku med Shirvanshahpalasset og Jomfrutårnet vart innskriven på verdsarvlista til UNESCO i 2000. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
8. december
Marinestasjon København (tidligere Flåtestasjon Holmen) var fra omlag 1690 til 1990 hovedbase for den danske orlogsflåten, beliggende på Holmen i København. Her hadde flåten alle de viktigste anleggene sine. Det ble bygget skip på Holmen helt frem til 1972 og anlegget var i sin tid Danmarks største arbeidsplass. Kulturarvsstyrelsen har utpekt Holmen som nasjonalt industriminne.
Fra begynnelsen av 1990–tallet flyttet de fleste av Søværnets institusjoner fra Holmen. Området er åpnet for offentligheten med boligbygging og forskjellige offentlige institusjoner. På Holmen finnes blant annet Kunstakademiets Arkitektskole, Statens Teaterskole, Den Danske Filmskole, Rytmisk Musikkonservatorium og Operaen. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
9. december
Kejsarpingvin (Aptenodytes forsteri) är den största pingvinarten. Den är endemisk för Antarktis. Hanen och honan är lika till utseende och storlek och de blir ungefär 120 centimeter och väger i genomsnitt 22-37 kg. Ryggdelarna är svarta och skarpt avgränsade från den vita buken, det blekgula bröstet och de bjärt gula öronfläckarna.
Den lever främst av fisk och den har flera anspassningar för att kunna jaga under vatten. Arten är känd för de långa förflyttningar de adulta fåglarna gör varje år för att para sig och utfodra sin avkomma. Kejsarpingvinen är den enda pingvinen som häckar vintertid i Antarktis. Häckningskolonierna kan omfatta tusentals individer. Honan lägger ett enda ägg, som ruvas av hanen medan honan återvänder till havet för att söka efter föda. Föräldrarna turas sedan om att söka föda i havet och ta hand om ungen. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
10. december
Baku er hovudstaden i Aserbajdsjan. Baku ligg på sørsida av Absjeronhalvøya og består av tre delar: gamlebyen (İçəri Şəhər), oljebyen frå tidleg 1900-tal og den sovjetiske delen. Byen er kjend i skriftlege kjelder frå 600-talet. Byen hadde i 2009 litt over 2 millionar innbyggjarar.
Byen er det økonomiske og kulturelle sentrumet i Aserbajdsjan, og den største byen i heile Kaukasus. Økonomien i Baku er grunna på petroleumsverksemd, slik som SOCAR, eit av dei 100 største selskapa i verda.
Gamlebyen i Baku med Shirvanshahpalasset og Jomfrutårnet vart innskriven på verdsarvlista til UNESCO i 2000. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
11. december
Läkare utan gränser (Médecins sans frontières – MSF) är en religiöst och politiskt obunden medicinsk humanitär ideell hjälporganisation som verkar internationellt. Läkare utan gränser bistår människor som drabbats av kriser, krig och naturkatastrofer oavsett politisk åsikt, religion eller etnisk tillhörighet.
Organisationen grundades 1971 av en liten grupp franska doktorer. Omkring 3 000 läkare, sjuksköterskor, barnmorskor och logistiker rekryteras årligen för att handha projekt, men 1 000 fast anställda medarbetare arbetar med att rekrytera frivilliga och hantera finanser och relationer med medier.
Organisationen bidrar aktivt med sjukvård och medicinsk utbildning till befolkningar i över 70 länder. Den verkar speciellt i länder i tredje världen och i länder berörda av krig. Den protesterar ofta i FN mot övergrepp som begåtts mot folkgrupper som saknar officiella språkrör på deras vägnar, såsom folkgrupper i Tjetjenien och Kosovo. Endast en gång i sin historia, under folkmordet i Rwanda 1994, har organisationen förespråkat en militär intervention.
Organisationen har mottagit mycket uppskattning och belönades 1999 med Nobels fredspris, som ett erkännande av dess medlemmars kontinuerliga insatser med att erbjuda läkarvård i akuta kriser, samt att höja medvetenheten internationellt om potentiella humanitära katastrofer. Läs mer
se -
historik
12. december
Roald Amundsen (1872–1928) var en norsk polfarer og oppdagelsesreisende. Han er mest kjent for å ha ledet den første ekspedisjonen som nådde frem til Sydpol-punktet, den 14. desember 1911; og for å ha funnet Nordvestpassasjen i 1903.
Amundsen var sammen med Fridtjof Nansen den unge nasjonen Norges virkelige nasjonalhelter i årene etter uavhengigheten i 1905. Han var den første personen som nådde både Sydpolen og Nordpolen. Han seilte også gjennom nordøstpassasjen, og var blant de første som tok i bruk luftskip og aeroplaner i polutforskingen. Roald Amundsen forsvant under en redningsaksjon i juni 1928 da flyet han var ombord i havarerte nær Bjørnøya. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
13. december
Gransångare (Phylloscopus collybita) är en liten fågelart, en tätting, som tillhör familjen Phylloscopidae. Den är vanlig och utbredd och häckar i öppen skogsmark i större delen i Europa och kring Medelhavet samt i Sibirien.
Denna flyttfågel övervintrar i södra och västra Europa, södra Asien och norra Afrika. Den är grönbrun på ovansidan och benvit på undersidan. Släktet har ett antal underarter, av vilka några numera behandlas som egna arter. Honan bygger ett kupformigt bo på marken, och tar det största ansvaret för att ruva och utfodra ungarna, medan hanen har liten inblandning i bobygget, men försvarar sitt revir mot rivaler och attackerar potentiella predatorer.
Gransångaren är en insektsätande fågel som utsätts för predation av däggdjur som katter och mårddjur, samt rovfåglar av släktet egentliga hökar. På grund av dess stora utbredning och population är dess status säker. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
14. december
Jaco Pastorius (1951–1987) var ein innovativ amerikansk bassist som har ei stor rolle i den nyare jazzhistoria, og som vert rekna som ein av verdas mest innverknadsrike elbassistar.
Han hadde ein spelestil som utmerka seg med virtuose soloar i det høge bassregisteret, flageolettspel i alle posisjonar og ein «syngande» tone. Frå 1975 til 1982 var han medlem av gruppa Weather Report. Frå 1979 gav han bass-solokonsertar der han sto aleine på scena. Credoet hans hans var: «Eg spelar bass som om eg spelar med menneskestemma. Eg spelar som eg snakkar.»
I 1988 valde lesarane av jazztidsskriftet Down Beat Pastorius inn i Jazz Hall of Fame som einaste el-bassisten. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
15. december
Roald Amundsen (1872–1928) var en norsk polfarer og oppdagelsesreisende. Han er mest kjent for å ha ledet den første ekspedisjonen som nådde frem til Sydpol-punktet, den 14. desember 1911; og for å ha funnet Nordvestpassasjen i 1903.
Amundsen var sammen med Fridtjof Nansen den unge nasjonen Norges virkelige nasjonalhelter i årene etter uavhengigheten i 1905. Han var den første personen som nådde både Sydpolen og Nordpolen. Han seilte også gjennom nordøstpassasjen, og var blant de første som tok i bruk luftskip og aeroplaner i polutforskingen. Roald Amundsen forsvant under en redningsaksjon i juni 1928 da flyet han var ombord i havarerte nær Bjørnøya. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
16. december
Gransångare (Phylloscopus collybita) är en liten fågelart, en tätting, som tillhör familjen Phylloscopidae. Den är vanlig och utbredd och häckar i öppen skogsmark i större delen i Europa och kring Medelhavet samt i Sibirien.
Denna flyttfågel övervintrar i södra och västra Europa, södra Asien och norra Afrika. Den är grönbrun på ovansidan och benvit på undersidan. Släktet har ett antal underarter, av vilka några numera behandlas som egna arter. Honan bygger ett kupformigt bo på marken, och tar det största ansvaret för att ruva och utfodra ungarna, medan hanen har liten inblandning i bobygget, men försvarar sitt revir mot rivaler och attackerar potentiella predatorer.
Gransångaren är en insektsätande fågel som utsätts för predation av däggdjur som katter och mårddjur, samt rovfåglar av släktet egentliga hökar. På grund av dess stora utbredning och population är dess status säker. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
17. december
Jaco Pastorius (1951–1987) var ein innovativ amerikansk bassist som har ei stor rolle i den nyare jazzhistoria, og som vert rekna som ein av verdas mest innverknadsrike elbassistar.
Han hadde ein spelestil som utmerka seg med virtuose soloar i det høge bassregisteret, flageolettspel i alle posisjonar og ein «syngande» tone. Frå 1975 til 1982 var han medlem av gruppa Weather Report. Frå 1979 gav han bass-solokonsertar der han sto aleine på scena. Credoet hans hans var: «Eg spelar bass som om eg spelar med menneskestemma. Eg spelar som eg snakkar.»
I 1988 valde lesarane av jazztidsskriftet Down Beat Pastorius inn i Jazz Hall of Fame som einaste el-bassisten. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
18. december
Elamitiska är ett numera utdött språk som talades i det forntida riket Elam i nuvarande sydvästra Iran omkring 3000–300 f.Kr. Det har inte kunnat visas att elamitiskan är besläktad med något annat språk. Den hör varken till de semitiska språken (som exempelvis akkadiskan) eller till de indoeuropeiska språken (som till exempel hettitiskan och fornpersiskan). Den är med säkerhet inte heller besläktad med grannspråket sumeriskan. De flesta forskare betraktar elamitiskan som ett isolerat språk, men vissa hävdar att det finns ett släktskap med de dravidiska språken på Indiska halvön. En hypotes är att det tillhörde en större språkgemenskap i Centralasien innan indoeuropeiska folk bosatte sig där och trängde undan elamitiskans föregångare. Den proto-elamitiska skriften, som började användas omkring 3200 f.Kr., har hittills inte kunnat tydas. Från omkring 2400 till cirka 350 f.Kr. finns elamitiska texter skrivna med kilskrift. Dessa texter utgör alltså sammanlagt en tvåtusenårig tradition. Läs mer
se -
historik
19. december
Jul (fra norrønt jól eller jólablót) er den opprinnelige, hedenske feiringen av midtvinterdagen i Norden, senere også den kristne høytiden til minne om Jesu Kristi fødsel.
I storparten av Europa har feiringen fått et kristent navn: På engelsk brukes navnet Christmas eller «kristmesse», tysk Weihnachten eller «vienatt», fransk noël i betydningen fødsel. I Skandinavia har høytiden beholdt sitt gamle germanske navn jul, engelsk har bevart Yuletide som en arkaisk form.
Typiske elementer i julefeiringer over hele verden er festlig lag, sammenkomster i familien, tradisjonspreget mat, gi gaver og almisser, symboler som rødt og grønt, nisser, engler, stjerner og julekrybber. I Norge blir julen feiret med julemat, levende lys og musikk, gaver og juletre. Kirkegang og lesning av juleevangeliet på julaften er også vanlig.
Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
20. december
Libyens historia var, tills Libyen blev självständigt 1951, i stort sett en historia om stammar, regioner och städer, samt de imperier som området ingick i. Namnet Libyen härrör från en enskild berberstam. Fastän dessa namn är av antikt ursprung användes de inte för att beteckna området för det nuvarande Libyen och dess folk förrän på 1900-talet. Därför måste det moderna Libyen, trots sina regioners långa och distinkta historier, ses som ett nytt land.
Milstolparna i Libyens historia var införandet av islam under medeltiden, samt, under de två senaste generationerna, självständigheten, upptäckten av petroleum och revolutionen i 1969 som förde Muammar al-Gaddafi till makten. Gaddafis regim har gjort det första försöket att skapa en distinkt libysk stat och identitet. Det libyska samhället har underkastats en betydande grad av statlig styrning och övervakning, till stor del på befallning av Gaddafi själv. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
21. december
«Eg synger jolekvad» er ei nynorsk omsetjing av den tysk-latinske salmen «In dulci jubilo» frå 1300-talet. Songen handler om gleda over at frelsaren er fødd, og er ein utbreidd norsk julesong.
Første verset vert tilskriven dominikanaren Henrik Suso som døydde i 1366, mens dei tre neste versa truleg er skrivne til seinare. Salmen er opphavleg skriven som eit makaronisk dikt, med vers som vekslar mellom to ulike språk. Slike dikt er kjende frå 900-talet i folkeleg dikting, og kom med denne salmen òg inn i den kyrkjelege diktinga. I Hans Thomissøns Psalmebog frå 1569 vart den tyske teksten omsett til dansk. Ved reformasjonen vart latinske salmar elles omsette, men nokre slike tospråklege salmar vart ståande enno ei tid i salmebøkene som vart bruka i Danmark-Noreg. Teksten som i dag vert bruka på nynorsk byggjer på Martin Luthers tyske gjendikting frå 1533. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
22. december
Jul (fra norrønt jól eller jólablót) er den opprinnelige, hedenske feiringen av midtvinterdagen i Norden, senere også den kristne høytiden til minne om Jesu Kristi fødsel.
I storparten av Europa har feiringen fått et kristent navn: På engelsk brukes navnet Christmas eller «kristmesse», tysk Weihnachten eller «vienatt», fransk noël i betydningen fødsel. I Skandinavia har høytiden beholdt sitt gamle germanske navn jul, engelsk har bevart Yuletide som en arkaisk form.
Typiske elementer i julefeiringer over hele verden er festlig lag, sammenkomster i familien, tradisjonspreget mat, gi gaver og almisser, symboler som rødt og grønt, nisser, engler, stjerner og julekrybber. I Norge blir julen feiret med julemat, levende lys og musikk, gaver og juletre. Kirkegang og lesning av juleevangeliet på julaften er også vanlig.
Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
23. december
Libyens historia var, tills Libyen blev självständigt 1951, i stort sett en historia om stammar, regioner och städer, samt de imperier som området ingick i. Namnet Libyen härrör från en enskild berberstam. Fastän dessa namn är av antikt ursprung användes de inte för att beteckna området för det nuvarande Libyen och dess folk förrän på 1900-talet. Därför måste det moderna Libyen, trots sina regioners långa och distinkta historier, ses som ett nytt land.
Milstolparna i Libyens historia var införandet av islam under medeltiden, samt, under de två senaste generationerna, självständigheten, upptäckten av petroleum och revolutionen i 1969 som förde Muammar al-Gaddafi till makten. Gaddafis regim har gjort det första försöket att skapa en distinkt libysk stat och identitet. Det libyska samhället har underkastats en betydande grad av statlig styrning och övervakning, till stor del på befallning av Gaddafi själv. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
24. december
«Eg synger jolekvad» er ei nynorsk omsetjing av den tysk-latinske salmen «In dulci jubilo» frå 1300-talet. Songen handler om gleda over at frelsaren er fødd, og er ein utbreidd norsk julesong.
Første verset vert tilskriven dominikanaren Henrik Suso som døydde i 1366, mens dei tre neste versa truleg er skrivne til seinare. Salmen er opphavleg skriven som eit makaronisk dikt, med vers som vekslar mellom to ulike språk. Slike dikt er kjende frå 900-talet i folkeleg dikting, og kom med denne salmen òg inn i den kyrkjelege diktinga. I Hans Thomissøns Psalmebog frå 1569 vart den tyske teksten omsett til dansk. Ved reformasjonen vart latinske salmar elles omsette, men nokre slike tospråklege salmar vart ståande enno ei tid i salmebøkene som vart bruka i Danmark-Noreg. Teksten som i dag vert bruka på nynorsk byggjer på Martin Luthers tyske gjendikting frå 1533. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
25. december
Textkritik (eller lägre kritik) är en gren av filologin som ägnar sig åt att fastställa en pålitlig version av en text, bland annat genom identifiering och avlägsnande av transkriptionsfel i handskrifter. Äldre skrifter innehåller ofta felaktigheter eller förändringar som uppstått vid kopiering av manuskript för hand. Textkritikerna försöker från en eller flera kopior, men utan originaldokumentet (arketypen eller autografen), återskapa originaltexten så nära som möjligt. Samma process kan användas för att försöka återskapa mellanliggande versioner i ett dokuments transkriptionshistoria. Textkritikerns mål är skapandet av en ”kritisk upplaga” av en originaltext, som ligger så nära originalet som möjligt. Inom textkritiken används det tre grundläggande tillvägagångssätt: eklekticism, stemmatologi och bastextsredigering. Idag används även tekniska inslag från den biologiska disciplinen kladistik för att slå fast förhållandet mellan handskrifter.
Termen lägre kritik används för att markera kontrasten mellan textkritik och ”högre” kritik. Den högre kritiken sysselsätter sig med att fastslå författarskap, datum och plats för skrivandet av originaltexten. Den kan anta mer spekulativa former, såtillvida att den strävar efter att rekonstruera en ursprunglig text eller till och med muntlig tradition, liksom olika skikt i en given text, utan att ha stöd av manuskript som bär vittne om att sådana tidigare versioner förelegat. Läs mer
se -
historik
26. december
Mosvik er en kommune i Nord-Trøndelag. Den ligger på en halvøy nordøst på Fosen med landegrense mot Leksvik i sør, sjøgrense mot Inderøy i øst og land- og sjøgrense mot Verran i vest og nordvest. Hovednæringene i Mosvik er jordbruk og skogbruk, og historisk sett har skogbruk, sagbruk og jektefart med ved og trelast vært viktig.
Mosvik har få innbyggere og synkende innbyggertall, og vedtok derfor i 2010 å slå seg sammen med nabokommunen Inderøy. Sammenslåingen trer i kraft 1. januar 2012.
Mosvik har de senere år blitt kjent som Petter Northugs hjemsted. En av verdens største skråkabelbruer, Skarnsundbrua, går over Skarnsundet mellom Mosvik og Inderøy. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
27. december
Sir Thomas More (1478–1535) var en engelsk politiker och författare. Han fick rykte om sig under sin levnad att vara en renässanshumanist och han motsatte sig Luthers reformation. Under höjden av sin politiska karriär var han lordkansler (Lord Chancellor). More är mest känd för sin bok Utopia, en fiktiv skildring av ett främmande folks samhällsskick. Det var More som myntade ordet utopi (’ingenstans’). I landet Utopia fanns bland annat religionsfrihet, sex timmars arbetsdag och utbildning för både män och kvinnor.
More var nära vän med Erasmus av Rotterdam och beklädde flera höga statliga ämbeten under Henrik VIII. På grund av påvens vägran att godkänna kungens skilsmässa kom det till en brytning mellan den engelska kronan och den Heliga stolen. När More motsatte sig monarkens strävanden att bygga upp en självständig, av Rom oberoende, statskyrka kom han i svår konflikt med denne. More fängslades i Towern 1535. Inom kort dömdes han till döden och avrättades genom halshuggning. Thomas More kanoniserades av påven Pius XI år 1935. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
28. december
Aasmund Olavsson Vinje (1818–1870) var ein norsk forfattar og journalist.
Vinje var ein av dei fyrste etter Ivar Aasen sjølv som aktivt tok i bruk landsmålet, i både prosa og lyrikk. Med kjende dikt som «Våren», «Ved Rundarne», «Den dag kjem aldri» og «Blåmann», har han vorte ståande for ettertida som ein av dei mest folkekjære lyrikarane i Noreg. Lyrikken hans vart til i overgangstida mellom Wergeland sin død i 1845 og det såkalla moderne gjennombrotet, og vert gjerne plassert i den poetiske realismen.
Han var dessutan ein føregangsmann i journalistikken, både som Christiania-korrespondent i Drammens Tidende og med sitt eige blad Dølen. Vinje markerte seg som ein retorisk medviten kritikar av både samfunnstilhøve, politikk og litteratur, og som ein som hadde tvisyn, altså som såg sakene frå to sider. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
29. december
Mosvik er en kommune i Nord-Trøndelag. Den ligger på en halvøy nordøst på Fosen med landegrense mot Leksvik i sør, sjøgrense mot Inderøy i øst og land- og sjøgrense mot Verran i vest og nordvest. Hovednæringene i Mosvik er jordbruk og skogbruk, og historisk sett har skogbruk, sagbruk og jektefart med ved og trelast vært viktig.
Mosvik har få innbyggere og synkende innbyggertall, og vedtok derfor i 2010 å slå seg sammen med nabokommunen Inderøy. Sammenslåingen trer i kraft 1. januar 2012.
Mosvik har de senere år blitt kjent som Petter Northugs hjemsted. En av verdens største skråkabelbruer, Skarnsundbrua, går over Skarnsundet mellom Mosvik og Inderøy. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
30. december
Sir Thomas More (1478–1535) var en engelsk politiker och författare. Han fick rykte om sig under sin levnad att vara en renässanshumanist och han motsatte sig Luthers reformation. Under höjden av sin politiska karriär var han lordkansler (Lord Chancellor). More är mest känd för sin bok Utopia, en fiktiv skildring av ett främmande folks samhällsskick. Det var More som myntade ordet utopi (’ingenstans’). I landet Utopia fanns bland annat religionsfrihet, sex timmars arbetsdag och utbildning för både män och kvinnor.
More var nära vän med Erasmus av Rotterdam och beklädde flera höga statliga ämbeten under Henrik VIII. På grund av påvens vägran att godkänna kungens skilsmässa kom det till en brytning mellan den engelska kronan och den Heliga stolen. När More motsatte sig monarkens strävanden att bygga upp en självständig, av Rom oberoende, statskyrka kom han i svår konflikt med denne. More fängslades i Towern 1535. Inom kort dömdes han till döden och avrättades genom halshuggning. Thomas More kanoniserades av påven Pius XI år 1935. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
31. december
Aasmund Olavsson Vinje (1818–1870) var ein norsk forfattar og journalist.
Vinje var ein av dei fyrste etter Ivar Aasen sjølv som aktivt tok i bruk landsmålet, i både prosa og lyrikk. Med kjende dikt som «Våren», «Ved Rundarne», «Den dag kjem aldri» og «Blåmann», har han vorte ståande for ettertida som ein av dei mest folkekjære lyrikarane i Noreg. Lyrikken hans vart til i overgangstida mellom Wergeland sin død i 1845 og det såkalla moderne gjennombrotet, og vert gjerne plassert i den poetiske realismen.
Han var dessutan ein føregangsmann i journalistikken, både som Christiania-korrespondent i Drammens Tidende og med sitt eige blad Dølen. Vinje markerte seg som ein retorisk medviten kritikar av både samfunnstilhøve, politikk og litteratur, og som ein som hadde tvisyn, altså som såg sakene frå to sider. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik