Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/februar 2009

Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2015
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December

Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2014
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December

Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel - tidligere år

---

I dag er det torsdag, 18. april 2024; klokken er 23:09 (UTC)

---

Hvis dagens artikel på forsiden ikke viser dagens artikel for dagen i dag, så er det sandsynligvis fordi cachen ikke er opdateret korrekt.
Tryk på dette link for at opdatere forsiden til den korrekte dagens artikel.
Tryk på dette link for at gøre det samme for denne side.

Dagens skandinaviske artikel

Et arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist på forsiden. Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:

• Mandag: Norsk (bokmål)
• Tirsdag: Svensk
• Onsdag: Norsk (nynorsk)
• Torsdag: Norsk (bokmål)
• Fredag: Svensk
• Lørdag: Norsk (nynorsk)
• Søndag: Svensk - eller gæstedag - f.eks. finsk, færøsk, grønlandsk, islandsk, samisk.

Artiklerne kan hentes her

Skanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug på den danske wikipedia:

• meta:Skanwiki/Utvalgte artikler

Hvis de ikke endnu ligger klar på Skanwiki, kan du gå direkte til disse steder:

• no:Wikipedia:Ukens artikkel/2024
• nn:Wikipedia:Utvald artikkel/2024
• sv:Wikipedia:Utvald artikel
• fi:Malline:Valitut palat/2024
• fo:Wikipedia:Aðrar mánaðargreinir (månedens artikel)
• is:Wikipedia:Grein mánaðarins/2024 (månedens artikel)

---

1. februar

Anna av Storbritannien, eller Anna Stuart, född 6 februari 1665, död 1 augusti 1714, blev drottning av England, Skottland och Irland 8 mars 1702. 1 maj 1707, då England och Skottland enades i ett enda kungarike, blev Anna Storbritanniens första regent. Hon regerade till sin död och hon blev den sista monarken i huset Stuart. Hon efterträddes av släktingen Georg I, av huset Hannover.

Annas liv var fyllt av kriser i samband med tronföljden. Hennes katolske far, Jakob VII och II, hade avsatts 1688; hennes svåger och syster hade blivit monarker som Vilhelm III och Maria II. Anna led av Hughes syndrom eller 'klibbigt blod' vilket ledde till missfall och dödfödda barn. mer ...
se - historik

---

2. februar

[[Fil:|120x160px|link={{{3}}}|Et grafisk brukergrensesnitt. Her kan brukeren klikke seg gjennom grafiske menyer for å gi kommandoer til operativsystemet]]

Et operativsystem er den grunnleggende programvaren som kjører som en plattform på en datamaskin og som fordeler ressursene i datamaskinen til andre programmer. Med ressurser menes flere ting: Én type ressurs er tilgangen til eksterne enheter. For eksempel bør ikke to programmer forsøke å skrive ut en side på en skriver samtidig. Operativsystemet holder styr på dette. En annen type ressurs er interne ting som minne og prosessorer. Dette er svært grunnleggende ting som operativsystemet også holder styr på.

Det finnes to hovedtyper programvare: applikasjonsprogramvare eller systemprogramvare. Applikasjonsprogramvare er slikt som tekstbehandlere, regneark og andre programmer som brukeren har direkte kontakt med. Av systemprogramvare er operativsystemet den viktigste. Den holder styr på systemressursene og gjør programmererene sin jobb enklere. Tilleggsenheter som er koblet til datamaskinen er ofte kompliserte å bruke. En harddisk, for eksempel, trenger detaljert beskjed om å starte motoren sin, stoppe den, flytte på lesehodene og mye annet. Operativsystemet bruker harddisken ved å kommunisere på en standard måte med et driverprogram laget spesielt for enheten. Et annet program som ønsker å skrive noe til harddisken gir bare en beskjed til operativsystemet om for eksempel «å skrive teksten 'kongle' til filen "kongle.txt" på katalogen c:\». Operativsystemet i samarbeid med driveren tar seg så av resten av oppgaven. Les mer...
se - se norsk - diskussion - historik

---

3. februar

Ein tornado eller ei skypumpe er ei kraftig roterande luftsøyle som stig ned frå cumulonimbusskyer (toreskyer), eller i sjeldne tilfelle cumulusskyer, og ned til bakken. Tornadoar har mange forskjellige former, men er ofte synleg som ei smal, traktforma sky, der den smale enden av «trakta» tar nedi bakken. Ofte vil ein òg sjå ei sky av avfall som krinsar rundt den nedre delen av tornadoen.

Ein gjennomsnittstornado har vind mindre enn 175 km/h, er om lag 100–200 meter brei og flyttar seg eit par kilometer i løpet av nokre minutt før dei døyr ut. Dei kraftigaste tornadoane kan derimot ha vind over 480 km/h, vere meir enn 1,5–2 km brei og flytte seg over 100 km på nokre timar.

Dei har vore observert på alle kontinent utanom Antarktis, og ein stor del av dei kraftigare tornadoane oppstår i USA på grunn av den unike topografien og vêrforholda der.

Ordet «tornado» kjem av det spanske ordet «tronada» som tyder «torevêr». Dette kjem igjen av det latinske ordet «tronar» som betyr «tore». Andre ord for tornado er kvervelvind, trombe (som er mykje svakare enn vanlege tornadoar), skypumpe (tornado som oppstår over vatn) og støvkvervel (som er ein relativt svak og lite omfangsrik kvervelvind). Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik

---

4. februar

Läkare utan gränser (Médecins sans frontières - MSF) är en religiöst och politiskt obunden medicinsk humanitär ideell hjälporganisation som verkar internationellt. Läkare utan gränser bistår människor som drabbats av kriser, krig och naturkatastrofer oavsett politisk åsikt, religion eller etnisk tillhörighet. Läkare utan gränser styrs av en internationell styrelse med säte i Genève i Schweiz och bidrar aktivt med sjukvård och medicinsk utbildning till befolkningar i över 70 länder. Den verkar speciellt i länder i tredje världen och i länder berörda av krig. Organisationen har mottagit mycket uppskattning och belönades 1999 med Nobels fredspris. Les mer...
se - se svensk - diskussion - historik

---

5. februar

[[Fil:|120x160px|link={{{3}}}|Et grafisk brukergrensesnitt. Her kan brukeren klikke seg gjennom grafiske menyer for å gi kommandoer til operativsystemet]]

Et operativsystem er den grunnleggende programvaren som kjører som en plattform på en datamaskin og som fordeler ressursene i datamaskinen til andre programmer. Med ressurser menes flere ting: Én type ressurs er tilgangen til eksterne enheter. For eksempel bør ikke to programmer forsøke å skrive ut en side på en skriver samtidig. Operativsystemet holder styr på dette. En annen type ressurs er interne ting som minne og prosessorer. Dette er svært grunnleggende ting som operativsystemet også holder styr på.

Det finnes to hovedtyper programvare: applikasjonsprogramvare eller systemprogramvare. Applikasjonsprogramvare er slikt som tekstbehandlere, regneark og andre programmer som brukeren har direkte kontakt med. Av systemprogramvare er operativsystemet den viktigste. Den holder styr på systemressursene og gjør programmererene sin jobb enklere. Tilleggsenheter som er koblet til datamaskinen er ofte kompliserte å bruke. En harddisk, for eksempel, trenger detaljert beskjed om å starte motoren sin, stoppe den, flytte på lesehodene og mye annet. Operativsystemet bruker harddisken ved å kommunisere på en standard måte med et driverprogram laget spesielt for enheten. Et annet program som ønsker å skrive noe til harddisken gir bare en beskjed til operativsystemet om for eksempel «å skrive teksten 'kongle' til filen "kongle.txt" på katalogen c:\». Operativsystemet i samarbeid med driveren tar seg så av resten av oppgaven. Les mer...
se - se norsk - diskussion - historik

---

6. februar

Ein tornado eller ei skypumpe er ei kraftig roterande luftsøyle som stig ned frå cumulonimbusskyer (toreskyer), eller i sjeldne tilfelle cumulusskyer, og ned til bakken. Tornadoar har mange forskjellige former, men er ofte synleg som ei smal, traktforma sky, der den smale enden av «trakta» tar nedi bakken. Ofte vil ein òg sjå ei sky av avfall som krinsar rundt den nedre delen av tornadoen.

Ein gjennomsnittstornado har vind mindre enn 175 km/h, er om lag 100–200 meter brei og flyttar seg eit par kilometer i løpet av nokre minutt før dei døyr ut. Dei kraftigaste tornadoane kan derimot ha vind over 480 km/h, vere meir enn 1,5–2 km brei og flytte seg over 100 km på nokre timar.

Dei har vore observert på alle kontinent utanom Antarktis, og ein stor del av dei kraftigare tornadoane oppstår i USA på grunn av den unike topografien og vêrforholda der.

Ordet «tornado» kjem av det spanske ordet «tronada» som tyder «torevêr». Dette kjem igjen av det latinske ordet «tronar» som betyr «tore». Andre ord for tornado er kvervelvind, trombe (som er mykje svakare enn vanlege tornadoar), skypumpe (tornado som oppstår over vatn) og støvkvervel (som er ein relativt svak og lite omfangsrik kvervelvind). Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik

---

7. februar

Läkare utan gränser (Médecins sans frontières - MSF) är en religiöst och politiskt obunden medicinsk humanitär ideell hjälporganisation som verkar internationellt. Läkare utan gränser bistår människor som drabbats av kriser, krig och naturkatastrofer oavsett politisk åsikt, religion eller etnisk tillhörighet. Läkare utan gränser styrs av en internationell styrelse med säte i Genève i Schweiz och bidrar aktivt med sjukvård och medicinsk utbildning till befolkningar i över 70 länder. Den verkar speciellt i länder i tredje världen och i länder berörda av krig. Organisationen har mottagit mycket uppskattning och belönades 1999 med Nobels fredspris. Les mer...
se - se svensk - diskussion - historik

---

8. februar

Avrättning med elefant var i tusentals år en vanlig avrättningsmetod för dem som dömts till döden i södra och sydöstra Asien, särskilt i Indien. Indiska elefanter användes för att krossa, slita sönder eller tortera fångar vid offentliga avrättningar. De tränade djuren användes antingen för att döda ett offer omedelbart eller att tortera dessa sakta under en längre tid. I kunglig tjänst representerade elefanten både härskarens absoluta makt och hans förmåga att kontrollera vilda djur.

Bruket av elefanter för att avrätta fångar förskräckte europeiska upptäcktsresande och beskrevs i många reseskildringar och levnadsteckningar från Asien. Avrättningarna förbjöds till slut av de europeiska kolonialherrarna då dessa tog kontroll över regionen under 1700- och 1800-talen. Även om detta bruk av elefanter i huvudsak förekommit i Asien har metoden ibland använts av makter kring Medelhavet, såsom Rom och Karthago. Då särskilt i samband med bestraffning av soldater som gjort myteri. Avrättning med elefant
se - historik

---

9. februar

Min nordiske reise (engelsk: Letters Written During a Short Residence in Sweden, Norway, and Denmark) er en svært personlig reiseskildring skrevet av den britiske 1700-tallsfeministen Mary Wollstonecraft. De 25 brevene dekker et vidt spekter av emner, fra sosiologiske refleksjoner over Skandinavia og dets innbyggere til filosofiske spørgsmål om personlig identitet. Boken ble utgitt av Joseph Johnson i 1796 og var den siste Wollstonecraft fikk utgitt mens hun levde.

Wollstonecraft foretok sin reise til Sverige, Norge og Danmark for å få hånd om et skip som var stjålet fra hennes elsker, Gilbert Imlay. I det håp at reisen ville bidra til å gjenopplive deres ødelagte forhold, dro hun entusiastisk avsted. I løpet av de tre månedene hun oppholdt seg i Skandinavia innså hun imidlertid at Imlay ikke hadde noen interesse av å gjenoppta forholdet. Brevene som boken består av viser hennes sinne og melankoli over Imlays gjentatte svik. Boken er derfor både en reiseskildring og en selvbiografi. I Min nordiske reise utforsker Wollstonecraft forholdet mellom enkeltmennesket og samfunnet. Hun verdsetter subjektive erfaringer, fremmer likestilling og utdanning for kvinner og peker på det hun ser som handelens uheldige virkninger på samfunnet.

Min nordiske reise var Wollstonecrafts mest populære bok på 1790-tallet, den solgte godt, ble oversatt til flere språk og ble vel mottatt av de fleste kritikere. Filosofen William Godwin sa «om det noen gang var en bok beregnet på å få en mann til å elske forfatteren, så synes det for meg å være denne boken.». Romantiske diktere som Wordsworth og Coleridge ble inspirert av boken. Min nordiske reise var en populær bok som inspirerte leserne til å reise til Skandinavia. Min nordiske reise
se - se norsk - diskussion - historik

---

10. februar

Evolusjonsteorien er den vitskaplege forklaringa på korleis evolusjon - danninga og endringa av artar - går føre seg.

Teorien baserer seg på Darwin sine teoriar, komplettert med nyare forsking som ikkje var kjend for Darwin; ein kallar gjerne difor dagens versjon nydarwinisme. Evolusjonsteorien er i dag særs omfattande, og vert nytta som eit viktig forklaringsverkty innanfor ei rekkje ulike fagdisiplinar. Spesialistar innanfor teorien vert kalla evolusjonsbiologar.

I moderne evolusjonsteori vert det ofte skild mellom seks ulike faktorar; evolusjonsfaktorane, som ein reknar som gode nok til å forklara evolusjonære endringar innanfor artar (mikroevolusjon): Naturleg utval, seksuell seleksjon, mutasjonar, rekombinasjon, migrasjon og gendrift. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik

---

11. februar

Friedrich Nietzsche (1844-1900) var en tysk filosof, författare och klassisk filolog. Han är mest känd för sin idé om övermänniskan ("det blonda vilddjuret") och som kristendomens vedersakare – ett av hans mest berömda citat är "Gud är död". Han förordade en estetisk kultur som ersättning till den kristna självuppoffringen och humanismens moral, varmed han lanserade distinktionen mellan dionysiska och apolloniska ideal. I etiskt hänseende betraktas Nietzsche som grundaren av värdenihilismen, och definierade viljan som en vilja till makt. Hans filosofi blev på modet under slutet av hans levnad, vilket nådde sin kulmen i Nazityskland, men han är även en viktig influens till Max Weber, Sigmund Freud, Wittgenstein, Derrida, Lyotard, Sartre, och Michel Foucault. Själv slutade han sina dagar som sinnessjuk.

Samtida med romantiken, var Nietzsches filosofi till en början påverkad av den tankeströmningen, men när den trängdes undan av realismen och positivismen, blev han med tiden en av romantikens häftigaste kritiker. Han blev en av de viktigaste föregångarna till existentialismen och inspiratör till konstnärer under modernismen och senare. Les mera...
se - se svensk - diskussion - historik

---

12. februar

Min nordiske reise (engelsk: Letters Written During a Short Residence in Sweden, Norway, and Denmark) er en svært personlig reiseskildring skrevet av den britiske 1700-tallsfeministen Mary Wollstonecraft. De 25 brevene dekker et vidt spekter av emner, fra sosiologiske refleksjoner over Skandinavia og dets innbyggere til filosofiske spørgsmål om personlig identitet. Boken ble utgitt av Joseph Johnson i 1796 og var den siste Wollstonecraft fikk utgitt mens hun levde.

Wollstonecraft foretok sin reise til Sverige, Norge og Danmark for å få hånd om et skip som var stjålet fra hennes elsker, Gilbert Imlay. I det håp at reisen ville bidra til å gjenopplive deres ødelagte forhold, dro hun entusiastisk avsted. I løpet av de tre månedene hun oppholdt seg i Skandinavia innså hun imidlertid at Imlay ikke hadde noen interesse av å gjenoppta forholdet. Brevene som boken består av viser hennes sinne og melankoli over Imlays gjentatte svik. Boken er derfor både en reiseskildring og en selvbiografi. I Min nordiske reise utforsker Wollstonecraft forholdet mellom enkeltmennesket og samfunnet. Hun verdsetter subjektive erfaringer, fremmer likestilling og utdanning for kvinner og peker på det hun ser som handelens uheldige virkninger på samfunnet.

Min nordiske reise var Wollstonecrafts mest populære bok på 1790-tallet, den solgte godt, ble oversatt til flere språk og ble vel mottatt av de fleste kritikere. Filosofen William Godwin sa «om det noen gang var en bok beregnet på å få en mann til å elske forfatteren, så synes det for meg å være denne boken.». Romantiske diktere som Wordsworth og Coleridge ble inspirert av boken. Min nordiske reise var en populær bok som inspirerte leserne til å reise til Skandinavia. Min nordiske reise
se - se norsk - diskussion - historik

---

13. februar

Evolusjonsteorien er den vitskaplege forklaringa på korleis evolusjon - danninga og endringa av artar - går føre seg.

Teorien baserer seg på Darwin sine teoriar, komplettert med nyare forsking som ikkje var kjend for Darwin; ein kallar gjerne difor dagens versjon nydarwinisme. Evolusjonsteorien er i dag særs omfattande, og vert nytta som eit viktig forklaringsverkty innanfor ei rekkje ulike fagdisiplinar. Spesialistar innanfor teorien vert kalla evolusjonsbiologar.

I moderne evolusjonsteori vert det ofte skild mellom seks ulike faktorar; evolusjonsfaktorane, som ein reknar som gode nok til å forklara evolusjonære endringar innanfor artar (mikroevolusjon): Naturleg utval, seksuell seleksjon, mutasjonar, rekombinasjon, migrasjon og gendrift. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik

---

14. februar

Friedrich Nietzsche (1844-1900) var en tysk filosof, författare och klassisk filolog. Han är mest känd för sin idé om övermänniskan ("det blonda vilddjuret") och som kristendomens vedersakare – ett av hans mest berömda citat är "Gud är död". Han förordade en estetisk kultur som ersättning till den kristna självuppoffringen och humanismens moral, varmed han lanserade distinktionen mellan dionysiska och apolloniska ideal. I etiskt hänseende betraktas Nietzsche som grundaren av värdenihilismen, och definierade viljan som en vilja till makt. Hans filosofi blev på modet under slutet av hans levnad, vilket nådde sin kulmen i Nazityskland, men han är även en viktig influens till Max Weber, Sigmund Freud, Wittgenstein, Derrida, Lyotard, Sartre, och Michel Foucault. Själv slutade han sina dagar som sinnessjuk.

Samtida med romantiken, var Nietzsches filosofi till en början påverkad av den tankeströmningen, men när den trängdes undan av realismen och positivismen, blev han med tiden en av romantikens häftigaste kritiker. Han blev en av de viktigaste föregångarna till existentialismen och inspiratör till konstnärer under modernismen och senare. Les mera...
se - se svensk - diskussion - historik

---

15. februar

Arkitekturen i Stockholm har en historia som sträcker sig tillbaka till 1200-talet, eventuellt ännu längre. Enligt en del källor kan det ha funnits en enkel försvarsanläggning, en kastal eller liknande, på Stadsholmens nordöstra del kring 1200 eller redan i slutet av 1100-talet. Bebyggelsen i Stockholm har präglats av stadens speciella läge mellan Mälaren och Östersjön, av Hansan, av stormaktstiden och industrialismen, av funktionalismen, av spårvagnens, bilens och tunnelbanans framfart samt av en stark vilja att forma staden till en för sin tid modern levnadsplats.

De flesta större byggnadsverk i Stockholm har huvudsakligen utformats genom influenser från utlandet. Under 1600- och 1700-talen värvades utländska arkitekter till staden och under senare perioder hämtade svenska arkitekter sin inspiration på sina studieresor i Europa, på 1900-talet även i USA. Utländska trender kom vanligtvis lite senare till Sverige och anpassades då till svensk smak och svensk tradition, där exempelvis Neoklassicism blev till svensk gustaviansk stil och 1920-talsklassicism med art déco blev till en egen stilriktning, ofta kallad Swedish grace. mer ...
se - historik

---

16. februar

Vaduz (IPA: [faˈdʊʦ] eller [faˈduːʦ]) er hovedstaden i fyrstedømmet Liechtenstein i Sentral-Europa og residens for Liechtensteins fyrste. Vaduz er dog ikke Liechtensteins største by, da nabobyen Schaan har flere innbyggere.

Byen har 5233 (2007) innbyggere, ligger ved Rhinen og er kjent for sine kunstmuseer og som finansielt sentrum. Vaduz og dets oppland er preget av generell velstand siden landet er rikt og mye av rikdommen er sentralisert omkring hovedstaden. I 2006 var 8500 sysselsatt i byen, hvis finanssektor utgjør største enkeltstående bransje.

Mindre enn halvparten av byens befolkning stammer fra Liechtenstein; de øvrige er innvandrere fra sentraleuropeiske land samt fra det sydøstlige Europa og Tyrkia. Den dominerende religionen er katolisismen, og byen er hovedsete for Vaduz erkebispedømme. Landets fyrste residerer i Schloss Vaduz. Les mer
se - se norsk - diskussion - historik

---

17. februar

Charles Robert Darwin (12. februar 1809 - 19. april 1882) var ein vidgjeten britisk naturforskar. Han vert rekna for å vere grunnleggjaren av utviklingslæra; læra som fortel at evolusjon ved naturleg utval har forma livet på jorda. Såleis har han vorte den mest innflytnadsrike teoretikaren i biologien og er kjend som ein dei viktigaste vitskapsfolk gjennom tidene.

Boka The Origin of Species by Means of Natural Selection, or The Preservation of Favoured Races in the Struggle for Life, vanlegvis forkorta til The Origin of Species (norsk Artenes opprinnelse), som kom ut i 1859, la fram teorien hans om utvikling gjennom naturleg utval, og vert rekna som hovudverket hans. Descent of Man vert rekna som hans andre viktigaste bok. Darwin publiserte òg ei rekkje mindre verk, om så ulike tema som korallrev, rur, seksuell seleksjon, kroppsspråk og meitemakk. Les meir…
se - se norsk - diskussion - historik

---

18. februar

Libyens historia var, tills Libyen blev självständigt 1951, i stort sett en historia om stammar, regioner och städer, samt de imperier som området ingick i. Namnet Libyen härrör från det namn som en enskild berberstam var känd under för de forntida egyptierna och användes senare av grekerna för större delen av Nordafrika, och termen libyer för alla dess berbiska invånare. Fastän dessa namn är av antikt ursprung användes de inte för att beteckna det specifika området för det nuvarande Libyen och dess folk förrän på 1900-talet, och ingen sammanhängande politisk enhet i hela området bildades förrän då. Därför måste det moderna Libyen, trots dess regioners långa och distinkta historier, ses som ett nytt land som ännu utvecklar ett nationellt medvetande och nationella institutioner. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik

---

19. februar

Vaduz (IPA: [faˈdʊʦ] eller [faˈduːʦ]) er hovedstaden i fyrstedømmet Liechtenstein i Sentral-Europa og residens for Liechtensteins fyrste. Vaduz er dog ikke Liechtensteins største by, da nabobyen Schaan har flere innbyggere.

Byen har 5233 (2007) innbyggere, ligger ved Rhinen og er kjent for sine kunstmuseer og som finansielt sentrum. Vaduz og dets oppland er preget av generell velstand siden landet er rikt og mye av rikdommen er sentralisert omkring hovedstaden. I 2006 var 8500 sysselsatt i byen, hvis finanssektor utgjør største enkeltstående bransje.

Mindre enn halvparten av byens befolkning stammer fra Liechtenstein; de øvrige er innvandrere fra sentraleuropeiske land samt fra det sydøstlige Europa og Tyrkia. Den dominerende religionen er katolisismen, og byen er hovedsete for Vaduz erkebispedømme. Landets fyrste residerer i Schloss Vaduz. Les mer
se - se norsk - diskussion - historik

---

20. februar

Charles Robert Darwin (12. februar 1809 - 19. april 1882) var ein vidgjeten britisk naturforskar. Han vert rekna for å vere grunnleggjaren av utviklingslæra; læra som fortel at evolusjon ved naturleg utval har forma livet på jorda. Såleis har han vorte den mest innflytnadsrike teoretikaren i biologien og er kjend som ein dei viktigaste vitskapsfolk gjennom tidene.

Boka The Origin of Species by Means of Natural Selection, or The Preservation of Favoured Races in the Struggle for Life, vanlegvis forkorta til The Origin of Species (norsk Artenes opprinnelse), som kom ut i 1859, la fram teorien hans om utvikling gjennom naturleg utval, og vert rekna som hovudverket hans. Descent of Man vert rekna som hans andre viktigaste bok. Darwin publiserte òg ei rekkje mindre verk, om så ulike tema som korallrev, rur, seksuell seleksjon, kroppsspråk og meitemakk. Les meir…
se - se norsk - diskussion - historik

---

21. februar

Libyens historia var, tills Libyen blev självständigt 1951, i stort sett en historia om stammar, regioner och städer, samt de imperier som området ingick i. Namnet Libyen härrör från det namn som en enskild berberstam var känd under för de forntida egyptierna och användes senare av grekerna för större delen av Nordafrika, och termen libyer för alla dess berbiska invånare. Fastän dessa namn är av antikt ursprung användes de inte för att beteckna det specifika området för det nuvarande Libyen och dess folk förrän på 1900-talet, och ingen sammanhängande politisk enhet i hela området bildades förrän då. Därför måste det moderna Libyen, trots dess regioners långa och distinkta historier, ses som ett nytt land som ännu utvecklar ett nationellt medvetande och nationella institutioner. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik

---

22. februar

Tórshavn er høvuðsstaður í Føroyum, og hevur umleið 19.500 íbúgvar. Navnið er samansett av Tór, sum er norrønur gudur, og havn. Tórshavn liggur mitt í landinum. Í meira enn 1000 ár hevur Tórshavn verið miðdepil landsins. Men ikki fyrr enn í 1866 varð Tórshavn formliga viðurkendur sum sjálvstýrandi eind, sum veruligur høvuðsstaður. Les meir
se - historik

---

23. februar

Palmemordet skjedde fredag kveld den 28. februar 1986 klokken 23.21; da ble Sveriges statsminister Olof Palme ble skutt til døde i krysset Sveavägen – Tunnelgatan midt i Stockholm sentrum.

To år etter hendelsen ble Christer Pettersson – en småkriminell narkoman og alkoholiker – arrestert, siktet og dømt for mordet på Palme av Stockholms tingsrätt. Etter at domfellelsen senere ble omgjort av Svea hovrätt ble det begjært gjenopptakelse av riksadvokaten, men dette ble avslått av Högsta domstolen den 28. mai 1998. Det har versert et stort antall teorier knyttet til hvem som utførte mordet. Kriminaletterforskningen knyttet til Palmemordet er Sveriges største og dyreste noensinne og pågår fortsatt. Saken er fortsatt formelt uoppklart.

Mordet på Olof Palme markerte på mange måter et tidsskille for Sverige, og det ble et nasjonalt traume, dels fordi landets statsminister ble myrdet og dels fordi mordet aldri ble oppklart. Den merkelige utviklingen, skandalene og de politimessige mangler på resultater som fulgte etter dette, har i lang tid satt sitt preg på samfunnsdebatten. For mange svensker har mordet på Palme samme sentrale posisjon som tilsvarende spektakulære politiske mord; attentatene på Gandhi og Kennedy. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik

---

24. februar

Færøysk (føroyskt) er del av den vestnordiske målgreini, sum rommar måli islendsk, færøysk, moglegvis nynorsk og det no utdøydde målet norn. Den norrøne målgreini høyrer til dei germanske greinene av dei indoeuropeiske måli. Færøysk vert tala av 80 000 menneske, i fyrste rekke på Færøyane der det har vore offisielt språk sidan 1937.

Som islendsk har færøysk utvikla seg or dei gamalnorske målføri nybyggjarane i vikingtida hadde med seg frå det vestlege Noreg. Færøyingar og islendingar kan til ein viss grad forstå kvarandre, men ikkje utan problem. Færøysk er, saman med islendsk og nokre norske og svenske målføre, einaste nordiske målet, som enno hev dei fire germanske falli: nominativ (hovudfall), akkusativ (underfall), dativ (sidefall) og genitiv (eigefall). Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik

---

25. februar

Trädkrypare (Certhia familiaris) är en fågelart inom familjen trädkrypare (Certhiidae). Den liknar andra arter i familjen trädkrypare och har böjd näbb, mönstrad brun ovansida, vitaktig undersida och långa styva stjärtpennor som den använder för kunna balansera upprätt på trädstammar och grenar. Trädkryparen har nio eller fler underarter som häckar i olika delar av dess utbredningsområde i de tempererade delarna av Eurasien. Den häckar i trädhålor eller bakom barkflagor, och föredrar introducerade mammutträd som häckningsplatser där sådana finns tillgängliga. Honan lägger vanligen fem eller sex vita ägg med rosa prickar i det fodrade boet, men ägg och ungar är sårbara för angrepp från hackspettar och däggdjur, däribland ekorrar. Trädkryparen är insektsätare och klättrar uppför trädstammar som en mus, för att leta efter insekter som den plockar från skrevor i barken med sin fina böjda näbb. Den flyger sedan till foten av ett annat träd med en distinkt oregelbunden flykt. Fågeln lever ensam på vintern, men kan bilda gemensamma sovplatser under kallt väder. Läs mer...
se - se svensk - diskussion - historik

---

26. februar

Palmemordet skjedde fredag kveld den 28. februar 1986 klokken 23.21; da ble Sveriges statsminister Olof Palme ble skutt til døde i krysset Sveavägen – Tunnelgatan midt i Stockholm sentrum.

To år etter hendelsen ble Christer Pettersson – en småkriminell narkoman og alkoholiker – arrestert, siktet og dømt for mordet på Palme av Stockholms tingsrätt. Etter at domfellelsen senere ble omgjort av Svea hovrätt ble det begjært gjenopptakelse av riksadvokaten, men dette ble avslått av Högsta domstolen den 28. mai 1998. Det har versert et stort antall teorier knyttet til hvem som utførte mordet. Kriminaletterforskningen knyttet til Palmemordet er Sveriges største og dyreste noensinne og pågår fortsatt. Saken er fortsatt formelt uoppklart.

Mordet på Olof Palme markerte på mange måter et tidsskille for Sverige, og det ble et nasjonalt traume, dels fordi landets statsminister ble myrdet og dels fordi mordet aldri ble oppklart. Den merkelige utviklingen, skandalene og de politimessige mangler på resultater som fulgte etter dette, har i lang tid satt sitt preg på samfunnsdebatten. For mange svensker har mordet på Palme samme sentrale posisjon som tilsvarende spektakulære politiske mord; attentatene på Gandhi og Kennedy. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik

---

27. februar

Færøysk (føroyskt) er del av den vestnordiske målgreini, sum rommar måli islendsk, færøysk, moglegvis nynorsk og det no utdøydde målet norn. Den norrøne målgreini høyrer til dei germanske greinene av dei indoeuropeiske måli. Færøysk vert tala av 80 000 menneske, i fyrste rekke på Færøyane der det har vore offisielt språk sidan 1937.

Som islendsk har færøysk utvikla seg or dei gamalnorske målføri nybyggjarane i vikingtida hadde med seg frå det vestlege Noreg. Færøyingar og islendingar kan til ein viss grad forstå kvarandre, men ikkje utan problem. Færøysk er, saman med islendsk og nokre norske og svenske målføre, einaste nordiske målet, som enno hev dei fire germanske falli: nominativ (hovudfall), akkusativ (underfall), dativ (sidefall) og genitiv (eigefall). Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik

---

28. februar

Trädkrypare (Certhia familiaris) är en fågelart inom familjen trädkrypare (Certhiidae). Den liknar andra arter i familjen trädkrypare och har böjd näbb, mönstrad brun ovansida, vitaktig undersida och långa styva stjärtpennor som den använder för kunna balansera upprätt på trädstammar och grenar. Trädkryparen har nio eller fler underarter som häckar i olika delar av dess utbredningsområde i de tempererade delarna av Eurasien. Den häckar i trädhålor eller bakom barkflagor, och föredrar introducerade mammutträd som häckningsplatser där sådana finns tillgängliga. Honan lägger vanligen fem eller sex vita ägg med rosa prickar i det fodrade boet, men ägg och ungar är sårbara för angrepp från hackspettar och däggdjur, däribland ekorrar. Trädkryparen är insektsätare och klättrar uppför trädstammar som en mus, för att leta efter insekter som den plockar från skrevor i barken med sin fina böjda näbb. Den flyger sedan till foten av ett annat träd med en distinkt oregelbunden flykt. Fågeln lever ensam på vintern, men kan bilda gemensamma sovplatser under kallt väder. Läs mer...
se - se svensk - diskussion - historik