Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/september 2012
Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2015
Januar - Februar - Marts - April - Maj
- Juni
- Juli
- August - September - Oktober - November - December
Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2014
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December
Hvis dagens artikel på forsiden ikke viser dagens artikel for dagen i dag, så er det sandsynligvis fordi cachen ikke er opdateret korrekt.
Tryk på dette link for at opdatere forsiden til den korrekte dagens artikel.
Tryk på dette link for at gøre det samme for denne side.
Et arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist på forsiden. Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:
- Mandag: Norsk (bokmål)
- Tirsdag: Svensk
- Onsdag: Norsk (nynorsk)
- Torsdag: Norsk (bokmål)
- Fredag: Svensk
- Lørdag: Norsk (nynorsk)
- Søndag: Svensk - eller gæstedag - f.eks. finsk, færøsk, grønlandsk, islandsk, samisk.
Artiklerne kan hentes her[rediger kildetekst]
Skanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug på den danske wikipedia:
Hvis de ikke endnu ligger klar på Skanwiki, kan du gå direkte til disse steder:
- no:Wikipedia:Ukens artikkel/2024
- nn:Wikipedia:Utvald artikkel/2024
- sv:Wikipedia:Utvald artikel
- fi:Malline:Valitut palat/2024
- fo:Wikipedia:Aðrar mánaðargreinir (månedens artikel)
- is:Wikipedia:Grein mánaðarins/2024 (månedens artikel)
1. september
Aram Khatsjaturjan (1903 - 1978) var ein sovjetisk komponist av armensk ætt. Khatsjaturjan komponerte symfoniar, klaverkonsertar, éin fiolinkonsert, éin cellokonsert, ballettar og mykje anna. Khatsjaturjan hadde ei oppriktig tru på sosialrealismen, og veik aldri langt frå prinsippet om at musikk skal vera forankra i det nasjonale og folkelege. Han komponerte med originale harmoniar, eksotiske rytmar og fargerik orkestrering. Dei to mest kjende musikkstykka hans i dag er den viltre sverddansen frå balletten Gajané og Adagio for Frygia og Spartakus frå balletten Spartakus. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
2. september
Diana, prinsessa av Wales, född Diana Frances Spencer 1 juli 1961 i Park House i Sandringham i Norfolk, Storbritannien, död 31 augusti 1997 i Paris, Frankrike, var första hustru till Charles, prins av Wales. De gifte sig 29 juli 1981 i S:t Paul's Cathedral i London (skilda 28 augusti 1996). Hon är mor till prins William och prins Harry.
Diana var ättling till flera engelska regenter såsom Karl I, Karl II och Jakob II. Hennes föräldrar var Edward John Spencer, 8:e earl Spencer (1924–1992) och hennes mor var Frances Ruth Burke-Roche. Hon växte upp på släktgodset Althorp House i sv:Northamptonshire i England. Som prinsessa av Wales väckte Diana mycket stor medial uppmärksamhet och hon blev snabbt en stilikon. Den uppslitande skilsmässan kom att skildras ingående av media vilket väckte etiska frågor om mediabevakningen av offentliga personer. Diana var beskyddare av flera välgörenhetsorganisationer och har ihågkommits bland annat för sitt engagemang för aids-sjuka och mot landminor. Läs mer
se -
historik
3. september
Venus (symbol:
) er den andre planeten fra solen og den tredje minste i vårt solsystem. Planeten er oppkalt etter Venus, den romerske gudinnen for kjærlighet, skjønnhet og fruktbarhet. Den italienske fysikeren Galileo Galilei observerte planeten tidlig på 1600-tallet, og oppdaget at den hadde faser som månen. Dette var blant de første observasjonene som klart motsa Ptolemaios' geosentriske modell som plasserte jorden som midtpunkt i universet, og lot solen og de andre planetene rotere rundt jorden.
Etter månen er Venus det mest lyssterke naturlige objektet på nattehimmelen og den er lys nok til å kaste skygger. Siden Venus er en innenforliggende planet i forhold til jorden, synes den aldri å være langt unna solen. Hvis man er langt nok mot nord (for eksempel Tromsø) eller sør på jorden er Venus i visse perioder sirkumpolar og synlig hele natten. Den kalles Aftenstjernen når den er synlig etter solnedgang og Morgenstjernen når den er synlig før soloppgang.
Venus klassifiseres som en terrestrisk planet og blir noen ganger kalt jordens «søsterplanet» på grunn av den relativt like størrelsen, gravitasjonen og sammensetningen. Planeten er dekket av et ugjennomsiktig lag med svært reflektive skyer av svovelsyre som hindrer at overflaten kan sees i synlig lys fra verdensrommet. Overflaten på Venus er et støvete, tørt ørkenlandskap med mange platelignende steiner som periodisk blir fornyet av vulkanisme.Les mer...
se -
se norsk -
diskussion -
historik
4. september
Joshua A. Norton, född cirka 1819, död 8 januari 1880, även känd som hans kejserliga majestät Kejsare Norton I, var en firad medborgare i San Francisco som utropade sig själv till "Kejsare av dessa Förenta stater" och senare "Beskyddare av Mexiko" 1859. Norton föddes i London i England och tillbringade större delen av sin uppväxt i Sydafrika. Han emigrerade till San Francisco 1849 efter att han mottagit en testamentsgåva på $40 000 från sin fars kvarlåtenskap. Norton försörjde sig till en början som affärsman, men förlorade sin förmögenhet genom att investera i peruanskt ris.
Efter att han hade förlorat i en rättsprocess där han försökte få sitt riskontrakt upphävt, lämnade Norton San Francisco. Han återvände några år senare som en excentrisk och synbarligen psykiskt obalanserad man, som hävdade att han var kejsare av USA. Fastän han inte hade någon politisk makt, och hans inflytande bara räckte så långt som han gjordes till viljes av personer omkring honom, behandlades han vördnadsfullt i San Francisco, och valuta som trycktes i hans namn accepterades i de butiker som han besökte. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
5. september
Sørsamisk er eit finsk-ugrisk språk i den uralske språkfamilien. Det blir snakka av i overkant av 500 talarar, i Østerdalen, Trøndelag og Nordland, og i tilgrensande område i Sverige. Språket står sterkast i Snåsa i Nord-Trøndelag.
Som andre urbefolkningsspråk er sørsamisk sterkt knytta til naturen. Mange ord og begrep er knytta til reindriftsnæringa – samane sin tradisjonelle næringsveg. Sørsamisk er òg eit skriftspråk, og nokre få bøker er gjeve ut. Dei første lærebøkene i sørsamisk i grunnskolen vart skrivne av Ella Holm Bull 1984-87, basert på Bergsland-Bull-rettskrivinga (med Knut Bergsland) fra 1974. Mange salmar og utdrag frå Bibelen er omsett til sørsamisk.
Sørsamisk vert rekna som eit sterkt truga språk. I våre dagar er det først og fremst eldre sørsamar som snakkar språket, men iherdig innsats sidan 2000 har gjeve det større status og bruksområde.
Det vert undervist på sørsamisk i Hattfjelldal og Snåsa, og i 2004 vart sørsamisk offisielt språk i Snåsa kommune. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
6. september
Venus (symbol:) er den andre planeten fra solen og den tredje minste i vårt solsystem. Planeten er oppkalt etter Venus, den romerske gudinnen for kjærlighet, skjønnhet og fruktbarhet. Den italienske fysikeren Galileo Galilei observerte planeten tidlig på 1600-tallet, og oppdaget at den hadde faser som månen. Dette var blant de første observasjonene som klart motsa Ptolemaios' geosentriske modell som plasserte jorden som midtpunkt i universet, og lot solen og de andre planetene rotere rundt jorden.
Etter månen er Venus det mest lyssterke naturlige objektet på nattehimmelen og den er lys nok til å kaste skygger. Siden Venus er en innenforliggende planet i forhold til jorden, synes den aldri å være langt unna solen. Hvis man er langt nok mot nord (for eksempel Tromsø) eller sør på jorden er Venus i visse perioder sirkumpolar og synlig hele natten. Den kalles Aftenstjernen når den er synlig etter solnedgang og Morgenstjernen når den er synlig før soloppgang.
Venus klassifiseres som en terrestrisk planet og blir noen ganger kalt jordens «søsterplanet» på grunn av den relativt like størrelsen, gravitasjonen og sammensetningen. Planeten er dekket av et ugjennomsiktig lag med svært reflektive skyer av svovelsyre som hindrer at overflaten kan sees i synlig lys fra verdensrommet. Overflaten på Venus er et støvete, tørt ørkenlandskap med mange platelignende steiner som periodisk blir fornyet av vulkanisme.Les mer...
se -
se norsk -
diskussion -
historik
7. september
Joshua A. Norton, född cirka 1819, död 8 januari 1880, även känd som hans kejserliga majestät Kejsare Norton I, var en firad medborgare i San Francisco som utropade sig själv till "Kejsare av dessa Förenta stater" och senare "Beskyddare av Mexiko" 1859. Norton föddes i London i England och tillbringade större delen av sin uppväxt i Sydafrika. Han emigrerade till San Francisco 1849 efter att han mottagit en testamentsgåva på $40 000 från sin fars kvarlåtenskap. Norton försörjde sig till en början som affärsman, men förlorade sin förmögenhet genom att investera i peruanskt ris.
Efter att han hade förlorat i en rättsprocess där han försökte få sitt riskontrakt upphävt, lämnade Norton San Francisco. Han återvände några år senare som en excentrisk och synbarligen psykiskt obalanserad man, som hävdade att han var kejsare av USA. Fastän han inte hade någon politisk makt, och hans inflytande bara räckte så långt som han gjordes till viljes av personer omkring honom, behandlades han vördnadsfullt i San Francisco, och valuta som trycktes i hans namn accepterades i de butiker som han besökte. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
8. september
Sørsamisk er eit finsk-ugrisk språk i den uralske språkfamilien. Det blir snakka av i overkant av 500 talarar, i Østerdalen, Trøndelag og Nordland, og i tilgrensande område i Sverige. Språket står sterkast i Snåsa i Nord-Trøndelag.
Som andre urbefolkningsspråk er sørsamisk sterkt knytta til naturen. Mange ord og begrep er knytta til reindriftsnæringa – samane sin tradisjonelle næringsveg. Sørsamisk er òg eit skriftspråk, og nokre få bøker er gjeve ut. Dei første lærebøkene i sørsamisk i grunnskolen vart skrivne av Ella Holm Bull 1984-87, basert på Bergsland-Bull-rettskrivinga (med Knut Bergsland) fra 1974. Mange salmar og utdrag frå Bibelen er omsett til sørsamisk.
Sørsamisk vert rekna som eit sterkt truga språk. I våre dagar er det først og fremst eldre sørsamar som snakkar språket, men iherdig innsats sidan 2000 har gjeve det større status og bruksområde.
Det vert undervist på sørsamisk i Hattfjelldal og Snåsa, og i 2004 vart sørsamisk offisielt språk i Snåsa kommune. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
9. september
Óengus, Fergus son var pikternas kung från 732 till sin död 761. Hans regeringstid kan rekonstrueras i viss detalj från ett antal olika källor.
Óengus blev huvudkung i Piktland efter en period av inbördeskrig i slutet av 720-talet. Under hans regeringstid underkuvades grannriket Dál Riata och kungariket Strathclyde anfölls med mindre framgång. Óengus var den mäktigaste härskaren i Skottland i över två årtionden och var inblandad i krig på Irland och i England. Kungar från Óengus släkt dominerade Piktland till 839, då ett katastrofalt nederlag mot vikingar inledde en ny period av instabilitet, som slutade när Kenneth MacAlpine kom till makten. Läs mer
se -
historik
10. september
København er hovedstaden i Danmark og er med 1.199.224 innbyggere i 2011 landets største byområde. Den omfatter helt eller delvis 18 kommuner. Sentrum for byområdet utgjøres av Københavns kommune som med sine 539.542 innbyggere (2011) er Danmarks mest folkerike. I hele den 3.030 km² store Hovedstadsregionen, som også sammenfaller med Københavns lokaltrafikkområde, bor ca. 1,9 millioner mennesker. Den danske hovedstad er i tillegg sentrum for Øresundsregionen som inkluderer Malmö. Øresundsregionen dekker 20.649 km² av Danmark og Sverige og har 2,5 millioner innbyggere (2010) i Danmark og 3,7 millioner innbyggere (2010) når også den svenske delen regnes med. Denne regionen er blant Europas fremste sentra for innovasjon, bioteknologi og andre kompetansenæringer.
København ligger på Sjællands østkyst og strekker seg inn over deler av Amager i øst. En rekke broer og en tunnel forbinder bydelene på Sjælland og Amager. Siden 2000 har København og Malmö vært forbundet via Øresundsforbindelsen.
Københavns historie kan føres tilbake til omkring år 800 da det lå en mindre fiskelandsby hvor byens sentrum ligger nå. Fra 1300-tallet ble byen Danmarks rikeste og mest betydningsfulle – en status som den har fastholdt siden. I dag bor ca. 20 % av Danmarks befolkning i Københavns byområde. Etter en økonomisk nedgangstid i slutten av det 20. århundre har byen på 2000-tallet opplevd økonomisk og kulturell fremgang. København er hjemsted for en rekke store virksomheter og kulturinstitusjoner som A.P. Møller-Mærsk, Carlsberg, Parken, Nationalmuseet og Operaen.Les mer...
se -
se norsk -
diskussion -
historik
11. september
Termodynamik är läran om energi, dess omvandling mellan olika former och särskilt samspelet mellan värme och arbete. Den klassiska termodynamiken studerar kopplingen mellan makroskopiska egenskaper som temperatur, volym och tryck hos system samt hur dessa påverkas och förändras genom termodynamiska processer. Historiskt har termodynamikens utveckling drivits av önskan att öka verkningsgraden hos tidiga ångmaskiner, framför allt genom det arbete som bedrevs av den franske fysikern Sadi Carnot, ofta kallad termodynamikens fader.
Termodynamiken är en bred vetenskap som ofta delas upp i olika grenar. Huvudsatserna och många av de centrala begreppen är de samma inom de olika disciplinerna, men angreppssätten och användningsområdena skiljer sig. Den klassiska termodynamiken är en makroskopisk disciplin, till stor del baserad på mätningar och erfarenheter. I motsats bygger den statistiska termodynamiken, med grund i kvantmekaniken, på den mikroskopiska naturen hos enskilda atomer och molekyler. Utöver dessa finns ett stort antal grenar och tillämpningsområden som exempelvis kemisk termodynamik, energiteknik, meteorologi, materialvetenskap och biomedicin. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
12. september
Slaget ved Wien fann stad den 11. og 12. september 1683 etter at Wien hadde vore kringsett av Det osmanske riket i to månader. Det var eit slag der Det tysk-romerske riket i lag med Det polsk-litauiske samveldet (Den heilage ligaen) stod opp mot Det osmanske riket ved fjellet Kahlenberg nær Wien.
Kringsetjinga starta den 14. juli 1683 med om lag 150 000 mann frå Det osmanske riket. Kringsetjingsstyrken bestod av 60 ortaer med janitsjarar (12 000 mann på papiret) med ein observasjonsarme på kring 70 000 mann som såg over landområda kring. Den heilage ligaen stilte med ein styrke på omlag 84 000 mann.
Slaget markerte den historiske slutten på ekspansjonen til Det osmanske riket i Europa. Slaget er òg kjend for det største kavaleriåtaket i historia. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
13. september
København er hovedstaden i Danmark og er med 1.199.224 innbyggere i 2011 landets største byområde. Den omfatter helt eller delvis 18 kommuner. Sentrum for byområdet utgjøres av Københavns kommune som med sine 539.542 innbyggere (2011) er Danmarks mest folkerike. I hele den 3.030 km² store Hovedstadsregionen, som også sammenfaller med Københavns lokaltrafikkområde, bor ca. 1,9 millioner mennesker. Den danske hovedstad er i tillegg sentrum for Øresundsregionen som inkluderer Malmö. Øresundsregionen dekker 20.649 km² av Danmark og Sverige og har 2,5 millioner innbyggere (2010) i Danmark og 3,7 millioner innbyggere (2010) når også den svenske delen regnes med. Denne regionen er blant Europas fremste sentra for innovasjon, bioteknologi og andre kompetansenæringer.
København ligger på Sjællands østkyst og strekker seg inn over deler av Amager i øst. En rekke broer og en tunnel forbinder bydelene på Sjælland og Amager. Siden 2000 har København og Malmö vært forbundet via Øresundsforbindelsen.
Københavns historie kan føres tilbake til omkring år 800 da det lå en mindre fiskelandsby hvor byens sentrum ligger nå. Fra 1300-tallet ble byen Danmarks rikeste og mest betydningsfulle – en status som den har fastholdt siden. I dag bor ca. 20 % av Danmarks befolkning i Københavns byområde. Etter en økonomisk nedgangstid i slutten av det 20. århundre har byen på 2000-tallet opplevd økonomisk og kulturell fremgang. København er hjemsted for en rekke store virksomheter og kulturinstitusjoner som A.P. Møller-Mærsk, Carlsberg, Parken, Nationalmuseet og Operaen.Les mer...
se -
se norsk -
diskussion -
historik
14. september
Termodynamik är läran om energi, dess omvandling mellan olika former och särskilt samspelet mellan värme och arbete. Den klassiska termodynamiken studerar kopplingen mellan makroskopiska egenskaper som temperatur, volym och tryck hos system samt hur dessa påverkas och förändras genom termodynamiska processer. Historiskt har termodynamikens utveckling drivits av önskan att öka verkningsgraden hos tidiga ångmaskiner, framför allt genom det arbete som bedrevs av den franske fysikern Sadi Carnot, ofta kallad termodynamikens fader.
Termodynamiken är en bred vetenskap som ofta delas upp i olika grenar. Huvudsatserna och många av de centrala begreppen är de samma inom de olika disciplinerna, men angreppssätten och användningsområdena skiljer sig. Den klassiska termodynamiken är en makroskopisk disciplin, till stor del baserad på mätningar och erfarenheter. I motsats bygger den statistiska termodynamiken, med grund i kvantmekaniken, på den mikroskopiska naturen hos enskilda atomer och molekyler. Utöver dessa finns ett stort antal grenar och tillämpningsområden som exempelvis kemisk termodynamik, energiteknik, meteorologi, materialvetenskap och biomedicin. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
15. september
Slaget ved Wien fann stad den 11. og 12. september 1683 etter at Wien hadde vore kringsett av Det osmanske riket i to månader. Det var eit slag der Det tysk-romerske riket i lag med Det polsk-litauiske samveldet (Den heilage ligaen) stod opp mot Det osmanske riket ved fjellet Kahlenberg nær Wien.
Kringsetjinga starta den 14. juli 1683 med om lag 150 000 mann frå Det osmanske riket. Kringsetjingsstyrken bestod av 60 ortaer med janitsjarar (12 000 mann på papiret) med ein observasjonsarme på kring 70 000 mann som såg over landområda kring. Den heilage ligaen stilte med ein styrke på omlag 84 000 mann.
Slaget markerte den historiske slutten på ekspansjonen til Det osmanske riket i Europa. Slaget er òg kjend for det største kavaleriåtaket i historia. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
16. september
Marmelad är ett sött smörgåspålägg och en form av fruktkonserv som består av frukt eller bär som tillsammans med socker, vatten och ofta ett konserveringsmedel eller gelatinerande medel har kokats till en geléartad massa. De frukter som används brukar ofta vara färska, samt rensade och tvättade. Marmelad äts ofta på rostat bröd, kex eller skorpor, samt eftersom de är fastare än sylter, som fyllning till tårtor och andra bakverk. Vanliga marmeladsorter är apelsinmarmelad och citronmarmelad. Marmelad kan tillverkas av de flesta frukter och bär, men de som säljs kommersiellt får bara vara framställda på citrusfrukter enligt EU-direktiv. Oftast innehåller marmelad en viss andel fruktbitar och skalstrimlor. Marmelad finns även som lightprodukt där sockret helt eller delvis bytts ut mot sötningsmedlet aspartam.
Marmelad skiljer sig från sylt genom sin tjockare konsistens. Konsistensskillnaden kommer av att de frukter och bär man vanligtvis gör marmelad på innehåller mer naturligt pektin i skalet än de frukter man vanligtvis gör sylt på. Marmelad gjord på traditionell syltfrukt behöver innehålla mer pektin eller annat förtjockningsmedel vid tillagningen. "Extra marmelad" består av socker, vatten och okoncentrerat fruktkött från en eller flera fruktsorter som kokats till geléartig konsistens. Vid framställningen av dessa finns det ett antal frukter man ej får blanda med andra frukter, såsom äpple, päron och plommon. Läs mer
se -
historik
17. september
Den anglo-zanzibarske krigen blei utkjempa mellom Storbritannia og Zanzibar 27. august 1896. Konflikten varte i 38 minutter, og er historiens korteste krig. Årsaken til krigen var den britiskvennlige sultanen Hamad bin Thuwainis dødsfall 25. august 1896 og sultan Khalid bin Barghashs tiltreden. De britiske myndighetene foretrakk Hamud bin Muhammad, som var mer britiskvennlig. En betingelse i en traktat fra 1886 var at den britiske konsulen skulle godkjenne tronfølgeren, og Khalid hadde ikke fått denne godkjennelsen. Britene anså dette som et casus belli og sendte et ultimatum til Khalid med krav om at han skulle trekke seg og forlate palasset. Khalid svarte ved å tilkalle palassgarden og barrikadere seg inne i palasset.
Ultimatumet utløp 27. august kl. 09.00 østafrikansk tid, og britene hadde da samla tre kryssere, to kanonbåter, 150 marinesoldater og sjøfolk og 900 zanzibarere i havneområdet. Royal Navys kontingent blei kommandert av kontreadmiral Harry Rawson, mens zanzibarerne blei kommandert av brigadegeneral Lloyd Mathews for den zanzibarske hæren. Rundt 2.800 zanzibarere forsvarte palasset; de fleste blei rekruttert fra sivilbefolkninga, men tallet inkluderer også palassgarden og flere hundre tjenere og slaver. Forsvarerne hadde flere kanoner og maskingeværer som blei plassert foran palasset med front mot de britiske skipa. Et bombardement som begynte kl. 09.02 satte fyr på palasset og satte artilleriet ut av funksjon. Et lite sjøslag senka det zanzibarske sultanskipet og to mindre båter, og noen skudd blei avfyrt mot de britiskleda zanzibarske troppene da de gikk mot palasset. Palassflagget blei skutt ned og skuddvekslinga slutta kl. 09.40.
Omkring 500 av sultanens soldater blei drept eller såra, mens kun én britisk sjømann blei skada. Sultan Khalid fikk asyl i det tyske konsulatet før han flykta til Tanganyika. Britene innsatte raskt sultan Hamud som leder for en marionettregjering. Krigen var slutten på Zanzibars sjølstendighet og begynnelsen på en periode med tung britisk innflytelse. Les mer...
se -
se norsk -
diskussion -
historik
18. september
Stockholms slott eller Kungliga slottet är ett kungligt slott vid Norrström i norra delen av Gamla stan i Stockholm. Slottet är den svenske monarkens officiella residens och på denna plats har befästningar legat sedan medeltiden.
Den nuvarande slottsbyggnaden är ritad av Nicodemus Tessin d.y. och uppfördes på platsen efter att den medeltida slottsanläggningen förstörts i en häftig brand den 7 maj 1697. På grund av Karl XII:s dyra krig avstannade byggnadsarbetena, och slottet kunde inte tas i bruk förrän 1754, då kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika flyttade in. Då Tessin avled 1728 färdigställdes slottet under ledning av Carl Hårleman. Mycket av slottets ursprungliga rokokointeriörer ritades av Hårleman. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
19. september
Hans Fallada (1893–1947) var ein tysk forfattar. I sine politisk-sosiale romanar skildra han med skarp observasjonsevne, subtil humor og virtuos forteljarteknikk storbymiljøet i byrjinga av 1930-åra, kvar arbeidarar og småborgarar slit med kvardagslege problem i Weimarrepublikken. Dei mest kjende bøkene hans inkluderer gjennombrotsromanen Hva nå, lille mann? (1932) og Alle dør alene (1947). Hollywood filmatiserte Hva nå, lille mann?.
Fallada vart erklært som ein «uønskt forfattar» av dei nazistiske styresmaktene i 1935. Grunna økonomisk og anna press, tok han på seg skriveoppdrag frå Joseph Goebbels. Sjølv om han var motstandarar av regimet vart han etter krigen kritisert for å ha akseptert å endre verka sine. Fallada har heile tida vore ein populær forfattar i Tyskland, og i seinare år er han blitt meir kjent i utlandet. Alle dør alene vart utgjeven på norsk i 2011. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
20. september
Den anglo-zanzibarske krigen blei utkjempa mellom Storbritannia og Zanzibar 27. august 1896. Konflikten varte i 38 minutter, og er historiens korteste krig. Årsaken til krigen var den britiskvennlige sultanen Hamad bin Thuwainis dødsfall 25. august 1896 og sultan Khalid bin Barghashs tiltreden. De britiske myndighetene foretrakk Hamud bin Muhammad, som var mer britiskvennlig. En betingelse i en traktat fra 1886 var at den britiske konsulen skulle godkjenne tronfølgeren, og Khalid hadde ikke fått denne godkjennelsen. Britene anså dette som et casus belli og sendte et ultimatum til Khalid med krav om at han skulle trekke seg og forlate palasset. Khalid svarte ved å tilkalle palassgarden og barrikadere seg inne i palasset.
Ultimatumet utløp 27. august kl. 09.00 østafrikansk tid, og britene hadde da samla tre kryssere, to kanonbåter, 150 marinesoldater og sjøfolk og 900 zanzibarere i havneområdet. Royal Navys kontingent blei kommandert av kontreadmiral Harry Rawson, mens zanzibarerne blei kommandert av brigadegeneral Lloyd Mathews for den zanzibarske hæren. Rundt 2.800 zanzibarere forsvarte palasset; de fleste blei rekruttert fra sivilbefolkninga, men tallet inkluderer også palassgarden og flere hundre tjenere og slaver. Forsvarerne hadde flere kanoner og maskingeværer som blei plassert foran palasset med front mot de britiske skipa. Et bombardement som begynte kl. 09.02 satte fyr på palasset og satte artilleriet ut av funksjon. Et lite sjøslag senka det zanzibarske sultanskipet og to mindre båter, og noen skudd blei avfyrt mot de britiskleda zanzibarske troppene da de gikk mot palasset. Palassflagget blei skutt ned og skuddvekslinga slutta kl. 09.40.
Omkring 500 av sultanens soldater blei drept eller såra, mens kun én britisk sjømann blei skada. Sultan Khalid fikk asyl i det tyske konsulatet før han flykta til Tanganyika. Britene innsatte raskt sultan Hamud som leder for en marionettregjering. Krigen var slutten på Zanzibars sjølstendighet og begynnelsen på en periode med tung britisk innflytelse. Les mer...
se -
se norsk -
diskussion -
historik
21. september
Stockholms slott eller Kungliga slottet är ett kungligt slott vid Norrström i norra delen av Gamla stan i Stockholm. Slottet är den svenske monarkens officiella residens och på denna plats har befästningar legat sedan medeltiden.
Den nuvarande slottsbyggnaden är ritad av Nicodemus Tessin d.y. och uppfördes på platsen efter att den medeltida slottsanläggningen förstörts i en häftig brand den 7 maj 1697. På grund av Karl XII:s dyra krig avstannade byggnadsarbetena, och slottet kunde inte tas i bruk förrän 1754, då kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika flyttade in. Då Tessin avled 1728 färdigställdes slottet under ledning av Carl Hårleman. Mycket av slottets ursprungliga rokokointeriörer ritades av Hårleman. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
22. september
Hans Fallada (1893–1947) var ein tysk forfattar. I sine politisk-sosiale romanar skildra han med skarp observasjonsevne, subtil humor og virtuos forteljarteknikk storbymiljøet i byrjinga av 1930-åra, kvar arbeidarar og småborgarar slit med kvardagslege problem i Weimarrepublikken. Dei mest kjende bøkene hans inkluderer gjennombrotsromanen Hva nå, lille mann? (1932) og Alle dør alene (1947). Hollywood filmatiserte Hva nå, lille mann?.
Fallada vart erklært som ein «uønskt forfattar» av dei nazistiske styresmaktene i 1935. Grunna økonomisk og anna press, tok han på seg skriveoppdrag frå Joseph Goebbels. Sjølv om han var motstandarar av regimet vart han etter krigen kritisert for å ha akseptert å endre verka sine. Fallada har heile tida vore ein populær forfattar i Tyskland, og i seinare år er han blitt meir kjent i utlandet. Alle dør alene vart utgjeven på norsk i 2011. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
23. september
Milanković-cyklerna är de förändringar i jordens klimat som beror på att jordens rörelser förändrar instrålningen av solljus. Fenomenet har fått sitt namn från den serbiske ingenjören, astrofysikern och matematikern Milutin Milanković (1879–1958) som gjorde mycket forskning på området, även om själva grundidén härstammar från andra forskare under 1800-talet. Jordens bana förändras i tre olika cykler med banparametrarna excentricitet, axellutning och precession, det vill säga hur elliptisk banan är, hur mycket jordaxeln lutar och åt vilket håll jordaxeln lutar. Dessa parametrar har alla en variation med tiden som uppträder med regelbundna cykler. Detta får till följd att jorden tar emot olika mängder av solljus vid olika tider på året och på olika platser, något som kan utlösa istider och perioder av värme.
Teorin om Milanković-cykler är inte helt problemfri då modellen ibland tycks förutse fel styrka på förändringarna, men dessa avvikelser kan troligen förklaras med att vi inte fullständigt förstår olika förstärkande återkopplingsprocesser såsom nivån av koldioxid i luften eller drastiska händelser i jordens atmosfär. Läs mer
se -
historik
24. september
Den normanniske erobringen av England begynte i 1066 da kongedømmet England ble invadert av hæren til Vilhelm Bastarden, hertug av Normandie, siden kalt Vilhelm Erobreren. Vilhelm seiret i slaget ved Hastings, og dette resulterte i at normannisk kontroll over det angelsaksiske England ble håndfast etablert. Den normanniske erobringen var en vesentlig og omveltende hendelse i engelsk historie av flere årsaker. Den fjernet i stor grad den eksisterende herskende klasse og erstattet den med et utenlandsk fransktalende monarki, aristokrati og prestehierarki.
Dette førte til en omforming av det engelske språk og kultur i England. Ved at England ble underlagt herskere som hadde sin opprinnelse i Frankrike ble England knyttet tettere til kontinentet mens den tidligere skandinaviske innflytelsen ble langt mindre eller bortimot opphørte. Det satt også i gang en rivalisering med Frankrike som kom til å fortsette uavbrutt i de neste 750 årene, fra 1066 og fram til 1815. Det hadde også betydelige konsekvenser for resten av de britiske øyer, ved at det la vegen åpen for en normannisk invasjon av Wales og Irland, og omfattende penetrering av aristokratiet i Skottland av normanniske og andre fransktalende familier, og innføringen av føydalt system i sørlige Skottland. Det er viktig å bemerke at normannerne var ikke skandinaver, selv om en del av deres forfedre var det. Det var fransk føydal middelalderkultur som omformet England, ikke norrøn. Les mer...
se -
se norsk -
diskussion -
historik
25. september
Albertosaurus sarcophagus ("köttätande Albertaödla") är en utdöd art som tillhörde dinosauriesläktet Albertosaurus, en albertosaurin som levde i västra Nordamerika under yngre delen av kritaperioden, för mer än 70 miljoner år sedan. Utbredningen av A. sarcophagus som är typarten för släktet, begränsades inom området för dagens kanadensiska provins Alberta, efter vilket släktet har fått sitt namn. Forskarna är oense om hur många arter det är som representerar släktet, men det är endast ett fåtal.
Fossila rester efter mer än tjugo individer har upptäckts, vilket ger forskare en mer detaljerad kunskap om Albertosaurus anatomi än vad man har om andra tyrannosaurider. Upptäckten av tio individer på en och samma plats ger bevis för att djuret kunde ha haft ett flockbeteende och tillåter studier av utvecklingsbiologin, vilket är omöjligt med mindre kända djur. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
26. september
Treskjeverk er ei maskin som vart nytta for å skilja korn frå aksa. Maskina vart mata frå toppen, der det stod menn og skar av banda på kornbanda. Treskjeverket bestod av ein roterande sylinder (slagaren), som var omslutta av slagbrua. Kjernane vart skilde frå aksa ved at aksa vart gnidde mot kvarandre når dei passerte mellom slagaren og slagbrua.
Heilt frå arilds tid hadde kjernane vorte slegne laus frå aksa med ei sloge. Dette arbeidet var både tungt og tidkrevjande. På 1700-talet vart det utført eksperiment med å nytta hestar og vasskraft for tresking og i 1788 tok skotten Andrew Meikle ut patent på eit treskjeverk.
I Storbritannia førte innføringa av treskjeverk stundom til arbeidsløyse hjå jordlause. I 1830 og 1831 var det valdelege protestar, og 400 treskjeverk vart øydelagt. 19 av demonstrantane vart hengd og 481 vart forviste til Australia. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
27. september
Den normanniske erobringen av England begynte i 1066 da kongedømmet England ble invadert av hæren til Vilhelm Bastarden, hertug av Normandie, siden kalt Vilhelm Erobreren. Vilhelm seiret i slaget ved Hastings, og dette resulterte i at normannisk kontroll over det angelsaksiske England ble håndfast etablert. Den normanniske erobringen var en vesentlig og omveltende hendelse i engelsk historie av flere årsaker. Den fjernet i stor grad den eksisterende herskende klasse og erstattet den med et utenlandsk fransktalende monarki, aristokrati og prestehierarki.
Dette førte til en omforming av det engelske språk og kultur i England. Ved at England ble underlagt herskere som hadde sin opprinnelse i Frankrike ble England knyttet tettere til kontinentet mens den tidligere skandinaviske innflytelsen ble langt mindre eller bortimot opphørte. Det satt også i gang en rivalisering med Frankrike som kom til å fortsette uavbrutt i de neste 750 årene, fra 1066 og fram til 1815. Det hadde også betydelige konsekvenser for resten av de britiske øyer, ved at det la vegen åpen for en normannisk invasjon av Wales og Irland, og omfattende penetrering av aristokratiet i Skottland av normanniske og andre fransktalende familier, og innføringen av føydalt system i sørlige Skottland. Det er viktig å bemerke at normannerne var ikke skandinaver, selv om en del av deres forfedre var det. Det var fransk føydal middelalderkultur som omformet England, ikke norrøn. Les mer...
se -
se norsk -
diskussion -
historik
28. september
Albertosaurus sarcophagus ("köttätande Albertaödla") är en utdöd art som tillhörde dinosauriesläktet Albertosaurus, en albertosaurin som levde i västra Nordamerika under yngre delen av kritaperioden, för mer än 70 miljoner år sedan. Utbredningen av A. sarcophagus som är typarten för släktet, begränsades inom området för dagens kanadensiska provins Alberta, efter vilket släktet har fått sitt namn. Forskarna är oense om hur många arter det är som representerar släktet, men det är endast ett fåtal.
Fossila rester efter mer än tjugo individer har upptäckts, vilket ger forskare en mer detaljerad kunskap om Albertosaurus anatomi än vad man har om andra tyrannosaurider. Upptäckten av tio individer på en och samma plats ger bevis för att djuret kunde ha haft ett flockbeteende och tillåter studier av utvecklingsbiologin, vilket är omöjligt med mindre kända djur. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
29. september
Treskjeverk er ei maskin som vart nytta for å skilja korn frå aksa. Maskina vart mata frå toppen, der det stod menn og skar av banda på kornbanda. Treskjeverket bestod av ein roterande sylinder (slagaren), som var omslutta av slagbrua. Kjernane vart skilde frå aksa ved at aksa vart gnidde mot kvarandre når dei passerte mellom slagaren og slagbrua.
Heilt frå arilds tid hadde kjernane vorte slegne laus frå aksa med ei sloge. Dette arbeidet var både tungt og tidkrevjande. På 1700-talet vart det utført eksperiment med å nytta hestar og vasskraft for tresking og i 1788 tok skotten Andrew Meikle ut patent på eit treskjeverk.
I Storbritannia førte innføringa av treskjeverk stundom til arbeidsløyse hjå jordlause. I 1830 og 1831 var det valdelege protestar, og 400 treskjeverk vart øydelagt. 19 av demonstrantane vart hengd og 481 vart forviste til Australia. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
30. september
Kakapo (maori för nattpapegoja) (Strigops habroptilus), även kallad ugglepapegoja, är en nattaktiv papegojart med gul-grön fjäderdräkt, som är endemisk för Nya Zeeland. Kakapon känns igen på en distinkt ansiktsrundel av sensoriska, morrhårsliknande fjädrar, en stor grå näbb, korta ben, stora fötter, och vingar och stjärt av relativt kort längd. En viss kombination av egenskaper gör den unik i dess slag; det är den enda papegojarten som inte kan flyga, samt den tyngsta av dem.
Kakapon är gräsätare och har en tydlig könsdimorfism i kroppsstorlek, låg basalomsättning. Hanen deltar inte i omsorgen om ungarna och den är den enda papegojarten som har en polygyn parningslek, där hannen visar upp sig inför många honor (liknande orrspel). Den är också möjligen en av världens mest långlivade fåglar. Kakapon är kritiskt utrotningshotad, med bara 86 kända levande individer, av vilka alla har givits namn. Bevarandet av kakapon har gjort arten välkänd. Kakapon, liksom många andra fågelarter, har historiskt varit viktig för maorierna, Nya Zeelands ursprungsbefolkning, och förekommer i många traditionella legender och folktro. Läs mer
se -
historik