Spring til indhold

Bruger:Palnatoke/Tegnebrættet/K1

Fra Wikipedia, den frie encyklopædi

Skabelon:GeoLänk Skabelon:Huvudartikel Större vulkaner i Indonesien. Semeru är den övre vulkanen och Bromo den undre, Östra Java.

De flesta av Indonesiens vulkaner har bildats till följd av den subduktionszon som finns mellan den eurasiska- och indisk-australiska kontinentalplattan. Några av dessa vulkaner är kända för sina utbrott. Bland dessa Krakatau, för sitt utbrott 1883 som fick globala följder,[1] Toba, för sitt supervulkanutbrott som beräknas ha inträffat för cirka 76 000 år sedan vilket skapade en vulkanvinter som påverkade klimatet under sex års tid,[2] och Tambora, för sitt utbrott 1815 vilket är det största utbrottet i modern tid.[3]

Indonesiens vulkaner är en del av Eldringen, vilket är namnet på den hästskoformade kedja av vulkaner som finns kring Stilla havet. De cirka 150 vulkaner som listas nedan är indelade efter sex olika geografiska regioner, fyra av dem tillhör Sundabågens gravsystem och de återstående två är vulkanerna på Halmahera (och dess omgivande öar), samt vulkanerna på Sulawesi och Sangiheöarna. Den senare vulkangruppen är en del av den vulkanbåge som skapat Filippinerna och dess vulkaner.

De mest aktiva vulkanerna är Kelut och MerapiJava vilka under utbrott dödat tusentals människor. Sedan 1000 e.Kr. har Kelut haft fler än 30 utbrott, det största med en femma på den åttagradiga VEI-skalan,[4] medan Merapi har haft mer än 80 utbrott under samma period.[5]

Det finns ingen standarddefinition för vad en vulkan är. En vulkan kan definieras som en enskild öppning, som ett vulkaniskt fält eller genom dess vulkaniska uppbyggnad. En gammal vulkans innandöme kan ha fallit samman och skapat en ny underjordisk magmakammare som fungerar som en ny vulkan. Flera av de vulkaner som är aktiva nuförtiden har skapats som en satellitkon till en annan vulkan eller vulkankrater. Några vulkankoner är namngivna i en grupp, trots att lokalbefolkningen har namn för var och en. Om en vulkan är aktiv eller inte kan inte fastställas exakt. En vulkans aktivitet bestäms antingen med hjälp av historiska källor, C14-mätningar eller den geotermiska aktiviteten.

Den huvudsakliga källan till denna lista är boken "Volcanoes of the World", som är sammanställd av de två vulkanologerna Tom Simkin och Lee Siebert.[not 1] I boken listas vulkaner som varit aktiva under de senaste 10 000 åren (Holocen).[6] Under arbetet med vulkanerna, och då speciellt de i Indonesien, använde Simkin och Siebert en förteckning över aktiva vulkaner från International Association of Volcanology and Chemistry of the Earth's Interiors publikationsserier.[not 2] Simkin och Sieberts lista är den mest kompletta över vulkaner i Indonesien, men informationens exakthet varierar från ett område till ett annat i fråga om nutida aktivitet eller hur många som dött under de senare utbrotten. För att komplettera med data om senare utbrott har information hämtats från Volcanological Survey of Indonesia, en statlig institution med ansvar att minska riskerna för skador skapade av vulkanisk aktivitet eller andra geologiska händelser i Indonesien,[7] samt några akademiska källor.

Geografiska grupper

[redigér | rediger kildetekst]

Karta som visar var vulkaner och förkastningslinjen är belägna. Bergskedjan Bukit Barisan (lit: "en rad av berg") sträcker sig nästan 1 700 kilometer från norra till södra delen av Sumatra och bildades av rörelser hos den indisk-australiska kontinentalplattan.[8] Plattan rör sig med en konvergenssats på 5,5 centimeter om året, vilket har skapat flera större jordbävningar på västra sidan av Sumatra, exempelvis jordbävningen i Indiska oceanen 2004.[9][10] De tektoniska rörelserna skapar inte bara jordbävningar, utan även de magmakamrar som finns under ön.[8]

Av de 35 aktiva vulkanerna på Sumatra är endast en skild från fastlandet, Weh. Ett stort utbrott under Pleistocen gjorde att låglandet mellan Weh och resten av fastlandet fylldes med havsvatten. Den största vulkanen på Sumatra är supervulkanen Toba vars caldera kollapsade under ett gigantiskt utbrott för ungefär 76 000 år sedan och skapade den 100 kilometer långa och 30 kilometer breda Tobasjön.[2] Utbrottet uppskattas ha haft en styrka av åtta på VEI-skalan, vilket är det största ett vulkanutbrott kan få. Det högsta berget (och vulkanen) på Sumatra är Kerinci med sina 3 800 meter över havet.[11]

Namn Typ Höjd
(m ö.h.)
Senaste utbrott VEI Koordinater
Weh stratovulkan 617 Pleistocen - 5°49′N 95°17′Ø / 5.82°N 95.28°Ø / 5.82; 95.28
Seulawah Agam stratovulkan 1810 1839 2 5°26′53″N 95°39′29″Ø / 5.448°N 95.658°Ø / 5.448; 95.658
Peuet Sague komplex vulkan 2801 25 december 2000 2 4°54′50″N 96°19′44″Ø / 4.914°N 96.329°Ø / 4.914; 96.329
Geureudong stratovulkan 2885 1937 - 4°48′47″N 96°49′12″Ø / 4.813°N 96.82°Ø / 4.813; 96.82
Kembar sköldvulkan 2245 Pleistocen - 3°51′00″N 97°39′50″Ø / 3.850°N 97.664°Ø / 3.850; 97.664
Sibayak stratovulkan 2212 1881 - 3°14′N 98°31′Ø / 3.23°N 98.52°Ø / 3.23; 98.52
Sinabung stratovulkan 2460 29 augusti 2010 - 3°10′12″N 98°23′31″Ø / 3.17°N 98.392°Ø / 3.17; 98.392
Toba supervulkan 2157 okänt - 2°35′N 98°50′Ø / 2.58°N 98.83°Ø / 2.58; 98.83
Helatoba-Tarutung fumarol fält 1100 Pleistocen - 2°02′N 98°56′Ø / 2.03°N 98.93°Ø / 2.03; 98.93
Imun okänt 1505 okänt - 2°09′29″N 98°55′48″Ø / 2.158°N 98.93°Ø / 2.158; 98.93
Sibualbuali stratovulkan 1819 okänt - 1°33′22″N 99°15′18″Ø / 1.556°N 99.255°Ø / 1.556; 99.255
Lubukraya stratovulkan 1862 okänt - 1°28′41″N 99°12′32″Ø / 1.478°N 99.209°Ø / 1.478; 99.209
Sorikmarapi stratovulkan 2145 1986 1 0°41′10″N 99°32′20″Ø / 0.686°N 99.539°Ø / 0.686; 99.539
Talakmau komplex vulkan 2919 okänt - 0°04′44″N 99°58′48″Ø / 0.079°N 99.98°Ø / 0.079; 99.98
Sarik-Gajah vulkanisk kon - okänt - 0°00′29″N 100°12′00″Ø / 0.008°N 100.20°Ø / 0.008; 100.20
Marapi komplex vulkan 2891 5 augusti 2004 2 0°22′52″S 100°28′23″Ø / 0.381°S 100.473°Ø / -0.381; 100.473
Tandikat stratovulkan 2438 1924 1 0°25′59″S 100°19′01″Ø / 0.433°S 100.317°Ø / -0.433; 100.317
Talang stratovulkan 2597 12 april 2005 2 0°58′41″S 100°40′44″Ø / 0.978°S 100.679°Ø / -0.978; 100.679
Kerinci stratovulkan 3800 20 april 2009 1 1°41′49″S 101°15′50″Ø / 1.697°S 101.264°Ø / -1.697; 101.264
Hutapanjang stratovulkan 2021 okänt - 2°20′S 101°36′Ø / 2.33°S 101.60°Ø / -2.33; 101.60
Sumbing stratovulkan 2507 23 maj 1921 2 2°24′50″S 101°43′41″Ø / 2.414°S 101.728°Ø / -2.414; 101.728
Kunyit stratovulkan 2151 okänt - 2°35′31″S 101°37′48″Ø / 2.592°S 101.63°Ø / -2.592; 101.63
Pendan okänt - okänt - 2°49′S 102°01′Ø / 2.82°S 102.02°Ø / -2.82; 102.02
Belirang-Beriti komplex vulkan 1958 okänt - 2°49′S 102°11′Ø / 2.82°S 102.18°Ø / -2.82; 102.18
Bukit Daun stratovulkan 2467 okänt - 3°23′S 102°22′Ø / 3.38°S 102.37°Ø / -3.38; 102.37
Kaba stratovulkan 1952 22 augusti 2000 1 3°31′S 102°37′Ø / 3.52°S 102.62°Ø / -3.52; 102.62
Dempo stratovulkan 3173 2009 1 4°02′S 103°08′Ø / 4.03°S 103.13°Ø / -4.03; 103.13
Patah okänt 2817 okänt - 4°16′S 103°18′Ø / 4.27°S 103.30°Ø / -4.27; 103.30
Bukit Lumut Balai stratovulkan 2055 okänt - 4°14′S 103°37′Ø / 4.23°S 103.62°Ø / -4.23; 103.62
Besar stratovulkan 1899 April 1940 1 4°26′S 103°40′Ø / 4.43°S 103.67°Ø / -4.43; 103.67
Ranau caldera 1881 okänt - 4°50′S 103°55′Ø / 4.83°S 103.92°Ø / -4.83; 103.92
Sekincau Belirang caldera 1719 okänt - 5°07′S 104°19′Ø / 5.12°S 104.32°Ø / -5.12; 104.32
Suoh caldera 1000 10 juli 1933 4 5°15′S 104°16′Ø / 5.25°S 104.27°Ø / -5.25; 104.27
Hulubelu caldera 1040 okänt - 5°21′S 104°36′Ø / 5.35°S 104.60°Ø / -5.35; 104.60
Rajabasa stratovulkan 1281 okänt - 5°46′48″S 105°37′30″Ø / 5.78°S 105.625°Ø / -5.78; 105.625
Källa: Global Volcanism Program.[12]

Sundasundet och Java

[redigér | rediger kildetekst]

Sundasundet skiljer öarna Sumatra och Java från varandra och har vulkanön Krakatau (Krakatoa) mellan sig. Krakatau hade 1883 ett stort utbrott som förstörde två tredjedelar av ön och lämnade kvar en stor caldera under havet. Denna enorma explosion hördes ända till Rodrigues nära Mauritius (ungefär 4 800 kilometer bort).[1] En ny vulkankon som kallas Anak Rakata (Krakataus barn) bröt under augusti 1930 vattenytan och blev synlig i mitten av calderan.[13] De andra öarna som skapades under utbrottet är Sertung, Panjang och Rakata.

Java är en relativt liten ö i förhållande till Sumatra, men har fler aktiva vulkaner. Det finns 45 aktiva vulkaner på ön, förutsatt att man inte räknar med de 20 små kratrar och vulkaniska koner runt den komplexa vulkanen Dieng och de unga vulkanerna i Tenggers caldera. Några av vulkanerna är grupperade tillsammans i listan då de ligger nära varandra. Merapi, Semeru och Kelut är de mest aktiva vulkanerna på Java. Semeru har haft ett oavbrutet utbrott sedan 1967.[14] Ijen har en unik kratersjö, vattnet är färgat och är mycket surt, (pH <0,3).[15] Det finns svavelgruvor i området kring Ijen där gruvarbetarna plockar de mycket svavelaktiga stenarna för hand.

Namn Typ Höjd
(m ö.h.)
Senaste utbrott VEI Koordinater
Krakatau caldera 813 23 oktober 2007 2 6°06′07″S 105°25′23″Ø / 6.102°S 105.423°Ø / -6.102; 105.423
Pulosari stratovulkan 1346 okänt - 6°20′31″S 105°58′30″Ø / 6.342°S 105.975°Ø / -6.342; 105.975
Karang stratovulkan 1778 okänt - 6°16′12″S 106°02′31″Ø / 6.27°S 106.042°Ø / -6.27; 106.042
Kiaraberes-Gagak stratovulkan 1511 6 april 1939 1 6°44′S 106°39′Ø / 6.73°S 106.65°Ø / -6.73; 106.65
Perbakti stratovulkan 1699 okänt - 6°45′S 106°41′Ø / 6.75°S 106.68°Ø / -6.75; 106.68
Salak stratovulkan 2211 31 januari 1938 2 6°43′S 106°44′Ø / 6.72°S 106.73°Ø / -6.72; 106.73
Gede stratovulkan 2958 13 mars 1957 2 6°47′S 106°59′Ø / 6.78°S 106.98°Ø / -6.78; 106.98
Patuha stratovulkan 2434 okänt - 7°09′36″S 107°24′00″Ø / 7.160°S 107.40°Ø / -7.160; 107.40
Wayang-Windu lavadom 2182 okänt - 7°12′29″S 107°37′48″Ø / 7.208°S 107.63°Ø / -7.208; 107.63
Malabar stratovulkan 2343 okänt - 7°08′S 107°39′Ø / 7.13°S 107.65°Ø / -7.13; 107.65
Tangkuban Perahu stratovulkan 2084 14 september 1983 1 6°46′S 107°36′Ø / 6.77°S 107.60°Ø / -6.77; 107.60
Papandayan stratovulkan 2665 11 november 2002 2 7°19′S 107°44′Ø / 7.32°S 107.73°Ø / -7.32; 107.73
Kendang stratovulkan 2608 okänt - 7°14′S 107°43′Ø / 7.23°S 107.72°Ø / -7.23; 107.72
Kamojang stratovulkan 1730 Pleistocen - 7°07′30″S 107°48′00″Ø / 7.125°S 107.80°Ø / -7.125; 107.80
Guntur komplex vulkan 2249 16 oktober 1847 2 7°08′35″S 107°50′24″Ø / 7.143°S 107.840°Ø / -7.143; 107.840
Tampomas stratovulkan 1684 okänt - 6°46′S 107°57′Ø / 6.77°S 107.95°Ø / -6.77; 107.95
Galunggung stratovulkan 2168 9 januari 1984 1 7°15′00″S 108°03′29″Ø / 7.25°S 108.058°Ø / -7.25; 108.058
Talagabodas stratovulkan 2201 okänt - 7°12′29″S 108°04′12″Ø / 7.208°S 108.07°Ø / -7.208; 108.07
Karaha fumarol 1155 okänt - 7°07′S 108°05′Ø / 7.12°S 108.08°Ø / -7.12; 108.08
Cereme stratovulkan 3078 1951 - 6°53′31″S 108°24′00″Ø / 6.892°S 108.40°Ø / -6.892; 108.40
Slamet stratovulkan 3432 1 maj 1999 1 7°14′31″S 109°12′29″Ø / 7.242°S 109.208°Ø / -7.242; 109.208
Dieng komplex vulkan 2565 31 december 1996 1 7°12′S 109°55′Ø / 7.20°S 109.92°Ø / -7.20; 109.92
Sundoro stratovulkan 3136 29 oktober 1971 2 7°18′00″S 109°59′31″Ø / 7.30°S 109.992°Ø / -7.30; 109.992
Sumbing stratovulkan 3371 1730 1 7°23′02″S 110°04′12″Ø / 7.384°S 110.070°Ø / -7.384; 110.070
Ungaran stratovulkan 2050 okänt - 7°11′S 110°20′Ø / 7.18°S 110.33°Ø / -7.18; 110.33
Telomoyo stratovulkan 1894 okänt - 7°22′S 110°24′Ø / 7.37°S 110.40°Ø / -7.37; 110.40
Merbabu stratovulkan 3145 1797 2 7°27′S 110°26′Ø / 7.45°S 110.43°Ø / -7.45; 110.43
Merapi stratovulkan 2968 26 oktober 2010[16] - 7°32′31″S 110°26′31″Ø / 7.542°S 110.442°Ø / -7.542; 110.442
Muria stratovulkan 1625 160 f.Kr. ± 30 år - 6°37′S 110°53′Ø / 6.62°S 110.88°Ø / -6.62; 110.88
Lawu stratovulkan 3265 28 november 1885 1 7°37′30″S 111°11′31″Ø / 7.625°S 111.192°Ø / -7.625; 111.192
Wilis stratovulkan 2563 okänt - 7°48′29″S 111°45′29″Ø / 7.808°S 111.758°Ø / -7.808; 111.758
Kelut stratovulkan 1731 10 februari 1990 4 7°55′48″S 112°18′29″Ø / 7.93°S 112.308°Ø / -7.93; 112.308
Kawi-Butak stratovulkan 2651 okänt - 7°55′S 112°27′Ø / 7.92°S 112.45°Ø / -7.92; 112.45
Arjuno-Welirang stratovulkan 3339 15 augusti 1952 0 7°43′30″S 112°34′48″Ø / 7.725°S 112.58°Ø / -7.725; 112.58
Penanggungan stratovulkan 1653 okänt - 7°37′S 112°38′Ø / 7.62°S 112.63°Ø / -7.62; 112.63
Malang Plain maar 680 okänt - 8°01′S 112°41′Ø / 8.02°S 112.68°Ø / -8.02; 112.68
Semeru stratovulkan 3676 31 augusti 1967 (pågående) 3 8°06′29″S 112°55′12″Ø / 8.108°S 112.92°Ø / -8.108; 112.92
Tengger stratovulkan 2329 8 juni 2004 2 7°56′31″S 112°57′00″Ø / 7.942°S 112.95°Ø / -7.942; 112.95
Lamongan stratovulkan 1651 5 februari 1898 2 7°58′44″S 113°20′31″Ø / 7.979°S 113.342°Ø / -7.979; 113.342
Lurus komplex vulkan 539 okänt - 7°44′S 113°35′Ø / 7.73°S 113.58°Ø / -7.73; 113.58
Iyang-Argapura komplex vulkan 3088 okänt - 7°58′S 113°34′Ø / 7.97°S 113.57°Ø / -7.97; 113.57
Raung stratovulkan 3332 12 juni 2008 2 8°07′30″S 114°02′31″Ø / 8.125°S 114.042°Ø / -8.125; 114.042
Ijen stratovulkan 2799 28 juni 1999 1 8°03′29″S 114°14′31″Ø / 8.058°S 114.242°Ø / -8.058; 114.242
Baluran stratovulkan 1247 okänt - 7°51′S 114°22′Ø / 7.85°S 114.37°Ø / -7.85; 114.37
Källa: Global Volcanism Program.[17][18]

Små Sundaöarna

[redigér | rediger kildetekst]

Små Sundaöarna är en liten ögrupp som från väst till öst består av Bali, Lombok, Sumbawa, Flores, Sumba samt Timors öar; alla belägna i utkanten av den Australiska kontinentalplattan. Vulkanerna i området har skapats på grund av havsbottenplattorna och av rörelserna hos själva shelfen.[19] Vissa av vulkanerna skapar egna öar, till exempel Sangeang Api. Tambora, på ön Sumbawa, fick den 5 april 1815 ett utbrott som hade en styrka av sju på den åttagradiga VEI-skalan, vilket gör utbrottet till det största i modern tid.[3]

Namn Typ Höjd
(m ö.h.)
Senaste utbrott VEI Koordinater
Merbuk okänt 1386 okänt - -
Bratan caldera 2276 okänt - 8°17′S 115°08′Ø / 8.28°S 115.13°Ø / -8.28; 115.13
Batur caldera 1717 15 mars 1999 1 8°14′31″S 115°22′30″Ø / 8.242°S 115.375°Ø / -8.242; 115.375
Agung stratovulkan 3142 18 februari 1963 5 8°20′31″S 115°30′29″Ø / 8.342°S 115.508°Ø / -8.342; 115.508
Rinjani stratovulkan 3726 1 oktober 2004 2 8°25′S 116°28′Ø / 8.42°S 116.47°Ø / -8.42; 116.47
Tambora stratovulkan 2850 1967 ± 20 år 0 8°15′S 118°00′Ø / 8.25°S 118.00°Ø / -8.25; 118.00
Sangeang Api komplex vulkan 1949 30 juli 1985 3 8°12′S 119°04′Ø / 8.20°S 119.07°Ø / -8.20; 119.07
Wai Sano caldera 903 okänt - 8°43′S 120°01′Ø / 8.72°S 120.02°Ø / -8.72; 120.02
Poco Leok okänt 1675 okänt - 8°41′S 120°29′Ø / 8.68°S 120.48°Ø / -8.68; 120.48
Ranakah lavadom 2100 mars 1991 1 8°37′S 120°31′Ø / 8.62°S 120.52°Ø / -8.62; 120.52
Inierie stratovulkan 2245 8050 f.Kr. - 8°52′30″S 120°57′00″Ø / 8.875°S 120.95°Ø / -8.875; 120.95
Inielika komplex vulkan 1559 11 januari 2001 2 8°44′S 120°59′Ø / 8.73°S 120.98°Ø / -8.73; 120.98
Ebulobo stratovulkan 2124 27 februari 1969 2 8°49′S 121°11′Ø / 8.82°S 121.18°Ø / -8.82; 121.18
Iya stratovulkan 637 27 januari 1969 3 8°53′49″S 121°38′42″Ø / 8.897°S 121.645°Ø / -8.897; 121.645
Sukaria caldera 1500 okänt - 8°47′31″S 121°46′12″Ø / 8.792°S 121.77°Ø / -8.792; 121.77
Ndete Napu fumarol 750 okänt - 8°43′S 121°47′Ø / 8.72°S 121.78°Ø / -8.72; 121.78
Kelimutu komplex vulkan 1639 3 juni 1968 1 8°46′S 121°49′Ø / 8.77°S 121.82°Ø / -8.77; 121.82
Paluweh stratovulkan 875 3 februari 1985 1 8°19′12″S 121°42′29″Ø / 8.32°S 121.708°Ø / -8.32; 121.708
Egon stratovulkan 1703 6 februari 2005 1 8°40′S 122°27′Ø / 8.67°S 122.45°Ø / -8.67; 122.45
Ilimuda stratovulkan 1100 okänt - 8°28′41″S 122°40′16″Ø / 8.478°S 122.671°Ø / -8.478; 122.671
Lewotobi stratovulkan 1703 30 maj 2003 2 8°32′31″S 122°46′30″Ø / 8.542°S 122.775°Ø / -8.542; 122.775
Leroboleng komplex vulkan 1117 26 juni 2003 3 8°21′29″S 122°50′31″Ø / 8.358°S 122.842°Ø / -8.358; 122.842
Riang Kotang fumarol 200 okänt - 8°18′00″S 122°53′31″Ø / 8.30°S 122.892°Ø / -8.30; 122.892
Iliboleng stratovulkan 1659 juni 1993 1 8°20′31″S 123°15′29″Ø / 8.342°S 123.258°Ø / -8.342; 123.258
Lewotolo stratovulkan 1423 15 december 1951 2 8°16′19″S 123°30′18″Ø / 8.272°S 123.505°Ø / -8.272; 123.505
Ililabalekan stratovulkan 1018 okänt - 8°33′S 123°23′Ø / 8.55°S 123.38°Ø / -8.55; 123.38
Iliwerung komplex vulkan 1018 22 maj 1999 0 8°32′S 123°34′Ø / 8.53°S 123.57°Ø / -8.53; 123.57
Batu Tara stratovulkan 748 1847 2 7°47′31″S 123°34′44″Ø / 7.792°S 123.579°Ø / -7.792; 123.579
Sirung komplex vulkan 862 1970 2 8°30′29″S 124°07′48″Ø / 8.508°S 124.13°Ø / -8.508; 124.13
Yersey undervattensvulkan -3800 okänt - 7°32′S 123°57′Ø / 7.53°S 123.95°Ø / -7.53; 123.95
Källa: Global Volcanism Program.[20]

I Bandasjön, som ligger söder om Moluckerna, finns det ett mindre antal öar. Tre stora tektoniska plattor, Eurasiska-, Stillahavs- och Australiska kontinentalplattan, har konvergerat i området sedan Mesozoikum.[21] Vulkanerna i Bandasjön är främst öar, men det finns även undervattensvulkaner.

Namn Typ Höjd
(m ö.h.)
Senaste utbrott VEI Koordinater
Emperor of China undervattensvulkan -2850 okänt - 6°37′S 124°13′Ø / 6.62°S 124.22°Ø / -6.62; 124.22
Nieuwerkerk undervattensvulkan -2285 okänt - 6°36′00″S 124°40′30″Ø / 6.60°S 124.675°Ø / -6.60; 124.675
Gunungapi Wetar stratovulkan 282 1699 3 6°38′31″S 126°39′00″Ø / 6.642°S 126.65°Ø / -6.642; 126.65
Wurlali stratovulkan 868 3 juni 1892 2 7°07′30″S 128°40′30″Ø / 7.125°S 128.675°Ø / -7.125; 128.675
Teon stratovulkan 655 3 juni 1904 2 6°55′12″S 129°07′30″Ø / 6.92°S 129.125°Ø / -6.92; 129.125
Nila stratovulkan 781 7 maj 1968 1 6°44′S 129°30′Ø / 6.73°S 129.50°Ø / -6.73; 129.50
Serua stratovulkan 641 18 september 1921 2 6°18′S 130°00′Ø / 6.30°S 130.00°Ø / -6.30; 130.00
Manuk stratovulkan 282 okänt - 5°31′48″S 130°17′31″Ø / 5.53°S 130.292°Ø / -5.53; 130.292
Banda Api caldera 640 9 maj 1988 3 4°31′30″S 129°52′16″Ø / 4.525°S 129.871°Ø / -4.525; 129.871
Källa: Global Volcanism Program.[22]

Sulawesi och Sangiheöarna

[redigér | rediger kildetekst]

Fyra halvöar är framträdande på ön Sulawesi (tidigare känt som Celebes). Den centrala delen av ön täckts av en bergskedja som mestadels inte är vulkanisk. De aktiva vulkanerna finns på den norra halvön och sträcker sig mot norr i riktning mot Sangiheöarna. Sangiheöarna ligger nära gränsen mot Filippinerna.

Namn Typ Höjd
(m ö.h.)
Senaste utbrott VEI Koordinater
Colo stratovulkan 507 18 juli 1983 4 0°10′12″S 121°36′29″Ø / 0.17°S 121.608°Ø / -0.17; 121.608
Ambang komplex vulkan 1795 1845 ± 5 år - 0°45′N 124°25′Ø / 0.75°N 124.42°Ø / 0.75; 124.42
Soputan stratovulkan 1784 24–30 oktober 2007 - 1°06′29″N 124°43′48″Ø / 1.108°N 124.73°Ø / 1.108; 124.73
Sempu caldera 1549 okänt - 1°07′48″N 124°45′29″Ø / 1.13°N 124.758°Ø / 1.13; 124.758
Tondano caldera 1202 okänt - 1°14′N 124°50′Ø / 1.23°N 124.83°Ø / 1.23; 124.83
Lokon-Empung stratovulkan 1580 23 september 2003 3 1°21′29″N 124°47′31″Ø / 1.358°N 124.792°Ø / 1.358; 124.792
Mahawu stratovulkan 1324 16 november 1977 0 1°21′29″N 124°51′29″Ø / 1.358°N 124.858°Ø / 1.358; 124.858
Klabat stratovulkan 1995 okänt - 1°28′N 125°02′Ø / 1.47°N 125.03°Ø / 1.47; 125.03
Tongkoko stratovulkan 1149 1880 1 1°31′N 125°12′Ø / 1.52°N 125.20°Ø / 1.52; 125.20
Ruang stratovulkan 725 25 september 2002 4 2°18′N 125°22′Ø / 2.30°N 125.37°Ø / 2.30; 125.37
Karangetang stratovulkan 1784 augusti 2007 - 2°47′N 125°24′Ø / 2.78°N 125.40°Ø / 2.78; 125.40
Banua Wuhu undervattensvulkan -5 18 juli 1919 3 3°08′17″N 125°29′28″Ø / 3.138°N 125.491°Ø / 3.138; 125.491
Awu stratovulkan 1320 2 juni 2004 2 3°40′N 125°30′Ø / 3.67°N 125.50°Ø / 3.67; 125.50
Submarine 1922 undervattensvulkan -5000 okänt - 3°58′N 125°10′Ø / 3.97°N 125.17°Ø / 3.97; 125.17

Ön Halmahera i norra Moluckerna har skapats av rörelserna hos tre tektoniska plattor. Av rörelserna har det skapats två bergskedjor som korsar varandra och därmed bildar en ö med fyra bergiga halvöar som är separerade av tre djupa vikar. En vulkanbåge sträcker sig från norr till söder på den västra delen av Halmahera, några av vulkanerna är öar likt Gamalama och Tidore. Gamalama ligger på ön Ternate, som har varit ett centrum för kryddhandel sedan Portugisiska imperiet byggde ett fort på ön 1512. Tack vare sin position som centrum för kryddhandeln under upptäcktsresornas epok finns det skrifter som berättar om vulkanutbrott på Halmahera redan under början av 1500-talet.

Namn Typ Höjd
(m ö.h.)
Senaste utbrott VEI Koordinater
Tarakan pyroklastisk kon 318 okänt - 1°50′N 127°50′Ø / 1.83°N 127.83°Ø / 1.83; 127.83
Dukono komplex vulkan 1335 13 augusti 1933 3 1°41′N 127°53′Ø / 1.68°N 127.88°Ø / 1.68; 127.88
Tobaru okänt 1035 okänt - 1°38′N 127°40′Ø / 1.63°N 127.67°Ø / 1.63; 127.67
Ibu stratovulkan 1325 maj 2005 0 1°29′17″N 127°37′48″Ø / 1.488°N 127.63°Ø / 1.488; 127.63
Gamkonora stratovulkan 1635 8 juli 2007 2 1°23′N 127°32′Ø / 1.38°N 127.53°Ø / 1.38; 127.53
Todoko-Ranu caldera 979 okänt - 1°15′N 127°28′Ø / 1.25°N 127.47°Ø / 1.25; 127.47
Jailolo stratovulkan 1130 okänt - 1°05′N 127°25′Ø / 1.08°N 127.42°Ø / 1.08; 127.42
Hiri stratovulkan 630 okänt - 0°54′N 127°19′Ø / 0.90°N 127.32°Ø / 0.90; 127.32
Gamalama stratovulkan 1715 19 maj 2008 1 0°48′N 127°20′Ø / 0.80°N 127.33°Ø / 0.80; 127.33
Tidore stratovulkan 1730 okänt - 0°39′29″N 127°24′00″Ø / 0.658°N 127.40°Ø / 0.658; 127.40
Mare stratovulkan 308 okänt - 0°34′N 127°24′Ø / 0.57°N 127.40°Ø / 0.57; 127.40
Moti stratovulkan 950 okänt - 0°27′N 127°24′Ø / 0.45°N 127.40°Ø / 0.45; 127.40
Makian stratovulkan 1357 29 juli 1988 3 0°19′N 127°24′Ø / 0.32°N 127.40°Ø / 0.32; 127.40
Tigalalu stratovulkan 422 okänt - 0°04′N 127°25′Ø / 0.07°N 127.42°Ø / 0.07; 127.42
Amasing stratovulkan 1030 okänt - 0°32′S 127°29′Ø / 0.53°S 127.48°Ø / -0.53; 127.48
Bibinoi stratovulkan 900 okänt - 0°46′S 127°43′Ø / 0.77°S 127.72°Ø / -0.77; 127.72
Källa: Global Volcanism Program.[23]

Stora utbrott

[redigér | rediger kildetekst]

Nedanför är en lista med stora vulkanutbrott i Indonesien och är sorterad efter utbrottets startdatum. Bara utbrott på 3 eller över på VEI-skalan räknas, undantag finns då utbrottet orsakat dödsfall.

Utbrottets startdatum Vulkan Utbrottet slutdatum VEI Karaktär Tsunami Pyroklastiskvolym Döda Källa
26 oktober 2010 Merapi pågående 4 ut,pf,ld,ls nej N/A 138 [5]
20 januari 1992 Merapi 19 oktober 2002 2 ut,pf,ld,ls nej N/A 66 [5]
10 februari 1990 Kelut mars 1990 4 ut,ks,pf,fu,ld,ls nej 0,13 km³ 35 [24]
18 juli 1983 Colo december 1983 4 ut,pf,fu nej N/A 0 [24]
5 april 1982 Galunggung 8 januari 1983 4 ut,pf,lf,ls nej > 0,37 km³ 68 [25][26]
6 oktober 1972 Merapi mars 1985 2 ut,pf,lf,ld,ls nej 0,021 km³ 29 [5]
26 april 1966 Kelut 27 april 1966 4 ut,ks,pf,ls nej 0,089 km³ 212 [24]
17 mars 1963 Agung 27 januari 1964 5 ut,pf,lf,ls nej 1 km³ 1148 [27]
31 augusti 1951 Kelut 31 augusti 1951 4 ut,ks,pf,ls nej 0,2 km³ 7 [24]
25 november 1930 Merapi september 1931 3 ut,rs,pf,lf,ld,ls nej 0,0017 km³ 1369 [5]
19 maj 1919 Kelut 20 maj 1919 4 ut,ks,pf,ls nej 0,19 km³ 5110 [24]
7 juni 1892 Awu 12 juni 1892 3 ut,pf,ls ja N/A 1532 [28]
26 augusti 1883 Krakatau februari 1884 6 ut,uu,pf,fa,ls,ck 15–42 m 5–8,5 km³ 36600 [1][27][29]
15 april 1872 Merapi 21 april 1872 4 ut,pf nej 0,33 km³ 200 [5]
2 mars 1856 Awu 17 mars 1856 3 ut,pf,ls ja 0,51±0,50 km³ 2806 [28]
8 oktober 1822 Galunggung december 1822 5 ut,pf,ld,ls nej > 1 km³ 4011 [24]
10 april 1815 Tambora 15 juli 1815 7 ut,pf,ck 1–2 m 160 km³ > 71000 [3][30]
6 augusti 1812 Awu 8 augusti 1812 4 ut,pf,ls nej 0,55±0,50 km³ 963 [28]
12 augusti 1772 Papandayan 12 augusti 1772 3 ut,fu nej N/A 2957 [31]
4 augusti 1672 Merapi okänt 3 ut,pf,ls nej N/A 3000 [5]
1586 Kelut okänt 5 cf,ks,ls nej > 1 km³ 10000 [24]
≈ 74 000 B.P. Toba okänt 8 pf,lf,ck troligtvis 2800 km³ nära utdöende
för mänskligheten
[2]
Antalet döda är mestadels taget från Volcanological Survey of Indonesia,[7] och Tanguy et al. (1998).[32]
Förkortningarnas betydelser: cv=utbrott från toppen, pf=pyroklastiska flöden, lf=lava flöden, ls=lahar slamströmar, cl=kratersjöutbrott, fu=freatiskt utbrott, ld=lavadom explosion, cc=caldera kollaps, se=undervattensutbrott, fa=fumarol aktivitet, rs=radiellt sprickutbrott.

Allmänna referenser

[redigér | rediger kildetekst]
  1. ^ Simkin, Tom; Siebert Lee (1994). Volcanoes of the world: a regional directory, gazetteer, and chronology of volcanism during the last 10,000 years (2nd ed. /Tom Simkin & Lee Siebert ; with the collaboration of Russell Blong ... [et al.]. udgave). Tucson, Ariz.: Geoscience Press. ISBN 0-945005-12-1.Libris 6830728 (engelsk)
  2. ^ Maur Neumann van Padang, red. (1951). Catalogue of the active volcanoes of the world, including Solfatara fields. P. 1, Indonesia (1 udgave). Napoli.Libris 238058 (engelsk)
  1. ^ a b c Winchester, Simon (2003). Krakatoa: The Day the World Exploded: August 27, 1883. Global Volcanism Program. HarperCollins. ISBN 0-06-621285-5. (engelsk)
  2. ^ a b c Clive Oppenheimer (2002). "Limited global change due to the largest known Quaternary eruption, Toba ≈74 kyr BP?". Quarternary Science Reviews. 21 (14-15): 1593–1609. doi:10.1016/S0277-3791(01)00154-8. (engelsk)
  3. ^ a b c Richard B. Stothers (1984). "The Great Tambora Eruption in 1815 and Its Aftermath". Science. 224 (4654): 1191–1198. doi:10.1126/science.224.4654.1191. (engelsk)
  4. ^ "Kelut - Eruptive History". Smithsonian Institution. Hentet 12 november 2010. (engelsk)
  5. ^ a b c d e f g "Kelut - Eruptive History". Smithsonian Institution. Hentet 19 december 2006. (engelsk)
  6. ^ "Summary Data Criteria". Global Volcanism Program. Smithsonian Institution. Hentet 31 december 2006. (engelsk)
  7. ^ a b "Centre of Volcanology & Geological Hazard Mitigation". Volcanological Survey of Indonesia. Arkiveret fra originalen 16 december 2006. Hentet 31 december 2006. {{cite web}}: Cite har en ukendt tom parameter: |month= (hjælp) (engelsk)
  8. ^ a b Martine Simoes, Jean Philippe Avouac, Rodolphe Cattin, Pierre Henry (2004). "The Sumatra subduction zone: A case for a locked fault zone extending into the mantle" (PDF). Journal of Geophysical Research. 109: B10402. doi:10.1029/2003JB002958.{{cite journal}}: CS1-vedligeholdelse: Flere navne: authors list (link) (engelsk)
  9. ^ Cecep Subarya, Mohamed Chlieh, Linette Prawirodirdjo, Jean-Philippe Avouac, Yehuda Bock, Kerry Sieh, Aron J. Meltzner, Danny H. Natawidjaja, Robert McCaffrey (2006). "Plate-boundary deformation associated with the great Sumatra-Andaman earthquake" (PDF). Nature. 440: 46–51. doi:10.1038/nature04522.{{cite journal}}: CS1-vedligeholdelse: Flere navne: authors list (link) (engelsk)
  10. ^ Thorne Lay, Hiroo Kanamori, Charles J. Ammon, Meredith Nettles, Steven N. Ward, Richard C. Aster, Susan L. Beck, Susan L. Bilek, Michael R. Brudzinski, Rhett Butler, Heather R. DeShon, Göran Ekström, Kenji Satake, Stuart Sipkin (2005). "The Great Sumatra-Andaman Earthquake of 26 December 2004" (PDF). Science. 308 (5725): 1127–1133. doi:10.1126/science.1112250.{{cite journal}}: CS1-vedligeholdelse: Flere navne: authors list (link) (engelsk)
  11. ^ "Kerinci - Summary". Global Volcanism Program. Smithsonian Institution. Hentet 28 februari 2009. {{cite web}}: Tjek datoværdier i: |access-date= (hjælp) (engelsk)
  12. ^ "Volcanoes of Indonesia - Sumatra". Global Volcanism Program. Smithsonian Institution. Hentet 17 november 2006. (engelsk)
  13. ^ R. J. Whittaker, M. B. Bush (1993). "Anak Krakatau and old Krakatau: a reply". GeoJournal. 29 (4): 417–420. doi:10.1007/BF00807545. (engelsk)
  14. ^ "Semeru - Eruptive History". Smithsonian Institution. Hentet 13 november 2010. (engelsk)
  15. ^ Ansje Löhr, Thom Bogaard, Alex Heikens, Martin Hendriks, Sri Sumarti, Manfred van Bergen, Kees C.A.M. van Gestel, Nico van Straalen, Pieter Vroonand, Budi Widianarko (2005). "Natural Pollution Caused by the Extremely Acid Crater Lake Kawah Ijen, East Java, Indonesia". Environmental Science and Pollution Research. 12 (2): 89–95. doi:10.1065/espr2004.09.118.{{cite journal}}: CS1-vedligeholdelse: Flere navne: authors list (link) (engelsk)
  16. ^ "Mount Merapi Erupts". ANTARA. 26 oktober 2010. Hentet 12 november 2010. (engelsk)
  17. ^ "Volcanoes of Indonesia - Krakatau". Global Volcanism Program. Smithsonian Institution. Hentet 17 november 2006. (engelsk)
  18. ^ "Volcanoes of Indonesia - Java". Global Volcanism Program. Smithsonian Institution. Hentet 17 november 2006. (engelsk)
  19. ^ H. A. Brouwer (juli 1939). "Exploration in the Lesser Sunda Islands". The Geographical Journal. Blackwell Publishing. 94 (1): 1–10. doi:10.2307/1788584. (engelsk)
  20. ^ "Volcanoes of Indonesia - Lesser Sunda Islands". Global Volcanism Program. Smithsonian Institution. Hentet 17 november 2006. (engelsk)
  21. ^ Christian Honthaasa, Jean-Pierre Réhaulta, René C. Maurya, Hervé Bellona, Christophe Hémonda, Jacques-André Maloda, Jean-Jacques Cornéeb, Michel Villeneuveb, Joseph Cottena, Safri Burhanuddinc, Hervé Guilloud, Nicolas Arnaud (1998). "A Neogene back-arc origin for the Banda Sea basins: geochemical and geochronological constraints from the Banda ridges (East Indonesia)". Tectonophysics. 298 (4): 297–317. doi:10.1016/S0040-1951(98)00190-5.{{cite journal}}: CS1-vedligeholdelse: Flere navne: authors list (link) (engelsk)
  22. ^ "Volcanoes of Indonesia - Banda Sea". Global Volcanism Program. Smithsonian Institution. Hentet 17 november 2006. (engelsk)
  23. ^ "Volcanoes of Indonesia - Halmahera". Global Volcanism Program. Smithsonian Institution. Hentet 17 november 2006. (engelsk)
  24. ^ a b c d e f g "Large Holocene Eruptions". Global Volcanism Program. Smithsonian Institution. Hentet 18 december 2006. (engelsk)
  25. ^ Katili, J.A. and Sudradjat, A. (1984). "Galunggung: the 1982-1983 eruption". Volcanology Survei Indonesia: 102.{{cite journal}}: CS1-vedligeholdelse: Flere navne: authors list (link) (engelsk)
  26. ^ "Galunggung, Java, Indonesia". Volcano World. Department of Geosciences at Oregon State University. Hentet 30 december 2006. (engelsk)
  27. ^ a b Michael R. Rampino och Stephen Self (1982). "Historic eruptions of Tambora (1815), Krakatau (1883), and Agung (1963), their stratospheric aerosols, and ksimatic impact". Quaternary Research. 18 (2): 127–143. doi:10,1016/0033-5894(82)90065-5. {{cite journal}}: Tjek |doi= (hjælp)
  28. ^ a b c "Awu's Eruptive History". Global Volcanism Program. Smithsonian Institution. Hentet 31 december 2006. (engelsk)
  29. ^ B.H. Choi, E. Pelinovsky, K.O. Kim and J.S. Lee (2003). "Simulation of the trans-oceanic tsunami propagation due to the 1883 Krakatau volcanic eruption" (PDF). Natural Hazards and Earth System Sciences. 3: 321–332.{{cite journal}}: CS1-vedligeholdelse: Flere navne: authors list (link) (engelsk)
  30. ^ Clive Oppenheimer (2003). "Climatic, environmental and human consequences of the largest known historic eruption: Tambora volcano (Indonesia) 1815". Progress in Physical Geography. 27 (2): 230–259. doi:10.1191/0309133303pp379ra. (engelsk)
  31. ^ "The Deadliest Eruptions". Volcano World. Department of Geosciences at Oregon State University. Hentet 15 mars 2009. {{cite web}}: Tjek datoværdier i: |access-date= (hjælp) (engelsk)
  32. ^ J.-C. Tanguy, Ch. Ribière, A. Scarth och W.S. Tjetjep (1998). "Victims from volcanic eruptions: a revised database". Bulletin of Volcanology. 60. doi:10.1007/s004450050222.{{cite journal}}: CS1-vedligeholdelse: Flere navne: authors list (link) (engelsk)

Externa länkar

[redigér | rediger kildetekst]

Skabelon:Utmärkt lista [[Kategori:Listor över vulkaner|Indonesien]] [[Kategori:Vulkaner i Indonesien]] {{Link FL|en}} [[de:Liste von Vulkanen in Indonesien]] [[en:List of volcanoes in Indonesia]] [[eo:Listo de vulkanoj de Indonezio]] [[fr:Liste des volcans d'Indonésie]] [[id:Daftar gunung berapi di Indonesia]] [[jv:Dhaptar gunung geni ing Indonésia]] [[ms:Senarai gunung berapi di Indonesia]] [[ro:Vulcani din Indonezia]] [[su:Daptar gunung seuneuan di Indonésia]]