Diskussion:Øresund

Der er forskellige opfattelser af Øresunds afgrænsning mod nord og mod syd. Nogle hævder at København ligger ved Sundets sydlige ende (og at de der er af en anden mening er dumme!).

Det glæder mig derfor at nærværende artikel - efter min mening korrekt - medtager Køge Bugt som en del af Øresund.

Sebastjan

Der er vel ingen tvivl om at Øresunds sydlige afgrænsning er syd for Køge Bugt. Det er vedtaget og sådan er det på alle kort (så vidt jeg ved). Argumentet for at den sydlige afgrænsning skulle ligge ved København er naturligvis at her bliver farvandet bredere hvilket gør at det ikke kan kvalificeres som et sund, hvilket for så vidt er rigtigt. Men et Øresund der går fra Helsingør-Helsingborg i nord til Stevns-Falsterbo i syd er en sammenhængende geomorfologisk enhed og mange studier vil anvende denne afgrænsning for at medtage et helt system.

"Mellem Amager og Malmö ligger en gammel randmoræne benævnt Drogden Sill, hvor vanddybderne ikkke overstiger 10 m. Denne tærskel er for en stor del betingende for vandgennemstrømningen."

Bunden af Drogden og Saltholm er da af undergrundens flade kalksten.

---

Der er stadigvæk uklarhed om Øresunds nordlige afgrænsning. Helsingør-Helsingborg markerer Sundets smalleste sted. Heraf følger på ingen måde logisk at nævnte linje afgrænser Sundet (mod Kattegat). Nogle kort har grænsen som en linje Gilbjerg Hoved - (spidsen af) Kullen.

Ligger Hornbæk ved Øresund eller ved Kattegat?

"Definitionen" af Øresund er relevant, dels i meteorologiske sammenhæng, dels i forbindelse med farvandsafmærkningen (lystønder, osv.). Jeg kan ikke på stedet pege på officielle dokumenter (websider) herom.

Venlige hilsner, Sebastjan

---

Alle kort, som har en grænse for kattegat, sætter den ved kullen og over til Gilleleje Flak, som går 2,5km ud i vandet.

Så diskutionen må være om grænsen går en eller to km vest for Gilleleje

Nunatakker?

"Visse steder i Køge Bugt findes nunatakker af undergrundens kalk."

På Nunatak skriver vi: "Nunatak er et grønlandsk ord for en bjergtop, som er så høj, at den rager op igennem en kappe af indlandsis eller igennem en gletsjer."

Er der indlandsis og/eller gletsjere på bunden af Køge Bugt? --Palnatoke 26. sep 2005 kl. 14:11 (CEST)

Kommentar fra Skåne

Unskuld jeg skriver på svensk, kan tale og forstå dansk, men ikke stave så godt.

Ang. sundets gränser. Den vanligaste nordgränsen är en linje Gilleleje - Kullens fyr och sydgränsen Stevns Klint - Falsterbo. Det är vad jag lärt mig åtminstone. Området mellan Helsingborg - Helsingör och c:a Dragör - Limhamn (eller numera Öresundsbron och tunnel) är centrala Öresund. Vill man kan man dela upp denna centrala del i två eller tre mindre delar. Norr om linjen (c:a) Barsebäck - Köbenhavns hamninlopp är Öresund 30-50 meter djupt. Längre söderut är vattnet mycket grundare 7-10 meter. På många ställen är det möjligt att se sandbotten - trots att man befinner sig mitt mellan Malmö och Saltholm.

Salthalten eller saliniteten i Öresund är mycket komplicerad. Det finns en årlig variation (högst salthalt i december, lägst i maj). Det finns en nord - sydlig variation. I allra sydligaste delen av Öresund är ytsalthalten ofta kring 9 pcu (eller vikt-promille; salt har en densitet som är dubbelt så hög som vatten. 1 liter salt väger 2 kg) motsvarande värde norr om HH-leden är 20 pcu. Salthalten beror också på djupet, och mycket riktigt finns det vanligen ett skikt mellan riktigt salt vatten under 12-13 meters djup ,t.o.m över 30 pcu samtidigt som det vid ytan varierar mellan 10-25 pcu. Ytströmmen är nämligen ytterligare en viktig faktor, och den som gör att det på samma plats kan variera från en dag till nästa. Vanligast är norrgående ytström, d.v.s. vatten från Östersjön lägger sig vid ytan och saliniteten kan sjunka till 7-8 pcu vid Stevns Klint eller Falsterbo och endast 10-12 pcu vid Helsingör. Men så låga värden är ovanliga och kräver att den norrgående strömmen varar 8-10 dagar. Om ytströmmen istället är sydgående under några dagar stiger saliniteten upp till 25-30 pcu i norr och 15-20 pcu i söder. I samband med kraftiga stormar kan s.k. saltvatteninbrott ske, då är det mer än en lokal sak för Öresund. Stora mängder djupt Kattegatt-vatten på 30 pcu eller mer tränger då in i Östersjön (i Stora Bält är den processen omkring dubbelt så stor). Men i Östersjön sjunker det salta vattet ner i djuphålor (där torsken leker).

Antalet marina makroskopiska djurarter (djur som lever i saltvatten och är stora nog att kunna ses för ögat) är i norra Öresund 450-500, som jämförelse lever det c:a 1500-1600 arter i Nordsjön - men endast 50 i Östersjön vid Åland. Det grunda vattnet som ungifär följer Öresundsbron utgör en gräns för många marina djurarter, speciellt bottenlevande djur. JPEriksson 13. jun 2009, 07:35 (CEST)