Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/Svensk/Uge 18, 2019

Världsarven utgörs av de kultur- och naturmiljöer i världen som anses vara ojämförligt mest enastående och av stor betydelse för hela mänskligheten. Vad som är och hur ett objekt kan bli ett världsarv bestäms i världsarvskonventionen (Konventionen om skydd för världens kultur- och naturarv). Konventionen antogs 1972 av Unescos generalförsamlings i Paris.

FN-organisationen Unesco upprätthåller en lista över världsarv och det står medlemsländer fritt att nominera objekt till listan. Medlemslandet är därefter i enlighet med konventionen förpliktigat, åtminstone moraliskt, att sörja för att världsarvet bevaras åt eftervärlden. När en miljö eller ett fenomen antagits som världsarv skall det vara en angelägenhet för hela mänskligheten, enligt Unesco.

I maj 2018 fanns 1073 världsarv i 167 anslutna länder; av dessa är 832 kulturarv, 206 naturarv och 35 en kombination av de båda typerna. Varje år har tillkommit i snitt 27 världsarv. Italien har med sina 53 fler världsarv än något annat land. Läs mer