Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/januar 2008

Fra Wikipedia, den frie encyklopædi
Spring til navigation Spring til søgning


Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2015
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December

Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2014
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December


Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel - tidligere år

I dag er det fredag, 16. november 2018; klokken er 10:27 (UTC)

Hvis dagens artikel på forsiden ikke viser dagens artikel for dagen i dag, så er det sandsynligvis fordi cachen ikke er opdateret korrekt.
Tryk på dette link for at opdatere forsiden til den korrekte dagens artikel.
Tryk på dette link for at gøre det samme for denne side .

Dagens skandinaviske artikel[redigér wikikode]

Et arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist på forsiden. Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:

Artiklerne kan hentes her[redigér wikikode]

Skanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug på den danske wikipedia:


Hvis de ikke endnu ligger klar på Skanwiki, kan du gå direkte til disse steder:


1. januar

Den første kjende boka som vart gjeven ut i Noreg var Tyge Nielssøn sin Allmanach paa det aar efter Jesu Christi Fødsel 1644.

Ein almanakk er ein årleg kalender som inneheld informasjon om eitt eller fleire emne knytt til dei ulike dagane.

Den informasjonen som er mest vanleg å finne i ein tradisjonell vestleg almanakk er astronomiske data, og statistikk over til dømes soloppgang og -nedgang, fullmåne og halvmåne, tidvatn, offentlege høgtidsdagar, helgedagar og liknande.

Forgjengaren til almanakken er rekna å vere den greske vêr-kalenderen, parapegma, kjend frå det 2. århundret. Den eldste kjende almanakken etter moderne mønster blei laga i 1150 av Solomon Jarchus. Den eldste kjende norske almanakken er datert til 1643, då Tyge Nielssøn gav ut sin almanakk; Allmanach paa det aar efter Jesu Christi Fødsel 1644, på 48 sider. Denne almanakken er òg rekna å vere den første norske boka som har vorte publisert.

Ordet almanakk kjem truleg av arabisk al-manākh, 'klimaet', og reflekterer det opphavlege føremålet med almanakken: Å informere om korleis vêr og klima kom til å påverke jordbruket. Les meir...
se - se norsk - diskussion - historik


2. januar

Uralic-Yukaghir.png

Den uraliska språkfamiljen består av ungefär 30 besläktade språk, som talas av knappt 25 miljoner människor i huvudsak i Öst- och Nordeuropa samt i nordvästra Asien. De mest kända språken tillhör den finsk-ugriska undergruppen. Här kan nämnas finska, estniska, ungerska och samiska. Dessutom ingår den samojediska språkgruppen bland de uraliska språken. Typologiskt har de uraliska språken stor bredd, men vissa egenskaper är förhärskande eller vitt utbredda: en rik agglutinerande morfologi, särskilt ett rikhaltigt kasussystem med upp till 20 kasus, negation sker med ett böjt hjälpverb och vokalharmoni har stor utbredning. Benämningen uraliska språk har använts sedan början av 1800-talet, och den grundar sig på att flertalet av dessa språk talas i närheten av Uralbergen, i gränsområdena mellan Asien och Europa. Området för de uraliska språkens gemensamma ursprung fanns sannolikt i centrala eller södra Uralområdet, vilket gett språkfamiljen dess namn. (läs mer...)
se - se svensk - diskussion - historik


3. januar

James Gandolfini spiller hovedrollen som Tony Soprano

Sopranos er en amerikansk prisbelønnet drama-serie som ble vist på TV i USA fra januar 1999 til juni 2007. Den ble skapt av David Chase, og ble vist på HBO i USA. I Norge hadde serien premiere på NRK2 den 6. januar 2000, men ble etter hvert flyttet over til NRK1. Det ble totalt produsert 86 episoder og seks sesonger av serien.

Serien handler i hovedsak om familiefaren og mafiasjefen Tony Soprano og de problemer han må hanskes med, både hjemme og i en gruppe med menn som han er sjef over i New Jerseys mafiamiljø. I tillegg sliter han med psykiske problemer og ser seg tvunget til å oppsøke psykolog. I hovedrollen som Tony Soprano er James Gandolfini.

Sopranos har blitt omtalt som «kanskje det største mesterstykket innen pop-kultur noensinne» av det amerikanske bransjetidsskriftet Vanity Fair. (mer)
se - se norsk - diskussion - historik


4. januar

Den første kjende boka som vart gjeven ut i Noreg var Tyge Nielssøn sin Allmanach paa det aar efter Jesu Christi Fødsel 1644.

Ein almanakk er ein årleg kalender som inneheld informasjon om eitt eller fleire emne knytt til dei ulike dagane.

Den informasjonen som er mest vanleg å finne i ein tradisjonell vestleg almanakk er astronomiske data, og statistikk over til dømes soloppgang og -nedgang, fullmåne og halvmåne, tidvatn, offentlege høgtidsdagar, helgedagar og liknande.

Forgjengaren til almanakken er rekna å vere den greske vêr-kalenderen, parapegma, kjend frå det 2. århundret. Den eldste kjende almanakken etter moderne mønster blei laga i 1150 av Solomon Jarchus. Den eldste kjende norske almanakken er datert til 1643, då Tyge Nielssøn gav ut sin almanakk; Allmanach paa det aar efter Jesu Christi Fødsel 1644, på 48 sider. Denne almanakken er òg rekna å vere den første norske boka som har vorte publisert.

Ordet almanakk kjem truleg av arabisk al-manākh, 'klimaet', og reflekterer det opphavlege føremålet med almanakken: Å informere om korleis vêr og klima kom til å påverke jordbruket. Les meir...
se - se norsk - diskussion - historik


5. januar

Uralic-Yukaghir.png

Den uraliska språkfamiljen består av ungefär 30 besläktade språk, som talas av knappt 25 miljoner människor i huvudsak i Öst- och Nordeuropa samt i nordvästra Asien. De mest kända språken tillhör den finsk-ugriska undergruppen. Här kan nämnas finska, estniska, ungerska och samiska. Dessutom ingår den samojediska språkgruppen bland de uraliska språken. Typologiskt har de uraliska språken stor bredd, men vissa egenskaper är förhärskande eller vitt utbredda: en rik agglutinerande morfologi, särskilt ett rikhaltigt kasussystem med upp till 20 kasus, negation sker med ett böjt hjälpverb och vokalharmoni har stor utbredning. Benämningen uraliska språk har använts sedan början av 1800-talet, och den grundar sig på att flertalet av dessa språk talas i närheten av Uralbergen, i gränsområdena mellan Asien och Europa. Området för de uraliska språkens gemensamma ursprung fanns sannolikt i centrala eller södra Uralområdet, vilket gett språkfamiljen dess namn. (läs mer...)
se - se svensk - diskussion - historik


6. januar

[[Fil:|120x160px|link={{{3}}}|140px]]

Archaeopteryx brukar kallas för den äldsta kända fågeln och levde under yngre jura för runt 155-150 miljoner år sedan i det som i dag är södra Tyskland. Den utgör i många avseenden en mellanform mellan befjädrade dinosaurier och fåglar, då den hade fjädrar och vingar, men också tänder och ett skelett som liknade små köttätande dinosauriers. Urfågeln var stor som en skata och dess fjädrar påminner om fjädrarna hos dagens fåglar, vilket inte bara visar på en förmåga att flyga, utan också att den var varmblodig. Dessa drag, som kan jämföras med en theropods, satte igång en het debatt om evolutionen då fyndet gjordes. Många har sett Archaeopteryx som den sanna 'felande länken' mellan reptil och fågel: den var kanske den första dinosaurien som tog steget från att bara kunna uppehålla sig på landbacken till att också kunna flyga. (mer...)
se - historik


7. januar

Blåhvalen er det største dyret som noensinne har levd. Her sammen med en hektordelfin, og for sammenligningens skyld: et menneske

Hvaler (Cetacea) er store pattedyr som gjennom evolusjon har blitt spesielt tilpasset et liv i vann, derfor kalles de også sjøpattedyr. Det finnes over 80 arter. De fleste artene holder til i havet, men det finnes også eksempler på arter som lever i ferskvann. Blant hvalene finner man også verdens største pattedyr, den enorme blåhvalen som kan veie opp mot 200 tonn og bli over 30 m. lang. Den minste av alle hvaler er den lille hektordelfinen. Hvaler deles tradisjonelt inn i to underordener, basert på tannstrukturen: bardehvaler og tannhvaler. (Mer)
se - se norsk - diskussion - historik


8. januar

Nordsida av den gamle festningen på Korfu

Korfu er ei øy i Det joniske havet i Hellas. Ho ligg utafor kysten av Albania og mellom øya og fastlandet går det eit 3 til 23 km breidt sund. Hovudbyen på øya og i prefekturet, Kérkyra prefektur, er Kérkyra by. Her ligg mellom anna Det joniske universitet. Øya har ei rik historie som er nært knytt til den greske historia med start i gresk mytologi.

Det greske namnet Kerkyra er knytt til to mektige symbol på vatn: havguden Poseidon og Asopos, ei viktig elv på det greske fastlandet. I følgje mytene skal Poseidon ha forelska seg i den vakre nymfa Korkyra, dottera til Asopos og elvenymfa Metope, og bortførte ho. Poseidon førte ho til Korfu, som då ikkje hadde namn enno. Han tilbydde seg å kalla øya opp etter ho, som etter kvart utvikla seg til Kerkyra. Saman fekk dei bornet Faiax, som innbyggjarane på øya er kalla opp etter: Faiakarar (på latin Phaeacians).

Historien om øya er full av slag og erobringar, noko ein kan sjå igjen i alle borgene og festningane på strategiske stader rundtom på øya. Les meir...
se - se norsk - diskussion - historik


9. januar

Haga vy.jpg

Munksnäs-Haga var en stadsplan för västra Helsingfors uppgjord av Eliel Saarinen under början av 1910-talet. Den första versionen presenterades år 1911 och dominerades av monumentalism. Den kritik som Saarinen fick för sitt förslag till stadsplan för Canberra samma år gjorde att han minskade formalismen i sitt följande förslag. I sitt slutgiltiga förslag presenterade Saarinen avenyer i Haussmannstil, intima bostadsområden inspirerade av Raymond Unwin och stora bostadsblock inspirerade av Otto Wagner. Planen publicerades i en bok år 1915 men förverkligades endast i liten skala. Planen användes dock av finländska arkitekter som en lärobok om stadsplanering. (läs mer...)
se - se svensk - diskussion - historik


10. januar

Blåhvalen er det største dyret som noensinne har levd. Her sammen med en hektordelfin, og for sammenligningens skyld: et menneske

Hvaler (Cetacea) er store pattedyr som gjennom evolusjon har blitt spesielt tilpasset et liv i vann, derfor kalles de også sjøpattedyr. Det finnes over 80 arter. De fleste artene holder til i havet, men det finnes også eksempler på arter som lever i ferskvann. Blant hvalene finner man også verdens største pattedyr, den enorme blåhvalen som kan veie opp mot 200 tonn og bli over 30 m. lang. Den minste av alle hvaler er den lille hektordelfinen. Hvaler deles tradisjonelt inn i to underordener, basert på tannstrukturen: bardehvaler og tannhvaler. (Mer)
se - se norsk - diskussion - historik


11. januar

Nordsida av den gamle festningen på Korfu

Korfu er ei øy i Det joniske havet i Hellas. Ho ligg utafor kysten av Albania og mellom øya og fastlandet går det eit 3 til 23 km breidt sund. Hovudbyen på øya og i prefekturet, Kérkyra prefektur, er Kérkyra by. Her ligg mellom anna Det joniske universitet. Øya har ei rik historie som er nært knytt til den greske historia med start i gresk mytologi.

Det greske namnet Kerkyra er knytt til to mektige symbol på vatn: havguden Poseidon og Asopos, ei viktig elv på det greske fastlandet. I følgje mytene skal Poseidon ha forelska seg i den vakre nymfa Korkyra, dottera til Asopos og elvenymfa Metope, og bortførte ho. Poseidon førte ho til Korfu, som då ikkje hadde namn enno. Han tilbydde seg å kalla øya opp etter ho, som etter kvart utvikla seg til Kerkyra. Saman fekk dei bornet Faiax, som innbyggjarane på øya er kalla opp etter: Faiakarar (på latin Phaeacians).

Historien om øya er full av slag og erobringar, noko ein kan sjå igjen i alle borgene og festningane på strategiske stader rundtom på øya. Les meir...
se - se norsk - diskussion - historik


12. januar

Haga vy.jpg

Munksnäs-Haga var en stadsplan för västra Helsingfors uppgjord av Eliel Saarinen under början av 1910-talet. Den första versionen presenterades år 1911 och dominerades av monumentalism. Den kritik som Saarinen fick för sitt förslag till stadsplan för Canberra samma år gjorde att han minskade formalismen i sitt följande förslag. I sitt slutgiltiga förslag presenterade Saarinen avenyer i Haussmannstil, intima bostadsområden inspirerade av Raymond Unwin och stora bostadsblock inspirerade av Otto Wagner. Planen publicerades i en bok år 1915 men förverkligades endast i liten skala. Planen användes dock av finländska arkitekter som en lärobok om stadsplanering. (läs mer...)
se - se svensk - diskussion - historik


13. januar

link={{{3}}}

Tchad är en stat i Centralafrika. Den gränsar till Libyen i norr, Sudan i öster, Centralafrikanska republiken i söder, Kamerun och Nigeria i sydväst, samt Niger i väster. Norra delen av Tchad ligger i Saharaöknen. Tchad indelas i tre större geografiska regioner: en ökenzon i norr, ett torrt Sahelbälte i mitten och en mer fruktbar savann i söder. Tchadsjön, som landet är uppkallat efter, är den största våtmarken i Tchad och den näst största i Afrika. Tchads högsta topp är Emi Koussi i Sahara, och den klart största staden är huvudstaden N'Djamena. Tchad bebos av över 200 olika etniska och språkliga grupper. Franska och arabiska är de officiella språken. Islam är den mest spridda religionen. (mer...)
se - historik


14. januar

Muhammad Ali Pasja

Egypts historie fra 1803 til 1882 er en periode med storstilt modernisering og gigantiske reformforsøk. I spissen for disse prosessene var de egyptiske visekongene, khedivene. Muhammad Ali, den første khediven, tok makten i 1805 og satte i gang tiltak som snart skulle gjøre Egypt til en av de mest utviklede statene utenfor Europa. Disse moderniseringsprogrammene førte også til at staten brukte mye penger og satte seg i stor gjeld, og den svekkede økonomiske situasjonen medvirket til at Storbritannia til slutt okkuperte Egypt i 1882. (Mer)
se - se norsk - diskussion - historik


15. januar

Veblen3a.jpg

Thorstein Veblen (18571929) var ein norsk-amerikansk sosiolog og økonom, og ein av grunnleggjarane av rørsla for institusjonell økonomilære. Han var ein sterk kritikar av amerikansk økonomi, og er mest namngjeten for verket The Theory of the Leisure Class (1899). Veblen vart fødd i Cato i Wisconsin, av norske innvandrarforeldre. Norsk var første målet hans.

Veblen utvikla ei evolusjonær økonomilære for det 20. hundreåret basert på dei nye idéane som kom frå antropologi, sosiologi og psykologi. Ulikt nyklassisk økonomilære som voks fram på same tida, skildra Veblen økonomisk åtferd som sosialt heller enn individuelt bestemt, og han såg økonomisk organisering som ein stadig utviklingsprosess. Denne prosessen var driven av menneskelege instinkt som emulasjon (etterlikning), predasjon (rov), fagstoltheit, foreldreinstinkt og meiningslaus nyfikne. Folk, både rike og fattige, prøver å imponere andre og å stå fram som vinnarar ved det Veblen kalla «conspicuous consumption» (brautande forbruk) og «conspicuous leisure» (brautande fritid). I dette verket seier Veblen at forbruk blir bruka som ein måte å få og vise status på. Gjennom «conspicuous consumption» kom ofte «conspicuous waste» (brautande sløsing), som Veblen avskydde. Mykje av moderne reklame er bygd på det Veblen tala om når det gjeld forbruk. Les meir...
se - se norsk - diskussion - historik


16. januar

En flagga till minnet av 25-årsdagen av hungerstrejken.

Hungerstrejken i Nordirland 1981 var kulmen på en fem år lång protest av irländska republikanska fångar under konflikten i Nordirland. Protester inleddes 1976 när den brittiska regeringen slutade ge paramilitära fångar särskild status som krigsfångar eller politiska fångar. 1980 ägde den första hungerstrejken rum, med sju deltagare, vilken varade i 53 dagar. Den andra hungerstrejken ägde rum 1981 och var en kraftmätning mellan fångarna och den brittiska premiärministern, Margaret Thatcher. En av hungerstrejkarna, Bobby Sands, valdes under strejken till parlamentsledamot, som en följd av medial bevakning världen över. Hungerstrejken radikaliserade den irländska nationaliströrelsen och var den starkaste anledningen till att Sinn Féin kunde bli ett politiskt parti med en bred väljarbas bland den nordirländska befolkningen. (läs mer...)
se - se svensk - diskussion - historik


17. januar

Muhammad Ali Pasja

Egypts historie fra 1803 til 1882 er en periode med storstilt modernisering og gigantiske reformforsøk. I spissen for disse prosessene var de egyptiske visekongene, khedivene. Muhammad Ali, den første khediven, tok makten i 1805 og satte i gang tiltak som snart skulle gjøre Egypt til en av de mest utviklede statene utenfor Europa. Disse moderniseringsprogrammene førte også til at staten brukte mye penger og satte seg i stor gjeld, og den svekkede økonomiske situasjonen medvirket til at Storbritannia til slutt okkuperte Egypt i 1882. (Mer)
se - se norsk - diskussion - historik


18. januar

Veblen3a.jpg

Thorstein Veblen (18571929) var ein norsk-amerikansk sosiolog og økonom, og ein av grunnleggjarane av rørsla for institusjonell økonomilære. Han var ein sterk kritikar av amerikansk økonomi, og er mest namngjeten for verket The Theory of the Leisure Class (1899). Veblen vart fødd i Cato i Wisconsin, av norske innvandrarforeldre. Norsk var første målet hans.

Veblen utvikla ei evolusjonær økonomilære for det 20. hundreåret basert på dei nye idéane som kom frå antropologi, sosiologi og psykologi. Ulikt nyklassisk økonomilære som voks fram på same tida, skildra Veblen økonomisk åtferd som sosialt heller enn individuelt bestemt, og han såg økonomisk organisering som ein stadig utviklingsprosess. Denne prosessen var driven av menneskelege instinkt som emulasjon (etterlikning), predasjon (rov), fagstoltheit, foreldreinstinkt og meiningslaus nyfikne. Folk, både rike og fattige, prøver å imponere andre og å stå fram som vinnarar ved det Veblen kalla «conspicuous consumption» (brautande forbruk) og «conspicuous leisure» (brautande fritid). I dette verket seier Veblen at forbruk blir bruka som ein måte å få og vise status på. Gjennom «conspicuous consumption» kom ofte «conspicuous waste» (brautande sløsing), som Veblen avskydde. Mykje av moderne reklame er bygd på det Veblen tala om når det gjeld forbruk. Les meir...
se - se norsk - diskussion - historik


19. januar

En flagga till minnet av 25-årsdagen av hungerstrejken.

Hungerstrejken i Nordirland 1981 var kulmen på en fem år lång protest av irländska republikanska fångar under konflikten i Nordirland. Protester inleddes 1976 när den brittiska regeringen slutade ge paramilitära fångar särskild status som krigsfångar eller politiska fångar. 1980 ägde den första hungerstrejken rum, med sju deltagare, vilken varade i 53 dagar. Den andra hungerstrejken ägde rum 1981 och var en kraftmätning mellan fångarna och den brittiska premiärministern, Margaret Thatcher. En av hungerstrejkarna, Bobby Sands, valdes under strejken till parlamentsledamot, som en följd av medial bevakning världen över. Hungerstrejken radikaliserade den irländska nationaliströrelsen och var den starkaste anledningen till att Sinn Féin kunde bli ett politiskt parti med en bred väljarbas bland den nordirländska befolkningen. (läs mer...)
se - se svensk - diskussion - historik


20. januar

EdwardI-Cassell.jpg

Edvard I (1239-1307) var kung av England från 1272. Han var cirka 188 cm och kallades därför Longshanks (Långskånk), men även Hammer of the Scots (Skottehammaren). Han blev känd som den monark som erövrade Wales och behöll Skottland under engelsk överhöghet. Han tillträdde tronen 21 november 1272 efter faderns död och regerade fram till sin egen död 1307. Han gifte sig två gånger. I sitt första äktenskap med Eleanora av Kastilien fick han sexton barn, och hennes död 1290 påverkade Edvard djupt. Hans andra äktenskap, med Marguerite av Frankrike, känd som Frankrikes pärla av sina engelska undersåtar, gav tre barn. (mer...)
se - historik


21. januar

Parker i Oslo

Artikkelen Parker i Oslo vant bokmåls-Wikipedias artikkelkonkurranse.
Oslo er en usedvanlig grønn by. Byens lave tetthet er utnyttet til treplantning i gatene, forhager, og små grøntanlegg der anledningen byr seg. Et nett av turveier binder parkene sammen og knytter byen til marka.

Fra byens vekst skjøt fart midt på 1800-tallet ble det sikret områder til parker. Østkanten har vært prioritert og har mange store parker, mens deler av den tette byen på vestkanten (Majorstuen, Frogner) har mindre god parkdekning. Av byens befolkning er det vel 5% som ikke har et grønt område innen 300 meter fra bolig. (Mer)
se - se norsk - diskussion - historik


22. januar

Atahualpa, den siste Sapa Inka døydde 29. august 1533.

Inkarikets fall er omgrepet nytta om historia om korleis inkadynastiet tapte makta over inkariket til Spania. Det gjekk nærare 25 år frå europearane først kom til Stillehavet i 1513 og fekk høre om eit gulland i sør, til inkaene i røynda tapte riket til den spanske krona med slaget i Cajamarca og dei spanske conquistadorane kontrollerte inkariket. Slaget som avgjorde utfallet tok om lag 2 timar, kosta dei innfødde ca 6-7000 liv utan at nokon spanjolar vart såra.

Det kom fleire mindre motåtak og eit alvorleg opprør. Frå tidspunktet då den spanske conquistadoren Francisco Pizzaro på erobringstoktet gjekk i land i byen Tumbes lengst nord i det moderne Peru våren 1532 skulle det gå vel fire år fram til siste store motstanden mot inntrengjarane vart slegen ned. Det skjedde etter det mislukka inkaopprøret i 1536 i Cuzco under leiing av inkamarionetten Manco Cápac II. Etter dette opprøret eksisterte ei lita sjølvstendig statsdanning for dei siste inkaene og herskarklassen med senter i Vilcabamba over ein periode på 36 år, leia av Manco Cápac og etterfylgjarane hans. I 1572 vart den siste inka og dei øvste hærfolka hans teken av spanske styrkar. Hendinga i 1572 stadfesta endeleg inkarikets fall sjølv om det er meir rett å vise til 16. november 1532 med slaget i Cajamarca. I Europa har maktovertakinga oftast vore nemnt som erobringa av inkariket. Les meir
se - se norsk - diskussion - historik


23. januar

[[Fil:|120x160px|link={{{3}}}|{{{2}}}]]

Stormfåglar (Procellariidae) är en familj av havsfåglar inom ordningen Procellariiformes. Stormfåglarna lever av fisk, bläckfisk och kräftdjur, och flera av arterna äter gärna fiskrens och kadaver. Alla familjens arter förflyttar sig oerhört långa sträckor under sina födosök och många arter genomför långa transekvatoriella förflyttningar. De häckar i fågelkolonier, lever i livslånga monogama förhållanden och är filopatriska, det vill säga återvänder till den plats där de föddes för att häcka. Alla arter lägger bara ett ägg per häckningssäsong. Både ruvningsperioden och tidspannet då föräldrarna tar hand om sina ungar är exceptionellt långa för att vara bland fåglar. (läs mer...)
se - se svensk - diskussion - historik


24. januar

Parker i Oslo

Artikkelen Parker i Oslo vant bokmåls-Wikipedias artikkelkonkurranse.
Oslo er en usedvanlig grønn by. Byens lave tetthet er utnyttet til treplantning i gatene, forhager, og små grøntanlegg der anledningen byr seg. Et nett av turveier binder parkene sammen og knytter byen til marka.

Fra byens vekst skjøt fart midt på 1800-tallet ble det sikret områder til parker. Østkanten har vært prioritert og har mange store parker, mens deler av den tette byen på vestkanten (Majorstuen, Frogner) har mindre god parkdekning. Av byens befolkning er det vel 5% som ikke har et grønt område innen 300 meter fra bolig. (Mer)
se - se norsk - diskussion - historik


25. januar

Atahualpa, den siste Sapa Inka døydde 29. august 1533.

Inkarikets fall er omgrepet nytta om historia om korleis inkadynastiet tapte makta over inkariket til Spania. Det gjekk nærare 25 år frå europearane først kom til Stillehavet i 1513 og fekk høre om eit gulland i sør, til inkaene i røynda tapte riket til den spanske krona med slaget i Cajamarca og dei spanske conquistadorane kontrollerte inkariket. Slaget som avgjorde utfallet tok om lag 2 timar, kosta dei innfødde ca 6-7000 liv utan at nokon spanjolar vart såra.

Det kom fleire mindre motåtak og eit alvorleg opprør. Frå tidspunktet då den spanske conquistadoren Francisco Pizzaro på erobringstoktet gjekk i land i byen Tumbes lengst nord i det moderne Peru våren 1532 skulle det gå vel fire år fram til siste store motstanden mot inntrengjarane vart slegen ned. Det skjedde etter det mislukka inkaopprøret i 1536 i Cuzco under leiing av inkamarionetten Manco Cápac II. Etter dette opprøret eksisterte ei lita sjølvstendig statsdanning for dei siste inkaene og herskarklassen med senter i Vilcabamba over ein periode på 36 år, leia av Manco Cápac og etterfylgjarane hans. I 1572 vart den siste inka og dei øvste hærfolka hans teken av spanske styrkar. Hendinga i 1572 stadfesta endeleg inkarikets fall sjølv om det er meir rett å vise til 16. november 1532 med slaget i Cajamarca. I Europa har maktovertakinga oftast vore nemnt som erobringa av inkariket. Les meir
se - se norsk - diskussion - historik


26. januar

[[Fil:|120x160px|link={{{3}}}|{{{2}}}]]

Stormfåglar (Procellariidae) är en familj av havsfåglar inom ordningen Procellariiformes. Stormfåglarna lever av fisk, bläckfisk och kräftdjur, och flera av arterna äter gärna fiskrens och kadaver. Alla familjens arter förflyttar sig oerhört långa sträckor under sina födosök och många arter genomför långa transekvatoriella förflyttningar. De häckar i fågelkolonier, lever i livslånga monogama förhållanden och är filopatriska, det vill säga återvänder till den plats där de föddes för att häcka. Alla arter lägger bara ett ägg per häckningssäsong. Både ruvningsperioden och tidspannet då föräldrarna tar hand om sina ungar är exceptionellt långa för att vara bland fåglar. (läs mer...)
se - se svensk - diskussion - historik


27. januar

Hults bruks herrgård Hults bruk 2005-07-04.jpg

Hults Bruk ligger vid Ågelsjön i norra Östergötland strax väster om Åby. Ågelsjön ligger i en dalsänka omgiven av Kolmården och Kvillingeförkastningen och vid sjöns sydöstra ände ligger Hults Bruk. Den 25 februari 1697 köptes området av Jakob Reenstierna (d.y). Han ansåg att detta var rätt plats för ett järnbruk och den 4 maj 1697 fick han privilegium från Bergskollegium på "en knipp- och manufakturhammare vid frälsetorpet Hult". Kring smedjorna växte ett samhälle fram. På 1800-talet startade bland annat yxtillverkning. Numera ingår bruket i Hultaforskoncernen. Förutom yxor tillverkar man även spett. Mer än hälften av produkterna exporteras. (mer...)
se - historik


28. januar

Det bor flest portugisisktalende i Sør-Amerika

Artikkelen Portugisisk er vinner i Artikkelkonkurransens ungdomsklasse
Portugisisk (língua portuguesa) er et iberoromansk språk i den indoeuropeiske språkfamilien. Språket utviklet seg i nordre del av Portugal og i det som i dag er provinsen Galicia i Spania. Det er det eneste offisielle språket i Angola, Brasil, Guinea-Bissau, Kapp Verde, Mosambik, Portugal og São Tomé og Príncipe, og er et av flere offisielle språk i Macau, Øst-Timor og Ekvatorial-Guinea.

Med i overkant av 200 millioner brukere regnes portugisisk som det sjette mest talte språk i verden. Flesteparten, 186 millioner, kommer fra Sør-Amerika. Portugisisk fungerer også som et lingua franca i Afrika. Språket ble spredt over hele verden i løpet av det 15. og 16. århundret, da Portugal ble en stor, global kolonimakt. Koloniene spant seg fra Brasil i Sør-Amerika til Macau i Kina. (Mer)
se - se norsk - diskussion - historik


29. januar

Hans Holbein d.y. Sjølvportrett frå 1542.

Hans Holbein den yngre (1497/98-1543) var ein biletkunstnar fødd i Augsburg i Bayern. Kunsten hans fell inn under stilretninga nordleg renessanse og han var mellom dei heilt fremste av portrettmålarar i sin periode. Hovudområda han budde og arbeidde i var Basel i Sveits og London i Storbritannia. Holbein arbeidde med teikning, grafikk og måleri. I tillegg formgav han glasmåleri, klesdraketer og anna, og han illustrerte bøker. Frå 1536 var han hoffmålar hjå kong Henrik VIII av England. Måleriet Ambassadørane vert rekna som han viktigaste verk. Les meir…
se - se norsk - diskussion - historik


30. januar

Silvermynt med Antiochos III

Antiochos III den store, född år 242 f.Kr., var kung i det seleukidiska riket från 223 f.Kr. till 187 f.Kr. Antiochos tid som kung var en omvälvande period då stora politiska förändringar skedde i den antika världen. Antiochos III strävade efter att ta tillbaka alla områden vilka tidigare kontrollerats av Seleukos I Nikator. Han återupprättade imperiets forna maktställning i öster, där han skapade ett system av klient- och lydstater. Han utvidgade riket söderut genom att från Egypten erövra Fenicien, Palestina och södra Syrien. I väster, i Mindre Asien återställde han rikets överhöghet, han korsade Hellesponten och återtog Trakien. Till slut efter en konflikt med Rom kom han dock att ge upp erövringarna i väster. Han reformerade imperiet administrativt genom att reducera provinsernas storlek, han införde en sorts ledarkult med sig själv och sin gemål Laodice III. (mer...)
se - se svensk - diskussion - historik


31. januar

Det bor flest portugisisktalende i Sør-Amerika

Artikkelen Portugisisk er vinner i Artikkelkonkurransens ungdomsklasse
Portugisisk (língua portuguesa) er et iberoromansk språk i den indoeuropeiske språkfamilien. Språket utviklet seg i nordre del av Portugal og i det som i dag er provinsen Galicia i Spania. Det er det eneste offisielle språket i Angola, Brasil, Guinea-Bissau, Kapp Verde, Mosambik, Portugal og São Tomé og Príncipe, og er et av flere offisielle språk i Macau, Øst-Timor og Ekvatorial-Guinea.

Med i overkant av 200 millioner brukere regnes portugisisk som det sjette mest talte språk i verden. Flesteparten, 186 millioner, kommer fra Sør-Amerika. Portugisisk fungerer også som et lingua franca i Afrika. Språket ble spredt over hele verden i løpet av det 15. og 16. århundret, da Portugal ble en stor, global kolonimakt. Koloniene spant seg fra Brasil i Sør-Amerika til Macau i Kina. (Mer)
se - se norsk - diskussion - historik