Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/juli 2006
Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2015
Januar - Februar - Marts - April - Maj
- Juni
- Juli
- August - September - Oktober - November - December
Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2014
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December
Hvis dagens artikel på forsiden ikke viser dagens artikel for dagen i dag, så er det sandsynligvis fordi cachen ikke er opdateret korrekt.
Tryk på dette link for at opdatere forsiden til den korrekte dagens artikel.
Tryk på dette link for at gøre det samme for denne side.
Et arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist på forsiden. Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:
- Mandag: Norsk (bokmål)
- Tirsdag: Svensk
- Onsdag: Norsk (nynorsk)
- Torsdag: Norsk (bokmål)
- Fredag: Svensk
- Lørdag: Norsk (nynorsk)
- Søndag: Svensk - eller gæstedag - f.eks. finsk, færøsk, grønlandsk, islandsk, samisk.
Artiklerne kan hentes her[rediger kildetekst]
Skanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug på den danske wikipedia:
Hvis de ikke endnu ligger klar på Skanwiki, kan du gå direkte til disse steder:
- no:Wikipedia:Ukens artikkel/2024
- nn:Wikipedia:Utvald artikkel/2024
- sv:Wikipedia:Utvald artikel
- fi:Malline:Valitut palat/2024
- fo:Wikipedia:Aðrar mánaðargreinir (månedens artikel)
- is:Wikipedia:Grein mánaðarins/2024 (månedens artikel)
1. juli
Begreppet naturrätt (jus naturale) är ett fundamentalt begrepp för politiska ideologier och inom rättsfilosofin, varmed man åsyftar teorin att rätt existerar naturligt och är objektivt sann, samt att rätten gäller allmänt. Naturrätten är ett viktigt begrepp bland annat i diskussioner om legitimering av makt, statsbildning, ägande och krigets regler. Naturrätten formar även den idéhistoriska grunden för demokratin.
se - se svensk - diskussion - historik
2. juli
Niels Henrik Abel (fæddur 5. ágúst 1802, dáinn 6. apríl 1829) var norskur stærðfræðingur. Hann átti stutta ævi en náði þrátt fyrir það að gera ýmsar grundvallaruppgötvanir á sviði algebrufalla og raða. Hann sannaði til dæmis að ekki væri til almenn formúla fyrir lausnir fimmta stigs margliðu og skoðaði ýmsa eiginleika sporgerðra falla. Í dag eru Abelsverðlaunin veitt í hans nafni til stærðfræðings sem þykir hafa skarað fram úr á alþjóðavettvangi.
3. juli
Storbritannias politi utgjøres av et antall selvstendige politistyrker som opererer i Storbritannia. De fleste er regionale, og betjener ett eller flere grevskap. I tillegg finnes noen enheter som har riksdekkende oppgaver innenfor spesielle felt. Artikkelen er ukens artikkel på grunn av årsdagen for Terrorangrepet i London 7. juli 2005.
Britisk politi er normalt ikke bevæpnet. Unntakene er politiet i Nord-Irland, på flyplasser, ved atomreaktorer og noen spesielle livvakttjenester. Det pågår en kontinuerlig debatt om bevæpning av politiet. I 1995 stemte medlemmene av Police Federation of England and Wales over spørgsmålet om rutinemessig bevæpning. Over 75% stemte mot. Men i annen halvdel av 1990-årene var det en kraftig økning i væpnet kriminalitet, noe som ser ut til å ha ført til en holdningsendring. I 2000 ble rutinemessig bevæpning gjeninnført i Nottingham, for første gang siden 1936, på grunn av en rekke gjengrelaterte skyteepisoder i to boligområder. Mot slutten av 2005 ble en konstabel skutt ned og drept i Bradford, noe som førte til en ny debatt om spørgsmålet. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
4. juli
Eiffeltårnet (på fransk La Tour Eiffel) er det mest kjente landemerket i Paris, og er internasjonalt kjent som eit symbol for Frankrike. Eiffeltårnet er kalla opp etter konstruktøren, ingeniøren Gustave Eiffel. Tårnet står i 7. arrondissement og er eit kjent turistmål, med over 5,5 millionar besøkande kvart år.
Eiffeltårnet vart bygd mellom 1887 og 1889, og stod ferdig til Verdsutstillinga i 1889 som ei hyllest til hundreårsdagen for den franske revolusjonen. 300 stålarbeidarar sette saman 18 038 stykke av stål ved bruk av 2,5 millionar boltar. Med bakgrunn i den generelle sikkerheitstilstanden for den tida, er det oppsiktsvekkjande at bare éin arbeidar døde under konstruksjonen. Les meir ..
se -
se norsk -
diskussion -
historik
5. juli
George W. Bush, född 6 juli 1946, är USA:s nuvarande president. Före sin politiska karriär var han affärsman inom oljebranschen och delägare i basebollaget Texas Rangers.
Bush valdes till Texas guvernör 1994 och blev omvald 1998. 2000 nominerades han till republikanernas presidentkandidat och vann över demokraten Al Gore i det jämna och omdiskuterade valet samma år. 2004 blev Bush omvald till president då han besegrade utmanaren John Kerry. Bushs mandatperiod löper ut i januari 2009.
Bushs presidentskap har till stor del präglats av 11 september-attackerna, som ledde till att han förklarade krig mot terrorismen. Invasionen av Afghanistan och Irakkriget räknas ofta som delar i det kriget. Bush ingår i den framgångsrika släkten Bush.
se -
se svensk -
diskussion -
historik
6. juli
Storbritannias politi utgjøres av et antall selvstendige politistyrker som opererer i Storbritannia. De fleste er regionale, og betjener ett eller flere grevskap. I tillegg finnes noen enheter som har riksdekkende oppgaver innenfor spesielle felt. Artikkelen er ukens artikkel på grunn av årsdagen for Terrorangrepet i London 7. juli 2005.
Britisk politi er normalt ikke bevæpnet. Unntakene er politiet i Nord-Irland, på flyplasser, ved atomreaktorer og noen spesielle livvakttjenester. Det pågår en kontinuerlig debatt om bevæpning av politiet. I 1995 stemte medlemmene av Police Federation of England and Wales over spørgsmålet om rutinemessig bevæpning. Over 75% stemte mot. Men i annen halvdel av 1990-årene var det en kraftig økning i væpnet kriminalitet, noe som ser ut til å ha ført til en holdningsendring. I 2000 ble rutinemessig bevæpning gjeninnført i Nottingham, for første gang siden 1936, på grunn av en rekke gjengrelaterte skyteepisoder i to boligområder. Mot slutten av 2005 ble en konstabel skutt ned og drept i Bradford, noe som førte til en ny debatt om spørgsmålet. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
7. juli
Eiffeltårnet (på fransk La Tour Eiffel) er det mest kjente landemerket i Paris, og er internasjonalt kjent som eit symbol for Frankrike. Eiffeltårnet er kalla opp etter konstruktøren, ingeniøren Gustave Eiffel. Tårnet står i 7. arrondissement og er eit kjent turistmål, med over 5,5 millionar besøkande kvart år.
Eiffeltårnet vart bygd mellom 1887 og 1889, og stod ferdig til Verdsutstillinga i 1889 som ei hyllest til hundreårsdagen for den franske revolusjonen. 300 stålarbeidarar sette saman 18 038 stykke av stål ved bruk av 2,5 millionar boltar. Med bakgrunn i den generelle sikkerheitstilstanden for den tida, er det oppsiktsvekkjande at bare éin arbeidar døde under konstruksjonen. Les meir ..
se -
se norsk -
diskussion -
historik
8. juli
George W. Bush, född 6 juli 1946, är USA:s nuvarande president. Före sin politiska karriär var han affärsman inom oljebranschen och delägare i basebollaget Texas Rangers.
Bush valdes till Texas guvernör 1994 och blev omvald 1998. 2000 nominerades han till republikanernas presidentkandidat och vann över demokraten Al Gore i det jämna och omdiskuterade valet samma år. 2004 blev Bush omvald till president då han besegrade utmanaren John Kerry. Bushs mandatperiod löper ut i januari 2009.
Bushs presidentskap har till stor del präglats av 11 september-attackerna, som ledde till att han förklarade krig mot terrorismen. Invasionen av Afghanistan och Irakkriget räknas ofta som delar i det kriget. Bush ingår i den framgångsrika släkten Bush.
se -
se svensk -
diskussion -
historik
9. juli
Niels Henrik Abel (fæddur 5. ágúst 1802, dáinn 6. apríl 1829) var norskur stærðfræðingur. Hann átti stutta ævi en náði þrátt fyrir það að gera ýmsar grundvallaruppgötvanir á sviði algebrufalla og raða. Hann sannaði til dæmis að ekki væri til almenn formúla fyrir lausnir fimmta stigs margliðu og skoðaði ýmsa eiginleika sporgerðra falla. Í dag eru Abelsverðlaunin veitt í hans nafni til stærðfræðings sem þykir hafa skarað fram úr á alþjóðavettvangi.
10. juli
Réunion (fransk: La Réunion) er ei øy i Indiahavet, 800 km øst for Madagaskar. Øya er et fransk oversjøisk departement (département d'outre-mer) og en oversjøisk region. Réunion ble oppdaget av portugiserne i 1513, men ble først kolonialisert av Frankrike i 1642 under navnet Île Bourbon, dette ble skiftet til Réunion under den franske revolusjonen. Etter at Suezkanalen ble åpnet i 1869 mistet øya sin funksjon som stoppested på sjørutene til Østasia. Øya har 763 000 innbyggere (2004) og Saint-Denis er hovedstad. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
11. juli
Norsk Folkemuseum er eit kulturhistorisk museum drifta av ei stifting som har som formål å syne fram korleis folk i Noreg levde i byar og bygder frå reformasjonen fram til i dag. Dette gjer museet med utstillingar av bygningar, bruksting, folkedrakter, folkekunst og annan kunst, og med element frå samisk kultur. Museumsområdet ligg på Bygdøy i Oslo og omfattar også bygningar på Bygdøy Kongsgård. Museet disponerer bygningar på Bygdøy for utstillingar og gjenstandsamlingar. Kring museumsbygningane finst også eit friluftsmuseum med mange gardsmiljø av bygningar samla frå norske bygder og kyststrøk, og ein «Gamleby» med tilflutte byhus frå norske byar, dei fleste frå Oslo. Museet eig fem mellomalderbygningar, mest kjent er stavkyrkja frå Gol. Les meir ..
se -
se norsk -
diskussion -
historik
12. juli
Bröderna Lejonhjärta är en roman av Astrid Lindgren som publicerades hösten 1973.
Bröderna Lejonhjärta heter egentligen bara Lejon i efternamn och Jonatan och Karl i förnamn, men vi känner dem som Lejonhjärta, det namn de fick efter döden, då de kommit till Nangijala. Karl kallas Skorpan, eftersom hans storebror Jonatan tycker om skorpor.
I Nangijala upplever bröderna ett äventyr fyllt av syskonkärlek, mod och förräderi och tillsammans för de kampen mot den onskefulle Tengils förtryck och den skrämmande draken Katlas eld. läs mera
se -
se svensk -
diskussion -
historik
13. juli
Réunion (fransk: La Réunion) er ei øy i Indiahavet, 800 km øst for Madagaskar. Øya er et fransk oversjøisk departement (département d'outre-mer) og en oversjøisk region. Réunion ble oppdaget av portugiserne i 1513, men ble først kolonialisert av Frankrike i 1642 under navnet Île Bourbon, dette ble skiftet til Réunion under den franske revolusjonen. Etter at Suezkanalen ble åpnet i 1869 mistet øya sin funksjon som stoppested på sjørutene til Østasia. Øya har 763 000 innbyggere (2004) og Saint-Denis er hovedstad. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
14. juli
Norsk Folkemuseum er eit kulturhistorisk museum drifta av ei stifting som har som formål å syne fram korleis folk i Noreg levde i byar og bygder frå reformasjonen fram til i dag. Dette gjer museet med utstillingar av bygningar, bruksting, folkedrakter, folkekunst og annan kunst, og med element frå samisk kultur. Museumsområdet ligg på Bygdøy i Oslo og omfattar også bygningar på Bygdøy Kongsgård. Museet disponerer bygningar på Bygdøy for utstillingar og gjenstandsamlingar. Kring museumsbygningane finst også eit friluftsmuseum med mange gardsmiljø av bygningar samla frå norske bygder og kyststrøk, og ein «Gamleby» med tilflutte byhus frå norske byar, dei fleste frå Oslo. Museet eig fem mellomalderbygningar, mest kjent er stavkyrkja frå Gol. Les meir ..
se -
se norsk -
diskussion -
historik
15. juli
Bröderna Lejonhjärta är en roman av Astrid Lindgren som publicerades hösten 1973.
Bröderna Lejonhjärta heter egentligen bara Lejon i efternamn och Jonatan och Karl i förnamn, men vi känner dem som Lejonhjärta, det namn de fick efter döden, då de kommit till Nangijala. Karl kallas Skorpan, eftersom hans storebror Jonatan tycker om skorpor.
I Nangijala upplever bröderna ett äventyr fyllt av syskonkärlek, mod och förräderi och tillsammans för de kampen mot den onskefulle Tengils förtryck och den skrämmande draken Katlas eld. läs mera
se -
se svensk -
diskussion -
historik
16. juli
Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/Søndag/Uge 28, 2006
se -
historik
17. juli
Damsgård hovedgård (eller Jansongården) ligger i Alléen 29 (gnr 154), på Damsgård i Laksevåg bydel i Bergen kommune. Hovedgården anses for å være et av de norske hovedverkene innen perioden rokokko. Hovedgården er kanskje det best bevarte trehuset fra 1700-tallet i Europa.
Navnet Damsgård tror man kommer fra navnet på en av eierne, Dam Tønneson. Han overtok gården rundt 1643 etter sin far Tønnes Klausson, som hadde fått skjøtet til gården av kong Fredrik 2, etter sine bidrag til Den nordiske syvårskrigen. De eldste delene av den nåværende bygningen stammer sannsynligvis fra den tiden da stiftamtskriver Severin Seehusen (1664 - 1726) eide gården, og er trolig oppført før 1720. Det var på denne tiden at gården ble tatt i bruk som et lyststed, samtidig som den også fungerte som en vanlig gård. Gården var på denne tiden malt i sterke farger: rødt og grønt. Rominndelingen fra denne tiden er kjent da de nevnes i et takstdokument fra 1731, og samsvarer med de en finner i dag.
Den omfattende restaureringen av hovedgården tok til i 1983, i regi av Miljøverndepartementet ved Riksantikvaren. Arkitektene Hansteen AS ble hyret for å lede konserveringsprosjektet. Dette arbeidet er et av de største og viktigste prosjektene som Riksantikvaren har gjennomført. les mer
se -
se norsk -
diskussion -
historik
18. juli
Eit atomvåpen, eller eit kjernefysisk våpen, er eit våpen med enorme øydeleggjande krefter som brukar energien frå ein kjernefysisk reaksjon som sprengkraft. Eitt enkelt atomvåpen kan øydeleggje ein heil by, noko som vart bevist under andre verdskrigen da USA bomba dei japanske byane Hiroshima og Nagasaki i august 1945. Dette er dei éinaste gongene atomvåpen har vorte bruka i krig, men prøvesprengningar har vorte gjort fleire hundretals gonger av ulike land. Den første atombomba vart prøvesprengt i New Mexico, USA, 16. juli 1945.
Dei kjende atommaktene er USA, Russland, Storbritannia, Frankrike, KIna, India og Pakistan. I tillegg er det fleire land som ein veit, eller trur, har atomvåpen. Sprengkrafta blir målt i antal kg, eller tonn, i forhold til TNT. les meir
se -
se norsk -
diskussion -
historik
19. juli
Helsingborg är tätort och centralort i Helsingborgs kommun.
Staden är belägen vid Öresunds smalaste del. Endast fyra kilometer skiljer Helsingborg från Danmark och Helsingör, och färjor går var tjugonde minut dygnet runt. Helsingborg är en betydande industristad och dess hamn är Sveriges näst största. Även om Helsingborgs kommun är Sveriges nionde största, är tätorten Helsingborg landets åttonde största stad.
se -
se svensk -
diskussion -
historik
20. juli
Damsgård hovedgård (eller Jansongården) ligger i Alléen 29 (gnr 154), på Damsgård i Laksevåg bydel i Bergen kommune. Hovedgården anses for å være et av de norske hovedverkene innen perioden rokokko. Hovedgården er kanskje det best bevarte trehuset fra 1700-tallet i Europa.
Navnet Damsgård tror man kommer fra navnet på en av eierne, Dam Tønneson. Han overtok gården rundt 1643 etter sin far Tønnes Klausson, som hadde fått skjøtet til gården av kong Fredrik 2, etter sine bidrag til Den nordiske syvårskrigen. De eldste delene av den nåværende bygningen stammer sannsynligvis fra den tiden da stiftamtskriver Severin Seehusen (1664 - 1726) eide gården, og er trolig oppført før 1720. Det var på denne tiden at gården ble tatt i bruk som et lyststed, samtidig som den også fungerte som en vanlig gård. Gården var på denne tiden malt i sterke farger: rødt og grønt. Rominndelingen fra denne tiden er kjent da de nevnes i et takstdokument fra 1731, og samsvarer med de en finner i dag.
Den omfattende restaureringen av hovedgården tok til i 1983, i regi av Miljøverndepartementet ved Riksantikvaren. Arkitektene Hansteen AS ble hyret for å lede konserveringsprosjektet. Dette arbeidet er et av de største og viktigste prosjektene som Riksantikvaren har gjennomført. les mer
se -
se norsk -
diskussion -
historik
21. juli
Eit atomvåpen, eller eit kjernefysisk våpen, er eit våpen med enorme øydeleggjande krefter som brukar energien frå ein kjernefysisk reaksjon som sprengkraft. Eitt enkelt atomvåpen kan øydeleggje ein heil by, noko som vart bevist under andre verdskrigen da USA bomba dei japanske byane Hiroshima og Nagasaki i august 1945. Dette er dei éinaste gongene atomvåpen har vorte bruka i krig, men prøvesprengningar har vorte gjort fleire hundretals gonger av ulike land. Den første atombomba vart prøvesprengt i New Mexico, USA, 16. juli 1945.
Dei kjende atommaktene er USA, Russland, Storbritannia, Frankrike, KIna, India og Pakistan. I tillegg er det fleire land som ein veit, eller trur, har atomvåpen. Sprengkrafta blir målt i antal kg, eller tonn, i forhold til TNT. les meir
se -
se norsk -
diskussion -
historik
22. juli
Helsingborg är tätort och centralort i Helsingborgs kommun.
Staden är belägen vid Öresunds smalaste del. Endast fyra kilometer skiljer Helsingborg från Danmark och Helsingör, och färjor går var tjugonde minut dygnet runt. Helsingborg är en betydande industristad och dess hamn är Sveriges näst största. Även om Helsingborgs kommun är Sveriges nionde största, är tätorten Helsingborg landets åttonde största stad.
se -
se svensk -
diskussion -
historik
23. juli
Damsgård hovedgård (eller Jansongården) ligger i Alléen 29 (gnr 154), på Damsgård i Laksevåg bydel i Bergen kommune. Hovedgården anses for å være et av de norske hovedverkene innen perioden rokokko. Hovedgården er kanskje det best bevarte trehuset fra 1700-tallet i Europa.
Navnet Damsgård tror man kommer fra navnet på en av eierne, Dam Tønneson. Han overtok gården rundt 1643 etter sin far Tønnes Klausson, som hadde fått skjøtet til gården av kong Fredrik 2, etter sine bidrag til Den nordiske syvårskrigen. De eldste delene av den nåværende bygningen stammer sannsynligvis fra den tiden da stiftamtskriver Severin Seehusen (1664 - 1726) eide gården, og er trolig oppført før 1720. Det var på denne tiden at gården ble tatt i bruk som et lyststed, samtidig som den også fungerte som en vanlig gård. Gården var på denne tiden malt i sterke farger: rødt og grønt. Rominndelingen fra denne tiden er kjent da de nevnes i et takstdokument fra 1731, og samsvarer med de en finner i dag.
Den omfattende restaureringen av hovedgården tok til i 1983, i regi av Miljøverndepartementet ved Riksantikvaren. Arkitektene Hansteen AS ble hyret for å lede konserveringsprosjektet. Dette arbeidet er et av de største og viktigste prosjektene som Riksantikvaren har gjennomført. les mer
se -
historik
24. juli
Vestfronten på Nidarosdomen var med alle sine skulpturer det siste som ble fullført ved restaureringen av Nidarosdomen. Dette er domkirkens hovedfasade, den vakreste og rikeste siden av kirken. Restaureringen av vestfronten pågikk fra 1901 til 1969, og siste statue ble satt opp i 1983. Denne delen av kirken er også den yngste av den opprinnelige konstruksjonen, erkebiskop Sigurd Eindrideson la ned grunnsteinen til vestfronten i 1248. Mye tyder på at veggen ikke var komplett da kirken brant i 1328. De opprinnelige planene for vestfronten er ikke kjent, men man antar at den aldri ble ferdigbygget etter disse planene. Man antar likevel med sikkerhet at det var planlagt en skjermfront (screenfront) mot vest. Skjermfrontene var ofte rektangulære, og skulle være en slags avslutning for å «skjule» resten av kirken. Engelske katedraler fra samme tidsepoke, blant andre Lincoln, Wells og Salisbury, har slike skjermfronter. Vestfronten har tre portaler, og er flankert av to mindre tårn på hver side av skjermfronten. les mer..
se -
se norsk -
diskussion -
historik
25. juli
Færøyane (færøysk: Føroyar, dansk: Færøerne, namnet tyder 'saueøyane') er ei øygruppe som ligg nord for Skottland. Færøyane består av 18 øyar av vulkansk opprinnelse. Øygruppa har 50 000 innbyggarar, der 17 000 av bur i hovudstaden Tórshavn som er kalla opp etter den norrøne guden Tor.
Øyane var tidlegare ein del av Noregsveldet, men har sia 1814 vore ein del av Kongeriket Danmark. Færøyane blei likevel allereie i 1709 administrativt lagt til Sjælland stift. Sia 1948 har øyane hatt indre sjølvstende, med to representantar i det danske Folketinget. Administrativt er Færøyane delt opp i seks sysl og 34 kommunar. Færøyane er ikkje medlem av EU, til tross for at Danmark er det. Les meir ..
se -
se norsk -
diskussion -
historik
26. juli
Borgarna i Calais (franska: Les Bourgeois de Calais) kallas de sex borgare som 1347, i början av hundraårskriget (1337-1453), erbjöd sig att offra sina liv för att rädda invånarna i den belägrade franska staden Calais.
Skulptören Auguste Rodin fick 1885 i uppdrag att utföra ett minnesmonument över dessa män i staden. Efter fyra års skissarbete var skulpturen klar 1888 och efter flera turer kunde monumentet invigas 1895. Kopior av den nu berömda skulpturen finns i dag över hela världen. Les mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
27. juli
Vestfronten på Nidarosdomen var med alle sine skulpturer det siste som ble fullført ved restaureringen av Nidarosdomen. Dette er domkirkens hovedfasade, den vakreste og rikeste siden av kirken. Restaureringen av vestfronten pågikk fra 1901 til 1969, og siste statue ble satt opp i 1983. Denne delen av kirken er også den yngste av den opprinnelige konstruksjonen, erkebiskop Sigurd Eindrideson la ned grunnsteinen til vestfronten i 1248. Mye tyder på at veggen ikke var komplett da kirken brant i 1328. De opprinnelige planene for vestfronten er ikke kjent, men man antar at den aldri ble ferdigbygget etter disse planene. Man antar likevel med sikkerhet at det var planlagt en skjermfront (screenfront) mot vest. Skjermfrontene var ofte rektangulære, og skulle være en slags avslutning for å «skjule» resten av kirken. Engelske katedraler fra samme tidsepoke, blant andre Lincoln, Wells og Salisbury, har slike skjermfronter. Vestfronten har tre portaler, og er flankert av to mindre tårn på hver side av skjermfronten. les mer..
se -
se norsk -
diskussion -
historik
28. juli
Færøyane (færøysk: Føroyar, dansk: Færøerne, namnet tyder 'saueøyane') er ei øygruppe som ligg nord for Skottland. Færøyane består av 18 øyar av vulkansk opprinnelse. Øygruppa har 50 000 innbyggarar, der 17 000 av bur i hovudstaden Tórshavn som er kalla opp etter den norrøne guden Tor.
Øyane var tidlegare ein del av Noregsveldet, men har sia 1814 vore ein del av Kongeriket Danmark. Færøyane blei likevel allereie i 1709 administrativt lagt til Sjælland stift. Sia 1948 har øyane hatt indre sjølvstende, med to representantar i det danske Folketinget. Administrativt er Færøyane delt opp i seks sysl og 34 kommunar. Færøyane er ikkje medlem av EU, til tross for at Danmark er det. Les meir ..
se -
se norsk -
diskussion -
historik
29. juli
Borgarna i Calais (franska: Les Bourgeois de Calais) kallas de sex borgare som 1347, i början av hundraårskriget (1337-1453), erbjöd sig att offra sina liv för att rädda invånarna i den belägrade franska staden Calais.
Skulptören Auguste Rodin fick 1885 i uppdrag att utföra ett minnesmonument över dessa män i staden. Efter fyra års skissarbete var skulpturen klar 1888 och efter flera turer kunde monumentet invigas 1895. Kopior av den nu berömda skulpturen finns i dag över hela världen. Les mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
30. juli
Sokrates (Σωκράτης, 470 eaa.—399 eaa.) oli antiikin Kreikassa Ateenassa asunut filosofi. Hän on yksi kaikkien aikojen merkittävimpiä filosofeja, ja häntä voidaan pitää koko länsimaisen filosofian isänä.
Sokrates oli ensimmäinen, joka toi filosofiaan etiikan aikaisemman luonnonfilosofian ja fysiikan lisäksi, ja suuntasi koko filosofiansa palvelemaan nimenomaan ihmisten elämäntapojen parantamista. Hän tahtoi kyselemällä saada ihmiset muodostamaan selviä käsitteitä kaikista asioista, jotta he pääsisivät näin käsiksi oikeaan fi:tietoon. Jos ihminen esimerkiksi tunsi hyveen käsitteen, hän teki Sokrateen mukaan automaattisesti sitä mikä on hyvää.
se -
historik
31. juli
José Protacio Rizal y Alonzo (født 19. juni 1861 i Calamba, Laguna, Filippinene, henrettet 30. desember 1896 i Manila) er en av Filippinenes største nasjonalhelter. Han var lege, maler, skulptør, dikter, dramatiker og forfatter. Han var svært språkmektig og kunne tale omlag 20 språk.
José Rizal er særlig kjent for de to romanene Noli Me Tangere (1887) og El Filibusterismo (1891, utgitt i Gent i Belgia og skarpere enn Noli). De beskrev filippinernes sosiale kår under det spanske kolonistyre. Disse to bøkene spilte en vesentlig rolle for fremveksten av filippinsk nasjonalbevissthet og samhørighetsfølelse.
Rizal ønsket reformer, og var ingen agitator for politisk uavhengighet. Som en av lederne for propagandabevegelsen blant filippinske studenter i Spania bidro han med artikler til avisen La Solidaridad i Barcelona, der han gikk inn for den følgende dagsorden: At Filippinene ble gjort til en spansk provins; Representasjon i Cortes (det spanske parlament); Filippinske sogneprester frem for spanske augustinere, dominikanere og fransiskanere; Forsamlings- og ytringsfrihet; og Like rettigheter under loven for både filippinske og spanske saksøkere. Les mer...
se -
se norsk -
diskussion -
historik