Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/maj 2008

Fra Wikipedia, den frie encyklopædi
Spring til navigation Spring til søgning


Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2015
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December

Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2014
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December


Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel - tidligere år

I dag er det mandag, 17. juni 2019; klokken er 11:33 (UTC)

Hvis dagens artikel på forsiden ikke viser dagens artikel for dagen i dag, så er det sandsynligvis fordi cachen ikke er opdateret korrekt.
Tryk på dette link for at opdatere forsiden til den korrekte dagens artikel.
Tryk på dette link for at gøre det samme for denne side .

Dagens skandinaviske artikel[redigér wikikode]

Et arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist på forsiden. Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:

Artiklerne kan hentes her[redigér wikikode]

Skanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug på den danske wikipedia:


Hvis de ikke endnu ligger klar på Skanwiki, kan du gå direkte til disse steder:


1. maj

Federal Reserve er sentralbank, og utsteder amerikanske sedler

Federal Reserve er sentralbanken i USA. I dagligtale brukes ofte forkortelsen The Fed, men det fulle navnet på hele sentralbanksystemet er egentlig Federal Reserve System.

Det amerikanske sentralbanksystemet er unikt på verdensbasis. Systemet er en hybrid av tolv privat eide sentralbanker («Federal Reserve Banks») og en politisk utpekt ledelse. Det øverste nivået i systemet er Board of Governors som holder til i Washington D.C. Dette styret utpekes av USAs president og godkjennes av Senatet. Under styret kommer Federal Open Market Committee, som har hovedansvaret for landets pengepolitikk. Denne komiteen består av Board of Governors og formennene for fem av de tolv Federal Reserve Banks. Under disse kommer de tolv bankene, som i stor grad tar seg av de praktiske gjøremålene til sentralbanksystemet. (Les mer...)  

 

 
se - se norsk - diskussion - historik


2. maj

Knelarnettvengje.

Knelarnettvengjer (Mantispidae) er ei familie insekt som høyrer til nettvengjene. Namnet sitt har dei fått fordi dei har fått forbeina sine omdanna til fellklør som ser ut som dei knelarar har. Gruppa finst normalt ikkje i Noreg, men førekjem stundom på importert tropisk frukt. Det er kjend rundt 350 artar på verdsbasis, fordelt på 45 slekter og fleire underfamiliar. Fem artar er kjende frå Europa, men berre Mantispa styriaca førekjem nord for Middelhavsområdet. Denne er funnen så langt nord som nord i Tyskland. Les meir…
se - se norsk - diskussion - historik


3. maj

{{{2}}}

Bath är en stad i sydvästra England, Storbritannien med omkring 80 000 invånare. Staden grundades i floden Avons dalar runt naturliga heta källor där romarna byggde bad och ett tempel, vilket gav staden dess dåvarande namn Aquae Sulis. Edgar kröntes till kung av England i Baths klosterkyrka 973. Senare blev staden ett populärt sparesmål under den georgianska eran vilket ledde till en avsevärd utökning som gav ett arv av georgiansk arkitektur tillverkad av Bathsten. Bath upptogs 1987UNESCO:s världsarvslista och har många olika teatrar, museum och andra kulturella platser som har hjälpt staden att bli en viktig turistort med över en miljon övernattande gäster och 3,8 miljoner gäster som stannar över dagen varje år. (läs mer...)
se - se svensk - diskussion - historik


4. maj

{{{2}}}

Tornseglare (Apus apus) är en fågel inom familjen seglare och enda representant för familjen i norra Europa. Till formen (morfologiskt) påminner seglarna om svalorna, men de är inte närmare besläktade med dessa utan likheterna beror på konvergent evolution. Tornseglaren har en stor utbredning och häckar över stora delar av Palearktis. Den är en flyttfågel och har sina vinterkvarter i Afrika, framför allt söder om ekvatorn. Tornseglare är extremt anpassade till ett liv i luften. Utanför häckningstiden uppehåller de sig i luften under flera månader med största sannolikhet utan avbrott. På högsommaren är de sociala fåglarna mycket påfallande i luftrummet över städerna med sina gälla skrik. Vid sina flygmanövrer kan de i störtdykningar uppnå hastigheter på över 200 km/h.
se - historik


5. maj

Denne uken er det 100 år siden Norges første motordrevne bussrute startet

Norsk rutebilhistorie hadde sin begynnelse på slutten av 1800-tallet, med karjol og såkalt omnibus, som var en vogn trukket av hester. Norges første ordinære bussrute med motordrevet kjøretøy, gikk i Møre og Romsdal i 1908, fra Molde i nordøstlig retning til Batnfjordsøra. Dette var et gjennombrudd og det dukket opp en rekke rutetilbud og selskaper, og mange steder var det sterk konkurranse om gods og passasjerer.

Før bilen ble allemannseie var rutebilene et transporttilbud brukt av folk flest. Bussen har derfor hatt stor betydning, og har spilt en sentral rolle både i folks hverdag og for utviklingen av det moderne Norge. Busstrafikk er fleksibelt og gir mulighet til å betjene både distrikter og tettsteder.

I 1929 ble Norges Rutebileieres Forbund stiftet. I 2007 stod busstrafikken for 63% av alle kollektivreiser i Norge. Les mer...
se - se norsk - diskussion - historik


6. maj

Opptøy i Washington, D.C. etter at Martin Luther King var blitt drepen.

Året 1968 er kjend for ei rekke dramatiske hendingar med bakgrunn i maktkampar mellom ulike krefter og ideologiar. 1968 er blitt kalla «året då allting hende», og er blitt ståande som eit symbol på den motkulturelle ungdomsrørsla frå denne tida, som ofte blir kalla «1968-generasjonen». Ulike krav om fridom og folkestyre prega land over heile verda, og mange venta seg store endringar gjennom ein verdsomspennande revolusjon. Våren 1968 fann det stad studentopprør i ei rekkje land. Sosialisme var særs utbreidd blant intellektuelle, og ei ny, «andre bølgje» av kvinnerørsla gjorde seg gjeldande dette året. Samstundes fekk voksteren av radikale idéar motsvar av konservative politikarar som hevda å tala for ein «taus majoritet».

Dette året bevega Tsjekkoslovakia seg vekk frå sovjetisk innverknad i det som blei kalla prahavåren, men blei seinare på året invadert av andre warszawapaktland.

USA opplevde skjelsetjande politiske omveltingar og valdshandlingar. Dette året blei borgarrettsleiaren Martin Luther King jr. og presidentkandidaten Robert F. Kennedy drepne i attentat. Landet gjekk gjennom uro som raseopptøy og demonstrasjonar mot vietnamkrigen.

Medan liknande frigjeringskampar, folkeoppreistar og motkulturelle hendingar også fann stad i åra rundt 1968, er 1968 med sine kontrastar mellom framtidshåp og skuffingar, fredsretorikk og vald blitt ståande som eit høgdepunkt, på godt og vondt, frå dei alternative 1960-åra. Kampsakene frå 1968 prega ettertida, og skiljelinene finst fortsatt innan seinare politikk. Les meir…
se - se norsk - diskussion - historik


7. maj

Ramlösa Brunnspaviljongen.jpg

Ramlösa hälsobrunn är en hälsobrunn belägen i Ramlösa i sydöstra Helsingborg, grundad den 17 juni 1707 av Johan Jacob Döbelius. Brunnen byggdes upp kring den järnbrunn som Döbelius undersökt 1701, 1705 och 1706. Under loppet av 1700-talet ökade hälsobrunnens anseende och besöktes av gäster från både Sverige och Danmark. Ramlösa brunn hade sin storhetsperiod i början av 1800-talet, då flera medlemmar av kungafamiljen och personer ur adeln regelbundet besökte anläggningen. I slutet av 1890-talet fann man en ny och mer mineralrik alkalisk källa, vilket blev starten för det buteljerade vattnet och det moderna Ramlösaföretaget. Samtidigt minskade hälsobrunnens ursprungliga verksamhet, som slutligen lades ner 1973. Efter exploateringshot under 1970-talet skyddades flera av byggnaderna som byggnadsminnen och nästan hela parken klassades som ett skyddsområde inom byggnadsminnesförklaringen. læs mer

se - se svensk - diskussion - historik


8. maj

Denne uken er det 100 år siden Norges første motordrevne bussrute startet

Norsk rutebilhistorie hadde sin begynnelse på slutten av 1800-tallet, med karjol og såkalt omnibus, som var en vogn trukket av hester. Norges første ordinære bussrute med motordrevet kjøretøy, gikk i Møre og Romsdal i 1908, fra Molde i nordøstlig retning til Batnfjordsøra. Dette var et gjennombrudd og det dukket opp en rekke rutetilbud og selskaper, og mange steder var det sterk konkurranse om gods og passasjerer.

Før bilen ble allemannseie var rutebilene et transporttilbud brukt av folk flest. Bussen har derfor hatt stor betydning, og har spilt en sentral rolle både i folks hverdag og for utviklingen av det moderne Norge. Busstrafikk er fleksibelt og gir mulighet til å betjene både distrikter og tettsteder.

I 1929 ble Norges Rutebileieres Forbund stiftet. I 2007 stod busstrafikken for 63% av alle kollektivreiser i Norge. Les mer...
se - se norsk - diskussion - historik


9. maj

Opptøy i Washington, D.C. etter at Martin Luther King var blitt drepen.

Året 1968 er kjend for ei rekke dramatiske hendingar med bakgrunn i maktkampar mellom ulike krefter og ideologiar. 1968 er blitt kalla «året då allting hende», og er blitt ståande som eit symbol på den motkulturelle ungdomsrørsla frå denne tida, som ofte blir kalla «1968-generasjonen». Ulike krav om fridom og folkestyre prega land over heile verda, og mange venta seg store endringar gjennom ein verdsomspennande revolusjon. Våren 1968 fann det stad studentopprør i ei rekkje land. Sosialisme var særs utbreidd blant intellektuelle, og ei ny, «andre bølgje» av kvinnerørsla gjorde seg gjeldande dette året. Samstundes fekk voksteren av radikale idéar motsvar av konservative politikarar som hevda å tala for ein «taus majoritet».

Dette året bevega Tsjekkoslovakia seg vekk frå sovjetisk innverknad i det som blei kalla prahavåren, men blei seinare på året invadert av andre warszawapaktland.

USA opplevde skjelsetjande politiske omveltingar og valdshandlingar. Dette året blei borgarrettsleiaren Martin Luther King jr. og presidentkandidaten Robert F. Kennedy drepne i attentat. Landet gjekk gjennom uro som raseopptøy og demonstrasjonar mot vietnamkrigen.

Medan liknande frigjeringskampar, folkeoppreistar og motkulturelle hendingar også fann stad i åra rundt 1968, er 1968 med sine kontrastar mellom framtidshåp og skuffingar, fredsretorikk og vald blitt ståande som eit høgdepunkt, på godt og vondt, frå dei alternative 1960-åra. Kampsakene frå 1968 prega ettertida, og skiljelinene finst fortsatt innan seinare politikk. Les meir…
se - se norsk - diskussion - historik


10. maj

Ramlösa Brunnspaviljongen.jpg

Ramlösa hälsobrunn är en hälsobrunn belägen i Ramlösa i sydöstra Helsingborg, grundad den 17 juni 1707 av Johan Jacob Döbelius. Brunnen byggdes upp kring den järnbrunn som Döbelius undersökt 1701, 1705 och 1706. Under loppet av 1700-talet ökade hälsobrunnens anseende och besöktes av gäster från både Sverige och Danmark. Ramlösa brunn hade sin storhetsperiod i början av 1800-talet, då flera medlemmar av kungafamiljen och personer ur adeln regelbundet besökte anläggningen. I slutet av 1890-talet fann man en ny och mer mineralrik alkalisk källa, vilket blev starten för det buteljerade vattnet och det moderna Ramlösaföretaget. Samtidigt minskade hälsobrunnens ursprungliga verksamhet, som slutligen lades ner 1973. Efter exploateringshot under 1970-talet skyddades flera av byggnaderna som byggnadsminnen och nästan hela parken klassades som ett skyddsområde inom byggnadsminnesförklaringen. læs mer

se - se svensk - diskussion - historik


11. maj

{{{2}}}

Norrmalmsregleringen betecknar den omfattande revision av stadsplanen för Nedre Norrmalm i Stockholm vilken principiellt beslutades av stadsfullmäktige 1945 och realiserades under 1950-, 60- och 70-talen. Genomförandet resulterade i att de gamla Klarakvarteren fick ge plats åt det moderna Stockholms city, samtidigt som tunnelbanans utbyggnad möjliggjordes.

Norrmalmsregleringen var troligen 1900-talets största svenska stadsbyggnadsprojekt och engagerade en stor del av Sveriges arkitektelit. Omvandlingen av Nedre Norrmalm har kritiserats och beundrats både i Sverige och utomlands, och räknas till en av de större och mest karaktärsfulla cityomdaningar som genomfördes i Europa under efterkrigstiden, även inberäknat de städer som skadades svårt under kriget.
se - historik


12. maj

[[Fil:|120x160px|link={{{3}}}|Overskrift i The Palestine Post som kunngjør opprettelsen av staten Israel 14. mai 1948]]

Israel (hebraisk: יִשְרָאֵל Yisra'el), arabisk: arabisk: إسرائيل Isrā'īl) er et land i Midtøsten, på den sørøstlige Middelhavskysten. Landet grenser mot Libanon i nord, Syria og Jordan i øst og Egypt i sørvest, og består av et geografisk variert landskap innenfor sitt relativt begrensede landområde. Landet grenser også til Vestbredden og Gazastripen, som delvis administreres av den palestinske selvstyremyndigheten. Med et folketall på omkring 7,26 millioner, hvor brorparten er jøder, er Israel den eneste jødiske staten i verden. Det er også hjemlandet til arabiske muslimer, arabiske kristne, drusere og samaritanere i tillegg til andre religiøse og etniske minoriteter. (Mer)
se - se norsk - diskussion - historik


13. maj

Daguerreotypi av Henrik Wergeland. Søstera hans Camilla Collett, totte det var det einaste biletet av han som verkeleg likna.

Henrik Arnold Wergeland (1808-1845) var ein norsk forfattar og samfunnsdebattant. Han er rekna som den største lyrikaren Noreg har fostra. Fleire verk kombinerer prosa, lyrikk og dialog. Det kunstfilosofiske eventyret Jan van Huysums Blomsterstykke (1840) er eit framifrå døme på genreblanding og eit høgdepunkt i diktinga hans. Han skreiv òg for scena og let etter seg ein stor, variert dramatisk produksjon med sceniske utfordringar som vår tid truleg har betre føresetnader for å nytte ut enn samtida hans hadde. Han ville omsetja sine poetiske idear i praktisk arbeid, og var ein aktivist i ei politisk gjæringstid då Noreg heldt på å finne fram til ein eigen kulturprofil. Les meir…


 
se - se norsk - diskussion - historik


14. maj

"De fem trumpetstötarna", under uppförande 1964.

Norrmalmsregleringen betecknar den omfattande revision av stadsplanen för Nedre Norrmalm i Stockholm vilken principiellt beslutades av stadsfullmäktige 1945 och realiserades under 1950-, 60- och 70-talen. Genomförandet resulterade i att de gamla Klarakvarteren fick ge plats åt det moderna Stockholms city, samtidigt som tunnelbanans utbyggnad möjliggjordes.

Norrmalmsregleringen var troligen 1900-talets största svenska stadsbyggnadsprojekt och engagerade en stor del av Sveriges arkitektelit. Omvandlingen av Nedre Norrmalm har kritiserats och beundrats både i Sverige och utomlands, och räknas till en av de större och mest karaktärsfulla cityomdaningar som genomfördes i Europa under efterkrigstiden, även inberäknat de städer som skadades svårt under kriget. Les mer ...
se - se svensk - diskussion - historik


15. maj

[[Fil:|120x160px|link={{{3}}}|Overskrift i The Palestine Post som kunngjør opprettelsen av staten Israel 14. mai 1948]]

Israel (hebraisk: יִשְרָאֵל Yisra'el), arabisk: arabisk: إسرائيل Isrā'īl) er et land i Midtøsten, på den sørøstlige Middelhavskysten. Landet grenser mot Libanon i nord, Syria og Jordan i øst og Egypt i sørvest, og består av et geografisk variert landskap innenfor sitt relativt begrensede landområde. Landet grenser også til Vestbredden og Gazastripen, som delvis administreres av den palestinske selvstyremyndigheten. Med et folketall på omkring 7,26 millioner, hvor brorparten er jøder, er Israel den eneste jødiske staten i verden. Det er også hjemlandet til arabiske muslimer, arabiske kristne, drusere og samaritanere i tillegg til andre religiøse og etniske minoriteter. (Mer)
se - se norsk - diskussion - historik


16. maj

Daguerreotypi av Henrik Wergeland. Søstera hans Camilla Collett, totte det var det einaste biletet av han som verkeleg likna.

Henrik Arnold Wergeland (1808-1845) var ein norsk forfattar og samfunnsdebattant. Han er rekna som den største lyrikaren Noreg har fostra. Fleire verk kombinerer prosa, lyrikk og dialog. Det kunstfilosofiske eventyret Jan van Huysums Blomsterstykke (1840) er eit framifrå døme på genreblanding og eit høgdepunkt i diktinga hans. Han skreiv òg for scena og let etter seg ein stor, variert dramatisk produksjon med sceniske utfordringar som vår tid truleg har betre føresetnader for å nytte ut enn samtida hans hadde. Han ville omsetja sine poetiske idear i praktisk arbeid, og var ein aktivist i ei politisk gjæringstid då Noreg heldt på å finne fram til ein eigen kulturprofil. Les meir…


 
se - se norsk - diskussion - historik


17. maj

"De fem trumpetstötarna", under uppförande 1964.

Norrmalmsregleringen betecknar den omfattande revision av stadsplanen för Nedre Norrmalm i Stockholm vilken principiellt beslutades av stadsfullmäktige 1945 och realiserades under 1950-, 60- och 70-talen. Genomförandet resulterade i att de gamla Klarakvarteren fick ge plats åt det moderna Stockholms city, samtidigt som tunnelbanans utbyggnad möjliggjordes.

Norrmalmsregleringen var troligen 1900-talets största svenska stadsbyggnadsprojekt och engagerade en stor del av Sveriges arkitektelit. Omvandlingen av Nedre Norrmalm har kritiserats och beundrats både i Sverige och utomlands, och räknas till en av de större och mest karaktärsfulla cityomdaningar som genomfördes i Europa under efterkrigstiden, även inberäknat de städer som skadades svårt under kriget. Les mer ...
se - se svensk - diskussion - historik


18. maj

[[Fil:|120x160px|link={{{3}}}|Overskrift i The Palestine Post som kunngjør opprettelsen av staten Israel 14. mai 1948]]

Israel (hebraisk: יִשְרָאֵל Yisra'el), arabisk: arabisk: إسرائيل Isrā'īl) er et land i Midtøsten, på den sørøstlige Middelhavskysten. Landet grenser mot Libanon i nord, Syria og Jordan i øst og Egypt i sørvest, og består av et geografisk variert landskap innenfor sitt relativt begrensede landområde. Landet grenser også til Vestbredden og Gazastripen, som delvis administreres av den palestinske selvstyremyndigheten. Med et folketall på omkring 7,26 millioner, hvor brorparten er jøder, er Israel den eneste jødiske staten i verden. Det er også hjemlandet til arabiske muslimer, arabiske kristne, drusere og samaritanere i tillegg til andre religiøse og etniske minoriteter. (Mer)
se - historik


19. maj

Et av flere malerier som viser slaget ved Alvøen mellom de små, norske fartøyene og den store, engelske fregatten «Tartar»

Slaget ved Alvøen var et sjøslag som ble utkjempet mellom en engelsk fregatt og en norsk styrke bestående av fire kanonjoller og en kanonsjalupp, 16. mai 1808. Slaget fant sted i Vatlestraumen ved Alvøen like sørvest for Bergen.

Den britiske fregatten HMS «Tartar» var på vei inn til Bergen for å uskadeliggjøre eller ta i prise et hollandsk kaperfartøy som hadde søkt inn til Bergen for reparasjon. Om kvelden den 15. mai løp det inn melding til Bergenhus om at en engelsk fregatt var i leden. Om natten/morgenen den 16. mai ble fem norske kanonfartøyer sendt ut for å møte fienden.

Slaget varte i vel en time og endte med at fregatten flyktet ut Hjeltefjorden. Engelskmennene tapte 12 mann og skipet fikk store materielle skader. Blant de falne var skipssjefen selv. De norske tapene skrev seg til fem mann, i tillegg til flere sårede. Trefningen fikk betydning da en så at små kanonbåter kunne bekjempe større fartøy innenskjærs langs norskekysten. Les mer...
se - se norsk - diskussion - historik


20. maj

Kart over nedslagsfeltet

Isar er ei 295 km lang elv i Austerrike og Tyskland. Ho er ei av sideelvene til Donau. Etter Inn og Lech er Isar den tredje viktigaste tyske sideelva til Donau. Tidlegare var elva brei og grunn, med mange øyar av grus og sand. Bortsett frå nokre plassar lengst opp er dette preget regulert bort. Middelvassføringa er 175 m³/s (til samanlikning har Glomma 700 m³/s).

Isar er utsett for flaum og før ho vart regulert skapte elva ofte flaum i byane langs elva og gjorde store øydeleggingar og tok livet av mange menneske. I 1813 kollapsa ei bru i München under ein flaum og 100 menneske mista livet. På 1920-talet byrja ein å byggje vasskraftverk, og frå 1954 til 1959 bygde ein Sylvensteinspeicher for å produsere straum og for å verne mot flaumar. Dette førte mellom anna til at landsbyen Fall var lagd under vatn. Når vassnivået i reservoaret er svært lågt, kan ein framleis sjå kyrkjetårnet stikke ut av vatnet. Les meir!
se - se norsk - diskussion - historik


21. maj

Xenon

Xenon är ett icke-metalliskt grundämne med atomnummer 54 och kemiskt tecken Xe. Det är en tung, färg- och luktlös ädelgas som förekommer i mindre mängder i jordens atmosfär. Även om gasen sällan reagerar med andra ämnen så kan xenon genomgå ett fåtal kemiska reaktioner som exempelvis bildandet av xenonhexafluorplatinat (PtF6Xe), den första ädelgasföreningen som framställts.

Naturligt förekommande xenon består av nio stabila isotoper, men det finns även ett 40-tal instabila isotoper som genomgår radioaktivt sönderfall. Proportionerna av olika xenonisotoper är ett viktigt verktyg vid studiet solsystemets tidiga historia. Les mer..
se - se svensk - diskussion - historik


22. maj

Et av flere malerier som viser slaget ved Alvøen mellom de små, norske fartøyene og den store, engelske fregatten «Tartar»

Slaget ved Alvøen var et sjøslag som ble utkjempet mellom en engelsk fregatt og en norsk styrke bestående av fire kanonjoller og en kanonsjalupp, 16. mai 1808. Slaget fant sted i Vatlestraumen ved Alvøen like sørvest for Bergen.

Den britiske fregatten HMS «Tartar» var på vei inn til Bergen for å uskadeliggjøre eller ta i prise et hollandsk kaperfartøy som hadde søkt inn til Bergen for reparasjon. Om kvelden den 15. mai løp det inn melding til Bergenhus om at en engelsk fregatt var i leden. Om natten/morgenen den 16. mai ble fem norske kanonfartøyer sendt ut for å møte fienden.

Slaget varte i vel en time og endte med at fregatten flyktet ut Hjeltefjorden. Engelskmennene tapte 12 mann og skipet fikk store materielle skader. Blant de falne var skipssjefen selv. De norske tapene skrev seg til fem mann, i tillegg til flere sårede. Trefningen fikk betydning da en så at små kanonbåter kunne bekjempe større fartøy innenskjærs langs norskekysten. Les mer...
se - se norsk - diskussion - historik


23. maj

Kart over nedslagsfeltet

Isar er ei 295 km lang elv i Austerrike og Tyskland. Ho er ei av sideelvene til Donau. Etter Inn og Lech er Isar den tredje viktigaste tyske sideelva til Donau. Tidlegare var elva brei og grunn, med mange øyar av grus og sand. Bortsett frå nokre plassar lengst opp er dette preget regulert bort. Middelvassføringa er 175 m³/s (til samanlikning har Glomma 700 m³/s).

Isar er utsett for flaum og før ho vart regulert skapte elva ofte flaum i byane langs elva og gjorde store øydeleggingar og tok livet av mange menneske. I 1813 kollapsa ei bru i München under ein flaum og 100 menneske mista livet. På 1920-talet byrja ein å byggje vasskraftverk, og frå 1954 til 1959 bygde ein Sylvensteinspeicher for å produsere straum og for å verne mot flaumar. Dette førte mellom anna til at landsbyen Fall var lagd under vatn. Når vassnivået i reservoaret er svært lågt, kan ein framleis sjå kyrkjetårnet stikke ut av vatnet. Les meir!
se - se norsk - diskussion - historik


24. maj

Xenon

Xenon är ett icke-metalliskt grundämne med atomnummer 54 och kemiskt tecken Xe. Det är en tung, färg- och luktlös ädelgas som förekommer i mindre mängder i jordens atmosfär. Även om gasen sällan reagerar med andra ämnen så kan xenon genomgå ett fåtal kemiska reaktioner som exempelvis bildandet av xenonhexafluorplatinat (PtF6Xe), den första ädelgasföreningen som framställts.

Naturligt förekommande xenon består av nio stabila isotoper, men det finns även ett 40-tal instabila isotoper som genomgår radioaktivt sönderfall. Proportionerna av olika xenonisotoper är ett viktigt verktyg vid studiet solsystemets tidiga historia. Les mer..
se - se svensk - diskussion - historik


25. maj

link={{{3}}}

Under emigrationen från Sverige till Nordamerika under 1800- och 1900-talet lämnade ungefär 1,3 miljoner svenskar Sverige och flyttade främst till USA. Visserligen hade den orörda jorden längs den amerikanska gränslandet en stark dragningskraft på fattiga jordbrukare från hela Europa, men vissa faktorer blev särskilt lockande för svenskar.

Den svenska emigrationen till Nordamerika nådde sin höjdpunkt efter amerikanska inbördeskriget (1861-65). Den amerikanska folkräkningen 1890 angav antalet svensk-amerikaner till närmare 800 000. De flesta av invandrarna blev typiska nybyggare som röjde och odlade upp prärien, medan andra bodde kvar i städerna, i synnerhet Chicago. Unga, ogifta kvinnor som hemma i Sverige hade jobbat som jordbruksarbetare började ofta direkt som hembiträden hos familjer i amerikanska städer. Många av utvandrarna som etablerade sig i USA reste tillbaka till Sverige senare under 1800-talet, och det finns många berättelser om hur deras seder och vanor hade ändrats.
se - historik


26. maj

En Kyliks, en drikkeskåltype som ble brukt i finere selskaper i antikkens Hellas, c. 500 f.Kr.. (British Museum)

Maten i antikkens Hellas var karakterisert ved sparsommelighet, noe som reflekterte de dårlige levevilkårene på landsbygden. Kostholdet var basert på de tre grunnleggende råvarene ved Middelhavet: hvete, olivenolje og vin. Grekerne hadde tre måltid om dagen: Frokost (ἀκρατισμός / akratismós) som bestod av byggbrød dyppet i vin (ἄκρατος / ákratos), noen ganger supplert med fiken eller oliven; lunsj (ἄριστον / ariston) og middag (δεῖπνον / deĩpnon), det viktigste måltidet, vanligvis om kvelden.

Frem til det 3. århundre f.Kr., var begrensingene, påført av de fysiske og klimatiske forrholdene på landet, sett på som hellig. Grekerne satte pris på gledene ved maten, men verdsatte enkelthet. Kulinariske og gastronomiske undersøkelser ble sett på som en form for orientalsk holdningsløshet; perserne ble sett på som dekadente på grunn av deres luksuriøse smak. (Mer)
se - se norsk - diskussion - historik


27. maj

Strandkrabben er den vanlegaste krabbearten i fjøra i Noreg

Krabbar er krepsdyr med fire par bein, eitt par klør og ein sterkt redusert bakkropp som vert boren under framkroppen. Krabbar høyrer til infraklassa Brachyura. Dei lev for det meste i havet, men særleg i tropane finst det òg artar i ferskvatn og på land. Gruppa er den største og mest varierte av tifotkrepsdyra, med over 10 500 registrerte artar fordelt på 70 familiar.

Langs norskekysten er det funne om lag 30 ulike krabbeartar. Dei vanlegaste er taskekrabbe og strandkrabbe.

Om lag 20% av alle krepsdyr som vert fanga eller avla fram som mat på verdsbasis er krabbar, til saman over 1½ millionar tonn. Her til lands er det taskekrabben (Cancer pagurus) som vert teken i størst kvanta, men strandkrabbe smakar også godt. Kongekrabben vert òg seld som krabbe, men høyrer eigentleg til anomurene. Les meir!
se - se norsk - diskussion - historik


28. maj

Målning ifrån första utgåvan som visar när Eliza sålts, och berättar att hon tänker fly för Tom

Onkel Toms stuga (Uncle Tom's Cabin) eller Livet bland negrerna i Nordamerikas slavstater (Life Among the Lowly) är en roman skriven av Harriet Beecher Stowe, publicerad 1852. Den handlar om slaveriet i USA sett ur slavarnas perspektiv och bidrog starkt till att slaveriet avskaffades 1863 under amerikanska inbördeskriget. Boken beskriver slaven Tom som förblir sin ägare trogen trots misshandel. Samtidigt skildras slavinnan Elizas flykt mot norr.

Onkel Toms stuga var den roman som såldes i flest exemplar under 1800-talet (och den näst mest sålda boken efter bibeln) och anses ha medverkat till att stärka abolitionisternas sak under 1850-talet. Les mer...
se - se svensk - diskussion - historik


29. maj

En Kyliks, en drikkeskåltype som ble brukt i finere selskaper i antikkens Hellas, c. 500 f.Kr.. (British Museum)

Maten i antikkens Hellas var karakterisert ved sparsommelighet, noe som reflekterte de dårlige levevilkårene på landsbygden. Kostholdet var basert på de tre grunnleggende råvarene ved Middelhavet: hvete, olivenolje og vin. Grekerne hadde tre måltid om dagen: Frokost (ἀκρατισμός / akratismós) som bestod av byggbrød dyppet i vin (ἄκρατος / ákratos), noen ganger supplert med fiken eller oliven; lunsj (ἄριστον / ariston) og middag (δεῖπνον / deĩpnon), det viktigste måltidet, vanligvis om kvelden.

Frem til det 3. århundre f.Kr., var begrensingene, påført av de fysiske og klimatiske forrholdene på landet, sett på som hellig. Grekerne satte pris på gledene ved maten, men verdsatte enkelthet. Kulinariske og gastronomiske undersøkelser ble sett på som en form for orientalsk holdningsløshet; perserne ble sett på som dekadente på grunn av deres luksuriøse smak. (Mer)
se - se norsk - diskussion - historik


30. maj

Strandkrabben er den vanlegaste krabbearten i fjøra i Noreg

Krabbar er krepsdyr med fire par bein, eitt par klør og ein sterkt redusert bakkropp som vert boren under framkroppen. Krabbar høyrer til infraklassa Brachyura. Dei lev for det meste i havet, men særleg i tropane finst det òg artar i ferskvatn og på land. Gruppa er den største og mest varierte av tifotkrepsdyra, med over 10 500 registrerte artar fordelt på 70 familiar.

Langs norskekysten er det funne om lag 30 ulike krabbeartar. Dei vanlegaste er taskekrabbe og strandkrabbe.

Om lag 20% av alle krepsdyr som vert fanga eller avla fram som mat på verdsbasis er krabbar, til saman over 1½ millionar tonn. Her til lands er det taskekrabben (Cancer pagurus) som vert teken i størst kvanta, men strandkrabbe smakar også godt. Kongekrabben vert òg seld som krabbe, men høyrer eigentleg til anomurene. Les meir!
se - se norsk - diskussion - historik


31. maj

Målning ifrån första utgåvan som visar när Eliza sålts, och berättar att hon tänker fly för Tom

Onkel Toms stuga (Uncle Tom's Cabin) eller Livet bland negrerna i Nordamerikas slavstater (Life Among the Lowly) är en roman skriven av Harriet Beecher Stowe, publicerad 1852. Den handlar om slaveriet i USA sett ur slavarnas perspektiv och bidrog starkt till att slaveriet avskaffades 1863 under amerikanska inbördeskriget. Boken beskriver slaven Tom som förblir sin ägare trogen trots misshandel. Samtidigt skildras slavinnan Elizas flykt mot norr.

Onkel Toms stuga var den roman som såldes i flest exemplar under 1800-talet (och den näst mest sålda boken efter bibeln) och anses ha medverkat till att stärka abolitionisternas sak under 1850-talet. Les mer...
se - se svensk - diskussion - historik