Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/maj 2013

Fra Wikipedia, den frie encyklopædi
Spring til navigation Spring til søgning


Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2015
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December

Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2014
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December


Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel - tidligere år

I dag er det mandag, 15. juli 2019; klokken er 23:09 (UTC)

Hvis dagens artikel på forsiden ikke viser dagens artikel for dagen i dag, så er det sandsynligvis fordi cachen ikke er opdateret korrekt.
Tryk på dette link for at opdatere forsiden til den korrekte dagens artikel.
Tryk på dette link for at gøre det samme for denne side .

Dagens skandinaviske artikel[redigér wikikode]

Et arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist på forsiden. Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:

Artiklerne kan hentes her[redigér wikikode]

Skanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug på den danske wikipedia:


Hvis de ikke endnu ligger klar på Skanwiki, kan du gå direkte til disse steder:


1. maj

Døgnrytmesjukdomar kan føre til søvn i arbeidstida.

Døgnrytmesjukdommar er ei gruppe lidingar som påverkar døgnrytmen, og er oftast sett på som ein type søvnforstyrring. Sjølv om søvnproblem kan vere dei mest merkbare av problemkomplekset, er det no klart at døgnrytmen omfattar mange fleire fysiologiske og åtferdsmessige faktorar enn som så, mellom anna syklusane til kroppstemperatur, appetitt og visse hormon. Menneske med døgnrytmesjukdommar kan ikkje sovne og vakne på tidspunkt som samfunnet krev for skule, arbeid og sosiale gjeremål. Med mindre dei har ei anna søvnsjukdom i tillegg, har dei søvn av normal kvalitet.

Det finst seks typar døgnrytmeforstyrringar, der to, jetlag og skiftarbeid-forstyrring, er påført utanfrå og ikkje livslange. Dei fire andre er kroniske, registrerte av ICD som Sjukdommar i nervesystemet. Årsakene til søvnfaseforskyvingane er ikkje heilt klarlagde. Syndroma går i ein viss grad igjen i slekta og ser ut til å vere genetisk betinga (hPer2- og hPer3-genane). Noreg er eitt av dei landa som bidreg mest til forsking på området, mellom anna ved Universitetet i Bergen. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


2. maj

Søren Kierkegaard tegnet av Neils Christian Kierkegaard

Søren Aabye Kierkegaard (født 5. mai 1813, død 11. november 1855) var en dansk teolog, filosof og psykolog. Kierkegaard regnes ofte som den største danske filosofen og som far til eksistensialismen. Etter Jean-Paul Sartre og den ateistiske eksistensialismen benevnes Kierkegaard ofte som hovedskikkelsen i den kristne eksistensialismen.

Det er karakteristisk at verkene fra forfatterskapets første fase er utgitt under pseudonymer, men i Efterskriften vedkjenner Kierkegaard seg sine samtlige verker. Ved hjelp av pseudonymene har han latt de teologiske, filosofiske og psykologiske temaene spille dialektisk mot hverandre på en måte som har gjort ham til en av eksistensialismens fedre. Videre menes det også at pseudonymene nettopp gjorde at forståelsen av hans verker ble opp til den enkelte å ta stilling til, ettersom argumentasjonen ikke var fremført av Kierkegaard selv. Samtidig med dette arbeidet utgav han en rekke religiøse «taler», som ble samlet i 1845 under tittelen Atten opbyggelige Taler. De ble utgitt under hans eget navn, blant annet for å vise at han først og fremst oppfattet seg selv som en religiøs og kristelig forfatter. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


3. maj

Joachim von Ribbentrop i april 1938.

Joachim von Ribbentrop, född den 30 april 1893 i Wesel, död den 16 oktober 1946 i Nürnberg, var en tysk nazistisk sv:politiker och sv:diplomat. Han var Tysklands utrikesminister 1938–1945.

Ribbentrop, som blev medlem av NSDAP år 1932, utsågs kort efter Adolf Hitlers maktövertagande i januari 1933 till NSDAP:s särskilde talesman i utrikespolitiska frågor. Han blev samma år medlem av SS och var från år 1940 SS-Obergruppenführer. Han blev även Hitlers utrikespolitiske rådgivare år 1933. År 1935 utnämndes han till befullmäktigad minister och spelade som sådan en nyckelroll i tillkomsten av det tysk-brittiska flottavtalet år 1935 och Antikominternpakten året därpå. Efter att ha tjänat som Tysklands ambassadör i London i ett och ett halvt år utnämndes Ribbentrop till Tysklands utrikesminister i februari 1938. I kraft av detta ämbete undertecknade han Molotov–Ribbentrop-pakten, en vecka före andra världskriget bröt ut. Under kriget spelade han emellertid en mera undanskymd roll.

Efter andra världskriget ställdes Ribbentrop inför rätta inför den Internationella militärtribunalen i Nürnberg och dömdes till döden som huvudkrigsförbrytare. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


4. maj

Døgnrytmesjukdomar kan føre til søvn i arbeidstida.

Døgnrytmesjukdommar er ei gruppe lidingar som påverkar døgnrytmen, og er oftast sett på som ein type søvnforstyrring. Sjølv om søvnproblem kan vere dei mest merkbare av problemkomplekset, er det no klart at døgnrytmen omfattar mange fleire fysiologiske og åtferdsmessige faktorar enn som så, mellom anna syklusane til kroppstemperatur, appetitt og visse hormon. Menneske med døgnrytmesjukdommar kan ikkje sovne og vakne på tidspunkt som samfunnet krev for skule, arbeid og sosiale gjeremål. Med mindre dei har ei anna søvnsjukdom i tillegg, har dei søvn av normal kvalitet.

Det finst seks typar døgnrytmeforstyrringar, der to, jetlag og skiftarbeid-forstyrring, er påført utanfrå og ikkje livslange. Dei fire andre er kroniske, registrerte av ICD som Sjukdommar i nervesystemet. Årsakene til søvnfaseforskyvingane er ikkje heilt klarlagde. Syndroma går i ein viss grad igjen i slekta og ser ut til å vere genetisk betinga (hPer2- og hPer3-genane). Noreg er eitt av dei landa som bidreg mest til forsking på området, mellom anna ved Universitetet i Bergen. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


5. maj

Cedersdalsgatans hus, 2008.

Nödbostäder i Stockholm tvingades fram av den nödsituation som rådde på bostadsmarknaden under första världskriget. Redan tidigare hade bostadssituationen för arbetarfamiljer och "mindre bemedlade" blivit allt värre. Anledning var bland annat den industriella revolutionen och den därmed förorsakade enorma inflyttningen till Stockholm, som nästan fördubblade stadens folkmängd mellan 1880 och 1900.

År 1917 beslöts att införa hyresreglering i Stockholm och 1918 antog riksdagen ett förslag att ge statliga och kommunala bidrag till byggandet av "tillfälliga bostadsbyggnader av trä" i de värst drabbade svenska städerna. I Stockholm byggdes under åren 1917–1924 cirka 2 500 sådana nödbostäder, som ibland även ritades av kända arkitekter, exempelvis Gunnar Asplund, Sven Erik Lundqvist, Gustaf Larson och Axel Wetterberg. Under 1940- och 1960-talen revs de flesta områdena, idag kvarstår bara två av dem i moderniserat skick; Cedersdalsgatans hus i Vasastan och Kvarteret Bergsryggen i Ulvsunda, nu uppskattade och kulturminnesmärkta bostadsmiljöer. Läs mer
Se på dansk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


6. maj

Norske styrker i Faryabprovinsen i Afghanistan i 2010

Listen over norske militære bidrag i utenlandsoperasjoner etter 1945 gir en oversikt over norsk militær deltagelse, beordret av norske myndigheter, i militære operasjoner utenfor Norges grenser.

Mange av operasjonene, særlig før slutten på den kalde krigen, gjelder deltagelse i FNs fredsbevarende styrker. Rett etter andre verdenskrig deltok Norge også i de allierte seiersmaktenes okkupasjon av Tyskland. Etter den kalde krigen omfatter norsk deltagelse i utenlandsoperasjoner også militære operasjoner foretatt av NATO, Den europeiske union, Organisasjonen for sikkerhet og samarbeid i Europa (OSSE) eller i koalisjoner ledet av USA. Listen omfatter ikke Forsvarets deltagelse i øvelser og heller ikke norske bidrag til NATOs stående flåtestyrker.

Oversikten er supplert med andre operasjoner med kjent norsk deltagelse, også FN-operasjoner der FN selv opplyser at Norge har bidratt med militært personell. I tillegg til militært personell, har Norge også bidratt med politifolk og sivile i internasjonale operasjoner. Operasjoner der Norge utelukkende har bidratt med politifolk eller sivile er ikke tatt med på listen. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


7. maj

Ett kollage med några av Stockholms torn- och byggnadsur. Upptill: Stockholms stadshus, Postgirot (byggnad), Svenska Lifs hus Mitten: Sankt Jacobs kyrka, Åhléns City, Tornbergs ur Nertill: Engelbrektsplan 2, Högalidskyrkan, Klara kyrka.

Stockholms torn- och byggnadsur har en historia som går tillbaka till medeltiden, då kyrkurens slagverk signalerade hel-, halv-, och kvartstimme genom slag på en klocka. Tornur saknade då fortfarande urtavla och visare som angav en exakt tid. Storkyrkan i Stockholm erhöll sitt första tornur 1471 genom Sten Sture d.ä.s försorg, men då rörde det sig om ett slagur för timslag. Slottet Tre kronor hade slagverk för fjärdedelstimmar, som förstördes vid slottsbranden 1697. Därefter kompletterades Klara kyrkas tornur med ett fjärdedels-slagverk.

På 1700-talet blev Christopher Polhem känd för sina tornur samt golv- och väggur vilka tillverkades i den egna fabriken, Stjärnsunds manufakturverk i Stjärnsund. Ett av hans urverk stod i Maria Magdalena kyrkas tornur och återfinns idag i Tekniska Museet i Stockholm.

Vid 1800-talets slut fanns enbart två större tillverkare av mekaniska verk till torn- och byggnadsur i Stockholm: Linderoths urfabrik vid Drottninggatan 28 och F.W. Tornberg urfabrik & urhandel vid Gustaf Adolfs torg 14. Under 1920- och 30-talen minskade uppdragen och produktionen av mekaniska tornur kraftigt och tornursverkstaden på Linderoths urfabrik lades ner 1942. Samtidigt började elektriska urverk för större ur ta över marknaden.

De äldre stationsuren för Stockholms tunnelbana konstruerades 1944 för Schweizerische Bundesbahnen och kallas Schweizer Bahnhofsuhr. Den röda sekundvisaren avsåg att påminna om stinsens röda spade.

Brist på underhåll och slitage har medfört att många äldre, mekaniska urverk för torn- och byggnadsur har stannat och moderniserats med elektriska verk. De gamla verken kasseras sedan trots att de utgör en kulturhistorisk del av byggnaden. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


8. maj

«Endurance» vert skrudd ned i Weddellhavet.

Endurance-ekspedisjonen 1914–17 var ein ekspedisjon sett i gong og leia av Ernest Shackleton for å krysse det antarktiske kontinentet. Ekspedisjonen nytta to fartøy: «Endurance» med Shackleton til Weddellhavet og «Aurora» med Aeneas Mackintosh til Rosshavet.

«Endurance» vart frosen inne i isen i Weddellhavet og trass i forsøk på å frigjere henne dreiv ho heile vinteren 1915 nordover innhylla i is. Til slutt vart fartøyet skrudd ned av ismassane og knust, noko eit skipbroten mannskap på 28 menn som stod att på sjøisen vart vitne til. Etter å ha halde seg fleire månader på isen, kunne gruppa gå i livbåtane og nådde deretter den ugjestmilde og folketomme Elefantøya i øygruppa Sør-Shetlandsøyane. Shackleton og fem andre gjennomførde deretter ein seglas på 1300 kilometer til Sør-Georgia i den opne livbåten «James Caird». Etter mykje om og men var Shackleton i stand til å berge resten av gruppa som venta på Elefantøya, utan at nokre menneskeliv hadde gått tapt. På den andre sida av kontinentet overvann Rosshavsgruppa store utfordringar for å gjennomføre oppdraget sitt. «Aurora» sleit seg frå fortøyinga under ein storm og var ute av stand til å vende tilbake, og etterlét seg dermed landgruppa utan naudsynt utstyr og proviant. Trass i dette makta dei å leggje ut depot, men tre liv gjekk tapt under oppdraget. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


9. maj

Norske styrker i Faryabprovinsen i Afghanistan i 2010

Listen over norske militære bidrag i utenlandsoperasjoner etter 1945 gir en oversikt over norsk militær deltagelse, beordret av norske myndigheter, i militære operasjoner utenfor Norges grenser.

Mange av operasjonene, særlig før slutten på den kalde krigen, gjelder deltagelse i FNs fredsbevarende styrker. Rett etter andre verdenskrig deltok Norge også i de allierte seiersmaktenes okkupasjon av Tyskland. Etter den kalde krigen omfatter norsk deltagelse i utenlandsoperasjoner også militære operasjoner foretatt av NATO, Den europeiske union, Organisasjonen for sikkerhet og samarbeid i Europa (OSSE) eller i koalisjoner ledet av USA. Listen omfatter ikke Forsvarets deltagelse i øvelser og heller ikke norske bidrag til NATOs stående flåtestyrker.

Oversikten er supplert med andre operasjoner med kjent norsk deltagelse, også FN-operasjoner der FN selv opplyser at Norge har bidratt med militært personell. I tillegg til militært personell, har Norge også bidratt med politifolk og sivile i internasjonale operasjoner. Operasjoner der Norge utelukkende har bidratt med politifolk eller sivile er ikke tatt med på listen. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


10. maj

Ett kollage med några av Stockholms torn- och byggnadsur. Upptill: Stockholms stadshus, Postgirot (byggnad), Svenska Lifs hus Mitten: Sankt Jacobs kyrka, Åhléns City, Tornbergs ur Nertill: Engelbrektsplan 2, Högalidskyrkan, Klara kyrka.

Stockholms torn- och byggnadsur har en historia som går tillbaka till medeltiden, då kyrkurens slagverk signalerade hel-, halv-, och kvartstimme genom slag på en klocka. Tornur saknade då fortfarande urtavla och visare som angav en exakt tid. Storkyrkan i Stockholm erhöll sitt första tornur 1471 genom Sten Sture d.ä.s försorg, men då rörde det sig om ett slagur för timslag. Slottet Tre kronor hade slagverk för fjärdedelstimmar, som förstördes vid slottsbranden 1697. Därefter kompletterades Klara kyrkas tornur med ett fjärdedels-slagverk.

På 1700-talet blev Christopher Polhem känd för sina tornur samt golv- och väggur vilka tillverkades i den egna fabriken, Stjärnsunds manufakturverk i Stjärnsund. Ett av hans urverk stod i Maria Magdalena kyrkas tornur och återfinns idag i Tekniska Museet i Stockholm.

Vid 1800-talets slut fanns enbart två större tillverkare av mekaniska verk till torn- och byggnadsur i Stockholm: Linderoths urfabrik vid Drottninggatan 28 och F.W. Tornberg urfabrik & urhandel vid Gustaf Adolfs torg 14. Under 1920- och 30-talen minskade uppdragen och produktionen av mekaniska tornur kraftigt och tornursverkstaden på Linderoths urfabrik lades ner 1942. Samtidigt började elektriska urverk för större ur ta över marknaden.

De äldre stationsuren för Stockholms tunnelbana konstruerades 1944 för Schweizerische Bundesbahnen och kallas Schweizer Bahnhofsuhr. Den röda sekundvisaren avsåg att påminna om stinsens röda spade.

Brist på underhåll och slitage har medfört att många äldre, mekaniska urverk för torn- och byggnadsur har stannat och moderniserats med elektriska verk. De gamla verken kasseras sedan trots att de utgör en kulturhistorisk del av byggnaden. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


11. maj

«Endurance» vert skrudd ned i Weddellhavet.

Endurance-ekspedisjonen 1914–17 var ein ekspedisjon sett i gong og leia av Ernest Shackleton for å krysse det antarktiske kontinentet. Ekspedisjonen nytta to fartøy: «Endurance» med Shackleton til Weddellhavet og «Aurora» med Aeneas Mackintosh til Rosshavet.

«Endurance» vart frosen inne i isen i Weddellhavet og trass i forsøk på å frigjere henne dreiv ho heile vinteren 1915 nordover innhylla i is. Til slutt vart fartøyet skrudd ned av ismassane og knust, noko eit skipbroten mannskap på 28 menn som stod att på sjøisen vart vitne til. Etter å ha halde seg fleire månader på isen, kunne gruppa gå i livbåtane og nådde deretter den ugjestmilde og folketomme Elefantøya i øygruppa Sør-Shetlandsøyane. Shackleton og fem andre gjennomførde deretter ein seglas på 1300 kilometer til Sør-Georgia i den opne livbåten «James Caird». Etter mykje om og men var Shackleton i stand til å berge resten av gruppa som venta på Elefantøya, utan at nokre menneskeliv hadde gått tapt. På den andre sida av kontinentet overvann Rosshavsgruppa store utfordringar for å gjennomføre oppdraget sitt. «Aurora» sleit seg frå fortøyinga under ein storm og var ute av stand til å vende tilbake, og etterlét seg dermed landgruppa utan naudsynt utstyr og proviant. Trass i dette makta dei å leggje ut depot, men tre liv gjekk tapt under oppdraget. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


12. maj

Nationalmuseum, fasad mot Strömmen, december 2011.

Nationalmuseibyggnaden är en byggnad på Blasieholmen i Stockholm som innehåller Sveriges Nationalmuseum. Projektet med ett nytt "Konglig museum" i Stockholm var ett av tidens största och påkostade byggnadsarbeten, som skulle ta 12 år att färdigställa och ytterligare tre år för att fullborda de invändiga arbetena. För byggnadens utformning svarade den tyske arkitekten Friedrich August Stüler och för den invändiga gestaltningen stod en svenske arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander. Byggnaden invigdes 1866 samtidigt med Stockholmsutställningen 1866.

Nationalmuseum är sedan 1935 ett statligt byggnadsminne. Byggnaden ägs och förvaltas av Statens fastighetsverk. Från år 2013 och några år framåt kommer museibyggnaden på Blasieholmen att vara stängd för att genomgå en omfattande renovering och upprustning. Läs mer
Se på dansk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


13. maj

John Theodor Lund var ordfører, stortingsmann og fredspolitiker. I Bergen huskes han særlig som mannen bak mange av byens tradisjoner for 17. mai-feiringen.

John Theodor Lund (født 9. oktober 1842, død 8. januar 1913 i Bergen) var en norsk kjøpmann og politiker (Venstre).

Han var ordfører i Bergen 1888–1890, stortingsrepresentant 1883–85 og 1892–1900, og lagtingspresident (1893–1900). Lund var norsk representant ved Den interparlamentariske unions internasjonale fredskonferanser 1890–1912 og etter sin stortingsperiode æresmedlem i unionens faste råd 1900–1913.

Lund var medlem i Den norske Nobelkomite 1897–1901 og Det norske Stortings Nobelkomite 1901–1913. Fra 1896 var han bestyrer av Norges Bank sin avdeling i Bergen og tollskriver i Bergen 1898–1913. Han var også formann i 17. mai-komiteen i Bergen 1876–1913, utenom årene på Stortinget. John Lunds plass i Bergen er oppkalt etter ham. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


14. maj

August Strindberg

Johan August Strindberg, född 22 januari 1849 i Stockholm, död 14 maj 1912 i Stockholm, var en svensk författare, dramatiker och bildkonstnär (målare). Han räknas som en av Sveriges mest betydelsefulla författare. Internationellt är han främst känd som dramatiker. Under fyra decennier var Strindberg en dominerande gestalt i det litterära Sverige. Han var ständigt omdiskuterad och ofta involverad i personliga konflikter. Bland hans verk finns ett flertal romaner, noveller och dramer som räknas som klassiker inom sv:svensk litteratur.

Strindberg var mycket produktiv (dock med perioder av improduktivitet) och banbrytande inom flera genrer. Allmänt betraktas han som en nydanare av det svenska språket. Strindberg hörde till åttiotalisterna. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


15. maj

Marisko

Marisko er ein plante i orkidéfamilien som veks i heile Norden. Den er ikkje sjeldan, men freda i heile Noreg då den er avhengig av gamalskog for å vekse, og av di den vert mykje plukka.
 Blomen står på Norsk raudliste for trua artar på nivå NT (Nær Truga).

Den særprega utsjånaden har gjeve blomen fleire lokale namn i Noreg: Jomfru Maria gullsko (Etnedal, Lavangen), tøffel (Arendal), Olavsbolle (Fyresdal), Hellig Olavs tøffel (Troms), Marias bolle (Røyken) og bjønnsko (Hattfjord). Snåsa kommune har marisko på våpenskjoldet, medan marisko er fylkesblome for Nord-Trøndelag.

Ein marisko får som oftast ein eller to blomar, som blir rekna av fleire til å vere dei venaste viltveksande blomane i Noreg. Dei blir som regel 30-50 cm høge, og står i grupper på, frå nokon få til fleire titals individ. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


16. maj

John Theodor Lund var ordfører, stortingsmann og fredspolitiker. I Bergen huskes han særlig som mannen bak mange av byens tradisjoner for 17. mai-feiringen.

John Theodor Lund (født 9. oktober 1842, død 8. januar 1913 i Bergen) var en norsk kjøpmann og politiker (Venstre).

Han var ordfører i Bergen 1888–1890, stortingsrepresentant 1883–85 og 1892–1900, og lagtingspresident (1893–1900). Lund var norsk representant ved Den interparlamentariske unions internasjonale fredskonferanser 1890–1912 og etter sin stortingsperiode æresmedlem i unionens faste råd 1900–1913.

Lund var medlem i Den norske Nobelkomite 1897–1901 og Det norske Stortings Nobelkomite 1901–1913. Fra 1896 var han bestyrer av Norges Bank sin avdeling i Bergen og tollskriver i Bergen 1898–1913. Han var også formann i 17. mai-komiteen i Bergen 1876–1913, utenom årene på Stortinget. John Lunds plass i Bergen er oppkalt etter ham. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


17. maj

August Strindberg

Johan August Strindberg, född 22 januari 1849 i Stockholm, död 14 maj 1912 i Stockholm, var en svensk författare, dramatiker och bildkonstnär (målare). Han räknas som en av Sveriges mest betydelsefulla författare. Internationellt är han främst känd som dramatiker. Under fyra decennier var Strindberg en dominerande gestalt i det litterära Sverige. Han var ständigt omdiskuterad och ofta involverad i personliga konflikter. Bland hans verk finns ett flertal romaner, noveller och dramer som räknas som klassiker inom sv:svensk litteratur.

Strindberg var mycket produktiv (dock med perioder av improduktivitet) och banbrytande inom flera genrer. Allmänt betraktas han som en nydanare av det svenska språket. Strindberg hörde till åttiotalisterna. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


18. maj

Marisko

Marisko er ein plante i orkidéfamilien som veks i heile Norden. Den er ikkje sjeldan, men freda i heile Noreg då den er avhengig av gamalskog for å vekse, og av di den vert mykje plukka.
 Blomen står på Norsk raudliste for trua artar på nivå NT (Nær Truga).

Den særprega utsjånaden har gjeve blomen fleire lokale namn i Noreg: Jomfru Maria gullsko (Etnedal, Lavangen), tøffel (Arendal), Olavsbolle (Fyresdal), Hellig Olavs tøffel (Troms), Marias bolle (Røyken) og bjønnsko (Hattfjord). Snåsa kommune har marisko på våpenskjoldet, medan marisko er fylkesblome for Nord-Trøndelag.

Ein marisko får som oftast ein eller to blomar, som blir rekna av fleire til å vere dei venaste viltveksande blomane i Noreg. Dei blir som regel 30-50 cm høge, og står i grupper på, frå nokon få til fleire titals individ. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


19. maj

Karta över Hogland. Höjdkurvorna visar topografin med 30 meters mellanrum.

Hogland (tidigare även Högland, finska: Suursaari, estniska: Suursaar, tyska: Hochland, ryska: Гогланд, Gogland) är en rysk ö i centrala Finska viken. Ön har även historiskt tillhört Finland.

Hogland ligger på 27° ostlig längd, mellan 60° 00' 39" N och 60° 06' 18" N, cirka 40 km söder om det finländska fastlandet och 55 km norr om Estland. Ön hör till det ryska länet Leningrad oblast och ingår i distriktet Kingiseppski. Hogland är cirka 11 km lång och 1,5 - 3 km bred (den är smalast i norra änden). Ön består mest av kala klippor och gles barrskog. Landytan uppgår till ungefär 21 km² och cirka 14 hektar vatten som är fördelat på fyra sjöar. De fyra pucklarna, Pohjoiskorkia ("Nordhöjden", 113 m), Mäkiinpäällys ("Uppe på backen", 126 m), Haukkavuori ("Hökberget", 142 m) och Lounatkorkia ("Sydvästhöjden", 176 m) syns långt ut till havs.

På Mäkiinpäällys finns de två ryska triangelpunkterna, "Mäki-päälys", 60° 04' 27" N, 26° 58' 11" E och "Hogland, Z", 60° 05' 07" N, 26° 57' 40" E, som fungerar som knutpunkter mellan den norra och södra triangelkedjan som tillsammans bildar världsarvet Struves meridianbåge. Läs mer
Se på dansk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


20. maj

Wagner i 1871

Wilhelm Richard Wagner (født 22. mai 1813 i Leipzig i Sachsen i Tyskland, død 13. februar 1883 i Venezia i Italia) var en tysk komponist, dirigent, musikkteoretiker og skribent. Han er først og fremst kjent for sine operaer, eller musikkdramaer, som han senere kalte dem. Hans verker, særlig fra den senere perioden, kjennetegnes av kontrapunktisk struktur, kromatisk musikkspråk, fyldig harmonisk utforming og orkestrering og en velutviklet bruk av ledemotiver: musikalske tema som er assosiert med bestemte personer, steder eller begivenheter i operaen. Wagner bidro til musikkens utvikling med sin idé om det totale kunstverket eller enhetskunstverket (som vi på tysk kjenner som das Gesamtkunstwerk) som nådde sitt høydepunkt i den monumentale tetralogien Nibelungenringen fra 1876. Wagner var og forblir en kontroversiell person, både for sine musikalske og dramatiske bidrag og for antisemittiske og politiske overbevisninger. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


21. maj

Hults bruks herrgård

Hults Bruk är en mindre småort som har blivit känd för den tillverkning av yxor som har skett på plats sedan slutet av 1800-talet. Det ligger vid Ågelsjön i Kvillinge församling i Norrköpings kommun, nordöstra Östergötland strax väster om Åby. Ågelsjön ligger 67,2 meter över havet, i en dalsänka omgiven av Kolmården och Kvillingeförkastningen och vid sjöns sydöstra ände ligger Hults Bruk. I området finns de högsta bergen i Kolmården, Borgarberget och Jakobsdalsberget. Strax norr om Hults Bruk ligger en fornborg och ca 1,5 km söder om bruket ligger en annan fornborg, Torsborgen.

Platsen har varit bebodd ända sedan stenåldern. När skolhuset byggdes 1861 hittades hundratals yxor som tros komma från perioden kring 4000 f.Kr. Några få bevarades, men de allra flesta kastades tillbaka. När grunden till arbetarbostaden Sion anlades 1878-1879 gjordes fler arkeologiska fynd, bland annat 84 stenyxor samt yxämnen och knackstenar. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


22. maj

Symbol for bygevêr nytta i vêrvarsling

Vêrvarsling er vitskapen om atmosfæren og bruken av modellar for å rekne seg fram til tilstanden til atmosfæren framover i tid på ein gitt stad eller eit gitt område. Enkelte av metodane som blir brukt i dag har vore i bruk i om lag 100 år, medan andre teknikkar og hjelpemiddel har kome til etter kvart. I dag består vêrvarsling av å samle så mykje data som mogeleg om den noverande tilstanden til atmosfæren (særleg temperatur, lufttrykk, fukt og vind), for så å bruke kunnskap om atmosfæriske prosessar (gjennom meteorologi) til å rekne ut korleis atmosfæren endrar seg i framover i tid. Sidan vêrsystema meir eller mindre er kaotiske system, og fordi ein enno ikkje fullt ut forstår alle prosessane som er involvert, kan ein ikkje varsle vêret med stor visse for meir enn vanlegvis 5-6 dagar.

Det er lenge sidan ein oppdaga at atmosfæren er altfor avansert til å kunne følgje utan hjelp av kraftige datamaskinar. Nokre av dei kraftigaste datamaskinane i verda vert nytta til dette, men dei er likevel ikkje gode nok til at ein kan følgje vinden i kvar einaste dal og rundt kvart hushjørne, og det er her den menneskelege faktoren kjem inn og framleis spelar ei rolle. Vêrpresentatørar på TV, sjølv om dei er meteorologar eller ikkje, vidareformidlar informasjonen frå datamaskinane og gjer at kven som helst skal kunne forstå varselet. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


23. maj

Wagner i 1871

Wilhelm Richard Wagner (født 22. mai 1813 i Leipzig i Sachsen i Tyskland, død 13. februar 1883 i Venezia i Italia) var en tysk komponist, dirigent, musikkteoretiker og skribent. Han er først og fremst kjent for sine operaer, eller musikkdramaer, som han senere kalte dem. Hans verker, særlig fra den senere perioden, kjennetegnes av kontrapunktisk struktur, kromatisk musikkspråk, fyldig harmonisk utforming og orkestrering og en velutviklet bruk av ledemotiver: musikalske tema som er assosiert med bestemte personer, steder eller begivenheter i operaen. Wagner bidro til musikkens utvikling med sin idé om det totale kunstverket eller enhetskunstverket (som vi på tysk kjenner som das Gesamtkunstwerk) som nådde sitt høydepunkt i den monumentale tetralogien Nibelungenringen fra 1876. Wagner var og forblir en kontroversiell person, både for sine musikalske og dramatiske bidrag og for antisemittiske og politiske overbevisninger. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


24. maj

Hults bruks herrgård

Hults Bruk är en mindre småort som har blivit känd för den tillverkning av yxor som har skett på plats sedan slutet av 1800-talet. Det ligger vid Ågelsjön i Kvillinge församling i Norrköpings kommun, nordöstra Östergötland strax väster om Åby. Ågelsjön ligger 67,2 meter över havet, i en dalsänka omgiven av Kolmården och Kvillingeförkastningen och vid sjöns sydöstra ände ligger Hults Bruk. I området finns de högsta bergen i Kolmården, Borgarberget och Jakobsdalsberget. Strax norr om Hults Bruk ligger en fornborg och ca 1,5 km söder om bruket ligger en annan fornborg, Torsborgen.

Platsen har varit bebodd ända sedan stenåldern. När skolhuset byggdes 1861 hittades hundratals yxor som tros komma från perioden kring 4000 f.Kr. Några få bevarades, men de allra flesta kastades tillbaka. När grunden till arbetarbostaden Sion anlades 1878-1879 gjordes fler arkeologiska fynd, bland annat 84 stenyxor samt yxämnen och knackstenar. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


25. maj

Symbol for bygevêr nytta i vêrvarsling

Vêrvarsling er vitskapen om atmosfæren og bruken av modellar for å rekne seg fram til tilstanden til atmosfæren framover i tid på ein gitt stad eller eit gitt område. Enkelte av metodane som blir brukt i dag har vore i bruk i om lag 100 år, medan andre teknikkar og hjelpemiddel har kome til etter kvart. I dag består vêrvarsling av å samle så mykje data som mogeleg om den noverande tilstanden til atmosfæren (særleg temperatur, lufttrykk, fukt og vind), for så å bruke kunnskap om atmosfæriske prosessar (gjennom meteorologi) til å rekne ut korleis atmosfæren endrar seg i framover i tid. Sidan vêrsystema meir eller mindre er kaotiske system, og fordi ein enno ikkje fullt ut forstår alle prosessane som er involvert, kan ein ikkje varsle vêret med stor visse for meir enn vanlegvis 5-6 dagar.

Det er lenge sidan ein oppdaga at atmosfæren er altfor avansert til å kunne følgje utan hjelp av kraftige datamaskinar. Nokre av dei kraftigaste datamaskinane i verda vert nytta til dette, men dei er likevel ikkje gode nok til at ein kan følgje vinden i kvar einaste dal og rundt kvart hushjørne, og det er her den menneskelege faktoren kjem inn og framleis spelar ei rolle. Vêrpresentatørar på TV, sjølv om dei er meteorologar eller ikkje, vidareformidlar informasjonen frå datamaskinane og gjer at kven som helst skal kunne forstå varselet. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


26. maj

Mary av Teck

Mary av Teck, fullständigt namn Victoria Mary Augusta Louise Olga Pauline Claudine Agnes, född 26 maj 1867, död 24 mars 1953, var drottning av Storbritannien då hon var Georg V:s gemål. Innan hennes make tillträdde tronen var hon hertiginna av York och Cornwall samt prinsessa av Wales. Hon var från födseln prinsessa av Teck i Kungariket Württemberg. I familjen kallades hon May, efter sin födelsemånad.

Hennes far, som var av tysk härkomst, gifte in sig i den brittiska kungafamiljen och May föddes och växte upp i Storbritannien. 24 år gammal trolovades hon med tronföljaren prins Albert Victor, hertig av Clarence, men sex veckor efter trolovningen avled han plötsligt i lunginflammation. Följande år förlovade hon sig med den nya tronföljaren, Albert Victors bror, George. Hon stödde sin make under första världskriget, hans sjukdom och de stora politiska förändringar som följde på kriget samt framväxten av socialism och nationalism. Efter Georges död 1936 efterträdde hennes äldsta son Edvard fadern, men till hennes förfäran abdikerade sonen redan samma år, för att gifta sig med en amerikan, Mrs. Wallis Simpson, som hade skilt sig två gånger tidigare. Läs mer
Se på dansk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


27. maj

FN-medaljen for UNIFIL i Libanon.

FN-medaljen er en militær medalje for deltagelse i FNs fredsbevarende styrker. Det er en deltager- eller operasjonsmedalje, som tildeles alle tjenestegjørende i FNs fredsbevarende styrker som har en minste tjenestetid, vanligvis 90 dager. Medaljen ble bestemt innført 30. juli 1959 og 16. februar 1966 fastsatte FNs generalsekretær retningslinjer for medaljen.

Medaljen har FNs emblem med et verdenskart omkranset av olivengrener som motiv. Selve medaljen har lik utforming, men utstyres med medaljebånd i forskjellige farger for hver fredsbevarende styrke, likevel slik at FNs blåfarge alltid er med. Fargene på båndet er ellers sammensatt av nasjonalfarger for landene der FN-styrkene opererer eller farger som viser til naturforholdene der. De fleste av FNs fredsbevarende styrker har fått eget medaljebånd til FN-medaljen, bare to FN-styrker er uten. Noen styrker i samme land deler medaljebånd. Det finnes to spesialvarianter: én for tjeneste ved FNs hovedkvarter og én for forskjellige slags tjeneste for FN utenom fredsbevarende styrker som har fått eget medaljebånd. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


28. maj

Riddarholmskyrkan från norr.

Riddarholmskyrkan är en kyrkobyggnadRiddarholmen i Stockholm. Den uppfördes till Gråbrödraklostret och invigdes omkring år 1300. Riddarholmskyrkan är en treskeppig hallkyrka, uppförd av rött tegel, med smalare, långsträckt, polygonalt avslutat kor. Det höga västtornet kröns av en genombruten gjutjärnsspira. Runt om kyrkan är gravkoren vidbyggda. Främst utmärker sig det Karolinska gravkoret med sitt tak i rokokostil, men även de övriga korens renässansutförande bryter av mot kyrkans ursprungliga tegelgotik. Interiören domineras av de många gravminnena, men här finns även medeltida kalkmålningar bevarade i valven.

Från och med Gustav II Adolfs begravning 1634 fungerade Riddarholmskyrkan som kunglig begravningskyrka. Samtliga svenska regenter från Gustav II Adolf till Gustaf V har fått sitt sista vilorum här, med undantag för drottning Kristina. Utöver regenterna vilar ett stort antal regentgemåler, prinsar och prinsessor i kyrkan.

1807 upplöstes Riddarholmens församling. Sedan dess fungerar kyrkan som grav- och minneskyrka, förvaltad av Riksmarskalksämbetet och Statens fastighetsverk. Den är öppen som museum under sommarmånaderna samt vid konserter, serafimerringningar och speciella arrangemang. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


29. maj

Jane Austin ut fra ei skisse frå søstera, Cassandra Austen

Jane Austen (1775-1817) var ein britisk forfattar. Bøkene hennar var nyskapande innan romansjangeren, og er blitt klassikarar innan engelsk litteratur som stadig blir lesne og filma. Austen fortel tilsynelatande lette romantiske historier om heltinner som søker og får ektemenn. Stilen er humoristisk og lettlesen, med truverdige, runde hovudpersonar gjenkjennelege karikaturar som bipersonar. Austen er blitt elska for dei vakre skildringane av den øvre middelklassen i sine høflege samkomer og idylliske engelske landskap, men er også blitt kritisert for ikkje å ha lagt noko vekt på arbeidarar eller slavar som la grunnen for dette lettvinte livet. Annan litteraturkritikk har derimot hevda at Austen sine bøker i grunnen er ein kritikk av heile samfunnssystemet, og er særs treffande nett fordi han berre tek opp emne ho hadde god kjennskap til. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


30. maj

FN-medaljen for UNIFIL i Libanon.

FN-medaljen er en militær medalje for deltagelse i FNs fredsbevarende styrker. Det er en deltager- eller operasjonsmedalje, som tildeles alle tjenestegjørende i FNs fredsbevarende styrker som har en minste tjenestetid, vanligvis 90 dager. Medaljen ble bestemt innført 30. juli 1959 og 16. februar 1966 fastsatte FNs generalsekretær retningslinjer for medaljen.

Medaljen har FNs emblem med et verdenskart omkranset av olivengrener som motiv. Selve medaljen har lik utforming, men utstyres med medaljebånd i forskjellige farger for hver fredsbevarende styrke, likevel slik at FNs blåfarge alltid er med. Fargene på båndet er ellers sammensatt av nasjonalfarger for landene der FN-styrkene opererer eller farger som viser til naturforholdene der. De fleste av FNs fredsbevarende styrker har fått eget medaljebånd til FN-medaljen, bare to FN-styrker er uten. Noen styrker i samme land deler medaljebånd. Det finnes to spesialvarianter: én for tjeneste ved FNs hovedkvarter og én for forskjellige slags tjeneste for FN utenom fredsbevarende styrker som har fått eget medaljebånd. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


31. maj

Riddarholmskyrkan från norr.

Riddarholmskyrkan är en kyrkobyggnadRiddarholmen i Stockholm. Den uppfördes till Gråbrödraklostret och invigdes omkring år 1300. Riddarholmskyrkan är en treskeppig hallkyrka, uppförd av rött tegel, med smalare, långsträckt, polygonalt avslutat kor. Det höga västtornet kröns av en genombruten gjutjärnsspira. Runt om kyrkan är gravkoren vidbyggda. Främst utmärker sig det Karolinska gravkoret med sitt tak i rokokostil, men även de övriga korens renässansutförande bryter av mot kyrkans ursprungliga tegelgotik. Interiören domineras av de många gravminnena, men här finns även medeltida kalkmålningar bevarade i valven.

Från och med Gustav II Adolfs begravning 1634 fungerade Riddarholmskyrkan som kunglig begravningskyrka. Samtliga svenska regenter från Gustav II Adolf till Gustaf V har fått sitt sista vilorum här, med undantag för drottning Kristina. Utöver regenterna vilar ett stort antal regentgemåler, prinsar och prinsessor i kyrkan.

1807 upplöstes Riddarholmens församling. Sedan dess fungerar kyrkan som grav- och minneskyrka, förvaltad av Riksmarskalksämbetet och Statens fastighetsverk. Den är öppen som museum under sommarmånaderna samt vid konserter, serafimerringningar och speciella arrangemang. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia