Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/oktober 2011

Fra Wikipedia, den frie encyklopædi
Jump to navigation Jump to search


Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2015
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December

Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2014
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December


Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel - tidligere år

I dag er det onsdag, 17. oktober 2018; klokken er 00:39 (UTC)

Hvis dagens artikel på forsiden ikke viser dagens artikel for dagen i dag, så er det sandsynligvis fordi cachen ikke er opdateret korrekt.
Tryk på dette link for at opdatere forsiden til den korrekte dagens artikel.
Tryk på dette link for at gøre det samme for denne side .

Dagens skandinaviske artikel[redigér wikikode]

Et arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist på forsiden. Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:

Artiklerne kan hentes her[redigér wikikode]

Skanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug på den danske wikipedia:


Hvis de ikke endnu ligger klar på Skanwiki, kan du gå direkte til disse steder:



1. oktober

Louis Pasteur i 1878.

Louis Pasteur (1822 - 1895) var ein fransk kjemikar og bakteriolog. Han er rekna som ein av grunnleggjarane av moderne mikrobiologi. Pasteur forska på bakteriar og sjukdom, og stod bak nye vaksinar, behandlingar og metoden seinare kalla pasteurisering.

Pasteur gjorde fleire vitskaplege oppdagingar. I eit tidleg arbeid demonstrerte han kiralitet hjå molekyl, det vil seia at desse finst i éin «venstrehendt» og ein «høgrehendt» utgåve. Han oppdaga anaerobiose, at nokre organismar kan utvikla seg og leva utan oksygen. Gjennom forsøk bidrog han også til å avvisa teorien om spontan generasjon av liv, og bana vegen for den moderne teorien om bakteriar som grunnlag for sjukdom.

Pasteur hadde få originale, «geniale» idear, men utførte likevel ein viktig oppgåve ved å systematisera det som var kjend og føreslått og deretter setja teoriane ut i livet. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik


2. oktober

Judy Garland i slutscenen

En stjärna föds är en amerikansk film från 1954 i regi av George Cukor och med Judy Garland och James Mason i huvudrollerna. Filmen hade premiär i USA den 29 september 1954 och svensk publikpremiär den 4 april 1955. Filmproduktionen kantades av en hel rad problem, bl.a tekniska problem som försenade inspelningen. Några veckor efter premiären beslöt filmbolaget att 27 minuter av filmen skulle klippas bort och den ursprungliga filmen förstöras. Drygt 30 år senare var det premiär för en nyrestaurerad version av filmen.

Filmen blev nominerad till sex Oscar. James Mason och Judy Garland var nominerade till varsin Oscar för sina insatser i denna film; de vann ingen Oscar, men varsin Golden Globe blev det. Harold Arlen och Ira Gershwin fick en oscarsnominering för låten "The Man That Got Away". Läs mer
se - historik


3. oktober

Dag Terje Andersen er Stortingets president i valgperioden 2009-13. Bildet er fra 2010 og viser ham på presidentbalkongen som monteres på Stortingsbygningen hver 17. mai.

Stortingspresidenten er en stortingsrepresentant som er valgt til å lede arbeidet i Stortinget. Presidenten og fem visepresidenter utgjør Stortingets presidentskap, som lager Stortingets arbeidsplan, fastsetter dagsorden, fordeler saker og leder Stortingets møter.

Presidentskapet velges ved Stortingets konstituering hver høst, men gjenvelges som regel i hele stortingsperioden. Presidenten kommer vanligvis fra Stortingets største parti, mens resten av presidentskapet fordeles på partiene. Presidentskapet er nærmest som et styre for Stortinget – uten rett til å ta politiske avgjørelser.

I forbindelse med møteledelsen vil presidenten også påse at representantene kler seg passende i stortingssalen og at de ikke bruker «uparlamentarisk språkbruk». Stortingspresidenten har flere representasjonsoppgaver, både seremonielle og som vert for utenlandske parlamentarikerdelegasjoner. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik


4. oktober

Handpennor från: Stadsduva (Columba livia forma domestica), hornuggla (Asio otus) och råka (Corvus frugilegus).

En fjäder är en utväxt från en fågels hud, bestående av proteinet keratin. Fåglar är de enda nu levande djur som har fjädrar och de flesta fåglar har dem över hela kroppen, förutom på benen, näbben och orbitalringen. Fågelns fjädrar är en förutsättning för att den ska kunna flyga men de fungerar även som värmeisolering. Fågelns alla fjädrar kallas tillsammans för fjäderdräkt. Den gemensamma termen för handpennor, stjärtpennor och täckfjädrar är konturfjädrar eller ibland flygfjädrar.

Fjädern växer inuti ett rörformat utskott som sitter fast i en fjädersäck i huden. När fjädern är färdigväxt spricker röret och faller av. Antalet fjädrar på en fågel varierar, främst på grund av fågelns storlek. En ladusvala har cirka 1500 fjädrar och en sångsvan har cirka 25000. Oavsett fjädrarnas antal ingår de i vissa definierade typer och fjäderpartier. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik


5. oktober

Giljotin, eit apparat for avretting ved halshogging

Dødsstraff er ein straffemetode der ein tek livet av ein person som straff for eitt eller fleire brotsverk ein er dømd for.

Nesten alle samfunn har gjennom historia nytta dødsstraff. Dei vanlegaste brotsverka som har vore knytte til dødsstraff er drap, valdtekt og grov vald, men blasfemi og opposisjon til styremaktene er òg vorte straffa slik ei rekkje stader. Dødsstraff er avskaffa i dei fleste europeiske landa, men vert enno nytta i mange ikkje-vestlege land og i USA. Dei fyrste landa som avskaffa dødsstraff i grunnlova var Tyskland og Costa Rica i 1949. I Noreg var landssvik i krigstid knytt til dødsstraff fram til 1979 og den siste avrettinga (militær straffelov) vart utført i 1948. Den siste sivile dødsstraffa i Noreg vart utført i 1876. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik


6. oktober

Dag Terje Andersen er Stortingets president i valgperioden 2009-13. Bildet er fra 2010 og viser ham på presidentbalkongen som monteres på Stortingsbygningen hver 17. mai.

Stortingspresidenten er en stortingsrepresentant som er valgt til å lede arbeidet i Stortinget. Presidenten og fem visepresidenter utgjør Stortingets presidentskap, som lager Stortingets arbeidsplan, fastsetter dagsorden, fordeler saker og leder Stortingets møter.

Presidentskapet velges ved Stortingets konstituering hver høst, men gjenvelges som regel i hele stortingsperioden. Presidenten kommer vanligvis fra Stortingets største parti, mens resten av presidentskapet fordeles på partiene. Presidentskapet er nærmest som et styre for Stortinget – uten rett til å ta politiske avgjørelser.

I forbindelse med møteledelsen vil presidenten også påse at representantene kler seg passende i stortingssalen og at de ikke bruker «uparlamentarisk språkbruk». Stortingspresidenten har flere representasjonsoppgaver, både seremonielle og som vert for utenlandske parlamentarikerdelegasjoner. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik


7. oktober

Handpennor från: Stadsduva (Columba livia forma domestica), hornuggla (Asio otus) och råka (Corvus frugilegus).

En fjäder är en utväxt från en fågels hud, bestående av proteinet keratin. Fåglar är de enda nu levande djur som har fjädrar och de flesta fåglar har dem över hela kroppen, förutom på benen, näbben och orbitalringen. Fågelns fjädrar är en förutsättning för att den ska kunna flyga men de fungerar även som värmeisolering. Fågelns alla fjädrar kallas tillsammans för fjäderdräkt. Den gemensamma termen för handpennor, stjärtpennor och täckfjädrar är konturfjädrar eller ibland flygfjädrar.

Fjädern växer inuti ett rörformat utskott som sitter fast i en fjädersäck i huden. När fjädern är färdigväxt spricker röret och faller av. Antalet fjädrar på en fågel varierar, främst på grund av fågelns storlek. En ladusvala har cirka 1500 fjädrar och en sångsvan har cirka 25000. Oavsett fjädrarnas antal ingår de i vissa definierade typer och fjäderpartier. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik


8. oktober

Giljotin, eit apparat for avretting ved halshogging

Dødsstraff er ein straffemetode der ein tek livet av ein person som straff for eitt eller fleire brotsverk ein er dømd for.

Nesten alle samfunn har gjennom historia nytta dødsstraff. Dei vanlegaste brotsverka som har vore knytte til dødsstraff er drap, valdtekt og grov vald, men blasfemi og opposisjon til styremaktene er òg vorte straffa slik ei rekkje stader. Dødsstraff er avskaffa i dei fleste europeiske landa, men vert enno nytta i mange ikkje-vestlege land og i USA. Dei fyrste landa som avskaffa dødsstraff i grunnlova var Tyskland og Costa Rica i 1949. I Noreg var landssvik i krigstid knytt til dødsstraff fram til 1979 og den siste avrettinga (militær straffelov) vart utført i 1948. Den siste sivile dødsstraffa i Noreg vart utført i 1876. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik


9. oktober

Miniatyr av en okänd dam, möjligen Amy Robsart i samband med bröllopet 1550.

Amy Dudley (flicknamn Amy Robsart) född den 7 juni 1532, död den 8 september 1560 var Lord Robert Dudleys första hustru. Dudley var Elisabet I:s främsta favorit och en av de mest inflytelserika personerna i det elisabetanska England. Amy Dudley har främst blivit bekant i historien på grund av sin död, som omgivits av en mängd spekulationer. Den orsak till hennes bortgång som blivit vanligast att sätta tilltro till är att hon bröt nacken vid ett fall nerför en trappa. Då allmänheten var övertygad om att hennes make Dudley eftersträvade ett äktenskap med drottningen, var det många som efter hustruns död anklagade honom för att ha orsakat den. Särskilt under 1800-talet skrevs det många biografier som anslöt sig till denna teori. Läs mer
se - historik


10. oktober

Thorbjørn Jagland ble leder for nobelkomiteen i 2009.

Nobelkomiteens medlemmer velges av Stortinget for en seksårsperiode. Den Norske Nobelkomite består av fem personer som har til oppgave å utpeke vinneren av Nobels fredspris. Medlemmene velges av Stortinget med en fordeling som tilsvarer partienes styrkeforhold i Stortinget. Komiteen velger selv leder og nestleder. De fleste av komiteens medlemmer har bakgrunn fra Stortinget. Fra 1897 til 2010 har femtifire personer vært medlemmer av komiteen. Ti av dem har vært kvinner.

Tidligere kunne regjeringsmedlemmer også være medlemmer av komiteen. I noen perioder har den sittende statsminister vært medlem av komiteen. Stortinget bestemte i 1937 at regjeringsmedlemmer ikke kan være medlem av Nobelkomiteen, og fra 1978 skal heller ikke stortingsrepresentanter velges til komiteen. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik


11. oktober

Barntidningen Trollsländan nr 9, utgiven den 27 februari 1869, där Topelius text publicerades första gången.

Sov du lilla vide ung, Videvisan eller Solskenets visa är en dikt av Zacharias Topelius som publicerades första gången i barntidningen Trollsländan, 1869.

Topelius anses vara den förste som skapade självständig barnlitteratur på svenska. Han skrev omkring 230 verser, sånger, sagor och sagospel. Han var också först i Norden med att skriva skådespel för barn.

Sov du lilla vide ung ingår i just ett sådant litet skådespel för barn med titeln Stormen och Solskenet. I inledningen beskrivs huvudrollen "Solskenet": «Solskenet är en liten hvitklädd flicka med ljusröd duk eller slöja. Hon sitter på en klippa och äter bort snön rundt omkring sig. I handen bär hon en slända, på hvilken hon spinner rödt silke. Hon ser snäll ut och har mycket glada ögon.» Den mest kända tonsättningen av dikten är av Alice Tegnér. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik


12. oktober

Tingvoll kyrkje, som òg ofte blir kalla «Nordmørsdomen», vart truleg bygd ein gong mellom 1150 og 1200.

Tingvoll kommune er ein kommune på Nordmøre i Møre og Romsdal fylke. Sidan 1965 har Tingvoll kommune vore mesta identisk med Tingvollhalvøya, ei halvøy mellom Tingvollfjorden, Halsafjorden,Trongfjorden og Freifjorden. Garden Tingvoll har gjeve namn til halvøya, kommunen og kommunesenteret Tingvoll, og ligg sentralt plassert midt på halvøya. Tingvoll kyrkje, som blir kalla «Nordmørsdomen», vart truleg bygd ein gong mellom 1150 og 1200.

Nordlegaste halvdelen av kommunen, Straumsnes, er prega av naboskapen til Kristiansund og Molde, medan den sørlege delen ligg nærmare industristaden Sunndalsøra. Riksveg 70 og E39 går gjennom kommunen, og det er i ferd med å utvikle seg eit nytt handelssenter på Aspøya der desse vegane møter kvarandre. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik


13. oktober

Thorbjørn Jagland ble leder for nobelkomiteen i 2009.

Nobelkomiteens medlemmer velges av Stortinget for en seksårsperiode. Den Norske Nobelkomite består av fem personer som har til oppgave å utpeke vinneren av Nobels fredspris. Medlemmene velges av Stortinget med en fordeling som tilsvarer partienes styrkeforhold i Stortinget. Komiteen velger selv leder og nestleder. De fleste av komiteens medlemmer har bakgrunn fra Stortinget. Fra 1897 til 2010 har femtifire personer vært medlemmer av komiteen. Ti av dem har vært kvinner.

Tidligere kunne regjeringsmedlemmer også være medlemmer av komiteen. I noen perioder har den sittende statsminister vært medlem av komiteen. Stortinget bestemte i 1937 at regjeringsmedlemmer ikke kan være medlem av Nobelkomiteen, og fra 1978 skal heller ikke stortingsrepresentanter velges til komiteen. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik


14. oktober

Barntidningen Trollsländan nr 9, utgiven den 27 februari 1869, där Topelius text publicerades första gången.

Sov du lilla vide ung, Videvisan eller Solskenets visa är en dikt av Zacharias Topelius som publicerades första gången i barntidningen Trollsländan, 1869.

Topelius anses vara den förste som skapade självständig barnlitteratur på svenska. Han skrev omkring 230 verser, sånger, sagor och sagospel. Han var också först i Norden med att skriva skådespel för barn.

Sov du lilla vide ung ingår i just ett sådant litet skådespel för barn med titeln Stormen och Solskenet. I inledningen beskrivs huvudrollen "Solskenet": «Solskenet är en liten hvitklädd flicka med ljusröd duk eller slöja. Hon sitter på en klippa och äter bort snön rundt omkring sig. I handen bär hon en slända, på hvilken hon spinner rödt silke. Hon ser snäll ut och har mycket glada ögon.» Den mest kända tonsättningen av dikten är av Alice Tegnér. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik


15. oktober

Tingvoll kyrkje, som òg ofte blir kalla «Nordmørsdomen», vart truleg bygd ein gong mellom 1150 og 1200.

Tingvoll kommune er ein kommune på Nordmøre i Møre og Romsdal fylke. Sidan 1965 har Tingvoll kommune vore mesta identisk med Tingvollhalvøya, ei halvøy mellom Tingvollfjorden, Halsafjorden,Trongfjorden og Freifjorden. Garden Tingvoll har gjeve namn til halvøya, kommunen og kommunesenteret Tingvoll, og ligg sentralt plassert midt på halvøya. Tingvoll kyrkje, som blir kalla «Nordmørsdomen», vart truleg bygd ein gong mellom 1150 og 1200.

Nordlegaste halvdelen av kommunen, Straumsnes, er prega av naboskapen til Kristiansund og Molde, medan den sørlege delen ligg nærmare industristaden Sunndalsøra. Riksveg 70 og E39 går gjennom kommunen, og det er i ferd med å utvikle seg eit nytt handelssenter på Aspøya der desse vegane møter kvarandre. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik


16. oktober

Nietzsche

Friedrich Wilhelm Nietzsche, född 15 oktober 1844, död 25 augusti 1900, var en tysk filosof, författare och klassisk filolog. Han är mest känd för sin idé om övermänniskan ("det blonda vilddjuret") och som kristendomens vedersakare – ett av hans mest berömda citat är "Gud är död". Han förordade en estetisk kultur som ersättning till den kristna självuppoffringen och humanismens moral, varmed han lanserade distinktionen mellan dionysiska och apolloniska ideal. I etiskt hänseende betraktas Nietzsche som grundaren av värdenihilismen, och definierade viljan som en vilja till makt. Hans filosofi blev på modet under slutet av hans levnad, vilket nådde sin kulmen i Nazityskland, men han är även en viktig influens till Max Weber, Sigmund Freud, Wittgenstein, Derrida, Lyotard, Sartre, och Michel Foucault. Själv slutade han sina dagar som sinnessjuk.

Samtida med romantiken, var Nietzsches filosofi till en början påverkad av den tankeströmningen, men när den trängdes undan av realismen och positivismen, blev han med tiden en av romantikens häftigaste kritiker. Han blev en av de viktigaste föregångarna till existentialismen och inspiratör till konstnärer under modernismen och senare. Läs mer
se - historik


17. oktober

Tittelbladet i Christian IIIs Bibel, fra 1550

Historien om Bibelen i Norge begynner på slutten av 1200-tallet, da deler av Det gamle testamente ble oversatt til gammelnorsk med navnet Stjórn. Christian IIs nytestamente (1524) var den neste bibelteksten som kom ut i Danmark-Norge. Christian II var i 1524 i Wittenberg der han ble inspirert av reformasjonen.

Enkelte bibeloversettelser har fått større betydning enn andre. For noen, som for den nordsamiske oversettelsen fra 1895, kommer dette av at de har vært enerådende over lang tid. For andre, som Bibelselskapets oversettelse fra 1930, kommer det av at det er svært gode oversettelser. I 1891 kom den første hele oversettelsen av GT til norsk, gjort direkte fra grunnspråkene. De første bibeltekstene på landsmål kom i 1859, da Ivar Aasen oversatte historien om den bortkomne sønnen. Fyrebilsbibelen, som var den første hele bibeloversettelsen på nynorsk, kom i 1921. I oktober 2011 utkommer Bibel 2011, en ny oversettelse fra Det Norske Bibelselskap. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik


18. oktober

Härskarringen ges till den som i spelet dödar Gollum.

Slaget om Midgård 2 – Ringarnas Herre är ett realtidsstrategi-datorspel från 2006 utvecklat och utgivet av Electronic Arts. Det baseras på fantasyromanen Sagan om Ringen av Tolkien och dess ombearbetning till filmtrilogin. Spelet är efterföljare till Electronic Arts spel Slaget om Midgård – Härskarringen från 2004.

Historien i Slaget om Midgård 2 – Ringarnas Herre är uppdelad i två spelvärldar, den Goda och den Onda. Den Goda spelvärlden fokuserar på Glorfindel, en alv som varnas om en kommande attack mot alvhelgedomen Vattnadal. Med hjälp från dvärgar och andra styrkor på den goda sidan försöker alverna att eliminera Sauron och dennes armé för att återställa freden i Midgård. I den Onda spelvärlden sänder Sauron ut sitt språkrör och sina Nazgûler för att samla ihop vilda vättar. Med armén samlad kan Sauron fortsätta med sin plan att krossa de återstående Goda styrkorna i norr. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik


19. oktober

Seglet til den amerikanske presidenten.

Presidentar i USA er eit oversyn over presidentar som har styrt USA sidan Den amerikanske grunnlova vart verksam i 1789. Lista viser regjeringstida, partiet og visepresidentane til presidentane.

Den første presidenten i USA var George Washington. Barack Obama er den førtifjerde. Fram til det tjuande grunnlovstillegget vart vedteke 23. januar 1933 gjekk den nye presidenten inn i stillinga 4. mars. Etter dette tillegget vart datoen sett til 20. januar, og den første presidenten som vart teken i eid på denne datoen var Franklin D. Roosevelt då han byrja sin andre termin som president i 1937. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik


20. oktober

Tittelbladet i Christian IIIs Bibel, fra 1550

Historien om Bibelen i Norge begynner på slutten av 1200-tallet, da deler av Det gamle testamente ble oversatt til gammelnorsk med navnet Stjórn. Christian IIs nytestamente (1524) var den neste bibelteksten som kom ut i Danmark-Norge. Christian II var i 1524 i Wittenberg der han ble inspirert av reformasjonen.

Enkelte bibeloversettelser har fått større betydning enn andre. For noen, som for den nordsamiske oversettelsen fra 1895, kommer dette av at de har vært enerådende over lang tid. For andre, som Bibelselskapets oversettelse fra 1930, kommer det av at det er svært gode oversettelser. I 1891 kom den første hele oversettelsen av GT til norsk, gjort direkte fra grunnspråkene. De første bibeltekstene på landsmål kom i 1859, da Ivar Aasen oversatte historien om den bortkomne sønnen. Fyrebilsbibelen, som var den første hele bibeloversettelsen på nynorsk, kom i 1921. I oktober 2011 utkommer Bibel 2011, en ny oversettelse fra Det Norske Bibelselskap. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik


21. oktober

Härskarringen ges till den som i spelet dödar Gollum.

Slaget om Midgård 2 – Ringarnas Herre är ett realtidsstrategi-datorspel från 2006 utvecklat och utgivet av Electronic Arts. Det baseras på fantasyromanen Sagan om Ringen av Tolkien och dess ombearbetning till filmtrilogin. Spelet är efterföljare till Electronic Arts spel Slaget om Midgård – Härskarringen från 2004.

Historien i Slaget om Midgård 2 – Ringarnas Herre är uppdelad i två spelvärldar, den Goda och den Onda. Den Goda spelvärlden fokuserar på Glorfindel, en alv som varnas om en kommande attack mot alvhelgedomen Vattnadal. Med hjälp från dvärgar och andra styrkor på den goda sidan försöker alverna att eliminera Sauron och dennes armé för att återställa freden i Midgård. I den Onda spelvärlden sänder Sauron ut sitt språkrör och sina Nazgûler för att samla ihop vilda vättar. Med armén samlad kan Sauron fortsätta med sin plan att krossa de återstående Goda styrkorna i norr. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik


22. oktober

Seglet til den amerikanske presidenten.

Presidentar i USA er eit oversyn over presidentar som har styrt USA sidan Den amerikanske grunnlova vart verksam i 1789. Lista viser regjeringstida, partiet og visepresidentane til presidentane.

Den første presidenten i USA var George Washington. Barack Obama er den førtifjerde. Fram til det tjuande grunnlovstillegget vart vedteke 23. januar 1933 gjekk den nye presidenten inn i stillinga 4. mars. Etter dette tillegget vart datoen sett til 20. januar, og den første presidenten som vart teken i eid på denne datoen var Franklin D. Roosevelt då han byrja sin andre termin som president i 1937. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik


23. oktober

Aleksandr Skrjabin

Aleksandr Nikolajevitj Skrjabin (ryska: Алекса́ндр Никола́евич Скря́бин), född 6 januari 1872, död 27 april 1915, var en rysk tonsättare och pianist som utvecklade ett mycket lyriskt och känsligt tonspråk. Driven av en poetisk, filosofisk och estetisk vision som gränsade till mysticism, anses han vara en av förgrundsgestalterna inom rysk musikalisk symbolism.

Skrjabins första pianoverk var starkt influerade av Chopin och Liszt, men snart kom han att gå en helt egen väg. Med sin nyskapande harmonik var han en av de tonsättare som runt sekelskiftet 1900 kom att bryta upp den invanda dur- och molltonaliteten. Skrjabin var högt uppskattad under sin levnad och hans musik har nått förnyad popularitet de senaste decennierna efter en att ha lidit av en nedgång i mitten av 1900-talet. Hans popularitet bland pianister har dock alltid varit stor. Läs mer
se - historik


24. oktober

Planeter og dvergplaneter i solsystemet. Planetenes størrelse er i skala, men ikke den relative avstanden til solen.

Solsystemet er det hverdagslige navnet på vårt planetsystem, som blant annet solen, jorden og månen er en del av. Det består av solen og de himmellegemer som den binder til seg gjennom gravitasjon, og har sin opprinnelse i en gravitasjonskollaps av en gigantisk gass- og støvsky for 4,6 milliarder år siden.

Rundt solen kretser en rekke elementer i en nærmest flat skive i ekliptikken. De fire indre planetene er Merkur, Venus, jorden og Mars, som i stor grad består av stein og metall og kalles steinplanetene. De fire ytre planetene er Jupiter, Saturn, Uranus og Neptun, som består av hydrogen og helium og kalles gasskjempene.

Det finnes to områder med mindre himmellegemer: Asteroidebeltet, og Kuiperbeltet. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik


25. oktober

Jane Seymour (1509 - 1537)

Jane Seymour (ca 15091537) var engelsk drottning samt Henrik VIII:s tredje hustru från 1536 till sin död. Hon påbörjade sin bana vid hovet genom att anställas vid Katarina av Aragoniens hov. Katarinas äktenskap med Henrik VIII förklarades ogiltigt 1533, och han gifte sig istället med Anne Boleyn.

1536 skall Jane ha träffat Henrik VIII för första gången, och kungen uppvaktade Jane, trots att Henrik och Anne var gifta. Anne skall ha funnit Jane sittande i Henriks knä, och då ställt till med en stor scen. Den 19 maj 1536 avrättades Anne, och dagen efter förlovades Henrik och Jane officiellt. Den 30 maj gifte de sig, och den 4 juni utropades Jane till drottning. Den 12 oktober 1537 födde hon Edvard, som senare kom att efterträda Henrik som kung. Förlossningen ledde dock till att Jane insjuknade i barnsängsfeber och avled den 24 oktober. Hon begravdes kungligt i Windsor, och är den enda av Henriks drottningar som fått dela hans gravrum. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik


26. oktober

Eleanor Roosevelt and Human Rights Declaration.jpg

Menneskerettsfråsegna er ei fråsegn om menneskerettar vedteken av Dei sameinte nasjonane si tredje generalforsamling den 10. desember 1948. Fråsegna vart vedteken med 48 lands ja-stemmer. Ingen land stemte mot. 8 land avsto frå å stemme. Menneskerettsfråsegna inneheld 30 artiklar, den første lyder: «Alle menneske er fødde til fridom og med same menneskeverd og menneskerettar. Dei har fått fornuft og samvit og skal leve med kvarandre som brør.»

Den første fråsegna om menneskerettar vart vedteken av den franske nasjonalforsamlinga i august 1789, etter den franske revolusjonen var begynt. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik


27. oktober

Planeter og dvergplaneter i solsystemet. Planetenes størrelse er i skala, men ikke den relative avstanden til solen.

Solsystemet er det hverdagslige navnet på vårt planetsystem, som blant annet solen, jorden og månen er en del av. Det består av solen og de himmellegemer som den binder til seg gjennom gravitasjon, og har sin opprinnelse i en gravitasjonskollaps av en gigantisk gass- og støvsky for 4,6 milliarder år siden.

Rundt solen kretser en rekke elementer i en nærmest flat skive i ekliptikken. De fire indre planetene er Merkur, Venus, jorden og Mars, som i stor grad består av stein og metall og kalles steinplanetene. De fire ytre planetene er Jupiter, Saturn, Uranus og Neptun, som består av hydrogen og helium og kalles gasskjempene.

Det finnes to områder med mindre himmellegemer: Asteroidebeltet, og Kuiperbeltet. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik


28. oktober

Jane Seymour (1509 - 1537)

Jane Seymour (ca 15091537) var engelsk drottning samt Henrik VIII:s tredje hustru från 1536 till sin död. Hon påbörjade sin bana vid hovet genom att anställas vid Katarina av Aragoniens hov. Katarinas äktenskap med Henrik VIII förklarades ogiltigt 1533, och han gifte sig istället med Anne Boleyn.

1536 skall Jane ha träffat Henrik VIII för första gången, och kungen uppvaktade Jane, trots att Henrik och Anne var gifta. Anne skall ha funnit Jane sittande i Henriks knä, och då ställt till med en stor scen. Den 19 maj 1536 avrättades Anne, och dagen efter förlovades Henrik och Jane officiellt. Den 30 maj gifte de sig, och den 4 juni utropades Jane till drottning. Den 12 oktober 1537 födde hon Edvard, som senare kom att efterträda Henrik som kung. Förlossningen ledde dock till att Jane insjuknade i barnsängsfeber och avled den 24 oktober. Hon begravdes kungligt i Windsor, och är den enda av Henriks drottningar som fått dela hans gravrum. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik


29. oktober

Eleanor Roosevelt and Human Rights Declaration.jpg

Menneskerettsfråsegna er ei fråsegn om menneskerettar vedteken av Dei sameinte nasjonane si tredje generalforsamling den 10. desember 1948. Fråsegna vart vedteken med 48 lands ja-stemmer. Ingen land stemte mot. 8 land avsto frå å stemme. Menneskerettsfråsegna inneheld 30 artiklar, den første lyder: «Alle menneske er fødde til fridom og med same menneskeverd og menneskerettar. Dei har fått fornuft og samvit og skal leve med kvarandre som brør.»

Den første fråsegna om menneskerettar vart vedteken av den franske nasjonalforsamlinga i august 1789, etter den franske revolusjonen var begynt. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik


30. oktober

[[Fil:|120x160px|link={{{3}}}|Solen är den närmaste stjärnan från jorden.]]

En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma. Den närmaste stjärnan sett från jorden är solen, vilken är källan till den allra största delen av energin på jorden. Andra stjärnor är synliga på natthimlen när de inte störs av solen, eller av andra ljusstarka objekt på jorden, så kallad ljusförorening. En stjärna lyser för att fusionen av atomkärnor i dess inre frigör enorma mängder energi, som så småningom färdas genom stjärnan och strålas ut i rymden. Nästan alla grundämnen tyngre än väte och helium är skapade i stjärnornas centrum.

Genom att observera stjärnornas spektrum, luminositet och rörelser genom rymden kan man avgöra stjärnornas massa, ålder, kemiska sammansättning och många andra egenskaper. Den totala massan är avgörande för hur stjärnan kommer utvecklas och dess slutgiltiga öde. En graf över temperaturen uppställd mot luminositeten, känd som ett Hertzsprung-Russell-diagram, gör det möjligt att bestämma stjärnans ålder och utvecklingsstadium.

En stjärna börjar som ett kollapsande moln av materia som består av väte, helium och små mängder av tyngre ämnen. När kärnan är tillräckligt tät, börjar vätet fusioneras till helium. Den återstående delen av stjärnans inre för bort energin från kärnan genom en kombination av strålnings- och konvektiva processer. Detta hindrar stjärnan från att kollapsa på sig själv av den omfattande gravitationen och alstrar en stjärnvind, som tillsammans med strålning sänds ut från ytan. Läs mer
se - historik


31. oktober

En tulipan, kjent som «Viceroy», slik den er fremstilt i en nederlandsk katalog fra 1637. Løken kostet mellom 3 000 og 4 200 floriner avhengig av størrelse. En faglært kunne på den tiden tjene omtrent 300 floriner i året.

Tulipankrakket var en periode i den nederlandske gullalderen hvor prisen på løk fra den nylig introduserte tulipanen nådde ekstraordinært høye nivåer og deretter kollapset brått. Da tulipanmanien nådde toppen i februar 1637, ble enkelte tulipanløker solgt for mer enn det tidobbelte av årslønnen til en faglært. Perioden som ledet til krakket blir av mange regnet som den første registrerte, spekulative boblen (eller finansboblen). Uttrykket «tulipanmani» blir nå ofte brukt metaforisk for å vise til en hvilken som helst stor finansboble (når verdiene på aktiva avviker fra fundamentalverdien). Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik