Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/februar 2012
Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2015
Januar - Februar - Marts - April - Maj
- Juni
- Juli
- August - September - Oktober - November - December
Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2014
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December
Hvis dagens artikel på forsiden ikke viser dagens artikel for dagen i dag, så er det sandsynligvis fordi cachen ikke er opdateret korrekt.
Tryk på dette link for at opdatere forsiden til den korrekte dagens artikel.
Tryk på dette link for at gøre det samme for denne side.
Et arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist på forsiden. Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:
- Mandag: Norsk (bokmål)
- Tirsdag: Svensk
- Onsdag: Norsk (nynorsk)
- Torsdag: Norsk (bokmål)
- Fredag: Svensk
- Lørdag: Norsk (nynorsk)
- Søndag: Svensk - eller gæstedag - f.eks. finsk, færøsk, grønlandsk, islandsk, samisk.
Artiklerne kan hentes her[rediger kildetekst]
Skanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug på den danske wikipedia:
Hvis de ikke endnu ligger klar på Skanwiki, kan du gå direkte til disse steder:
- no:Wikipedia:Ukens artikkel/2024
- nn:Wikipedia:Utvald artikkel/2024
- sv:Wikipedia:Utvald artikel
- fi:Malline:Valitut palat/2024
- fo:Wikipedia:Aðrar mánaðargreinir (månedens artikel)
- is:Wikipedia:Grein mánaðarins/2024 (månedens artikel)
1. februar
Dei indoariske språka er ei undergruppe av dei indoiranske språka (og dermed av dei indoeuropeiske språka) og blir snakka av om lag ein milliard menneske i Nord-India, i Pakistan, Bangladesh, Nepal, Sri Lanka og på Maldivane. Blant dei viktigaste indoariske språka er hindi, urdu, bengali og det klassiske språket sanskrit.
Dei indoariske språka er ikkje i slekt med dei dravidiske språka, som blir talte i sørlege India, men gjennom langvarig språkkontakt har dei utvikla mange fellestrekk. På grunn av mange folkevandringar og den gjensidige språkkontakta i området, har det bode på problem å setje skilje mellom dei einskilde språka og dialektane.
Dei indoariske språka er i stor grad analytiske. Den grunnleggjande ordrekkefølgja i alle språka er subjekt–objekt–verb. Det mest karakteristiske draget fonologisk sett er det store talet plosivar. Fleire av dagens indoariske språk nyttar ei rekkje ord som er lånt inn direkte frå sanskrit. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
2. februar
Skjellkrypdyr er en av de fire gruppene som nålevende krypdyr deles inn i, og de omfatter omtrent 96 % av alle nålevende krypdyrarter. (De øvrige nålevende krypdyrene tilhører gruppene skilpadder, krokodiller og tuataraer.)
Det har vært vanlig å fordele skjellkrypdyrene på tre delgrupper: stort sett firbente øgler, lemmeløse slanger og ormeøgler. Alle har en hud som er dekket av skjell eller plater. Med over 8000 arter utgjør de en stor del av de landlevende virveldyrene. Til sammenligning er det ca. 5500 arter av pattedyr. De fleste skjellkrypdyr lever i tropene, og artsantallet avtar mot polene. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
3. februar
Kvarstadsbåtarna var de norska handelsfartyg som låg i svenska hamnar vid det tyska angreppet på Norge den 9 april 1940, och som både den norska exilregeringen i London och den tyska ockupationsregeringen i Oslo gjorde anspråk på. Dragkampen mellan de krigförande parterna ledde till att båtarna belades med kvarstad, och inte fick lämna svenskt vatten förrän juridiska oklarheter utretts i svensk domstol.
De norska handelsfartygen påverkade också Sveriges önskan att vara neutralt, framförallt i samband med kvarstadsbåtarnas två dramatiska försök att bryta igenom den tyska Skagerrakspärren till England, Operation Rubble och Operation Performance.
Vid förhandlingarna kopplades frågan om kvarstadsbåtarnas möjlighet att lämna svenskt vatten också till frågan om lejdtrafiken, det vill säga tillåtelse för vissa svenska handelsfartyg att passera de krigförandes minfält i Nordsjön och Skagerrak. Eftersom kvarstadsbåtarna lastades med för de allierade viktiga varor från Sverige, framförallt kullager, så var det också av stor betydelse för tyskarna att hindra dem från att nå fram med sin last. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
4. februar
Dei indoariske språka er ei undergruppe av dei indoiranske språka (og dermed av dei indoeuropeiske språka) og blir snakka av om lag ein milliard menneske i Nord-India, i Pakistan, Bangladesh, Nepal, Sri Lanka og på Maldivane. Blant dei viktigaste indoariske språka er hindi, urdu, bengali og det klassiske språket sanskrit.
Dei indoariske språka er ikkje i slekt med dei dravidiske språka, som blir talte i sørlege India, men gjennom langvarig språkkontakt har dei utvikla mange fellestrekk. På grunn av mange folkevandringar og den gjensidige språkkontakta i området, har det bode på problem å setje skilje mellom dei einskilde språka og dialektane.
Dei indoariske språka er i stor grad analytiske. Den grunnleggjande ordrekkefølgja i alle språka er subjekt–objekt–verb. Det mest karakteristiske draget fonologisk sett er det store talet plosivar. Fleire av dagens indoariske språk nyttar ei rekkje ord som er lånt inn direkte frå sanskrit. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
5. februar
Mölle är en tätort på Kullahalvön, tidigare i Brunnby landskommun, nu i Höganäs kommun, Skåne län med 715 invånare (2010). Samhället var från början ett fiskeläge, men kom att spela en stor roll i den framväxande turismen i Sverige i slutet av 1800-talet. Till detta bidrog - och bidrar - Mölles natursköna läge invid Öresund, med Kullaberg som bakgrund. Gemensamhetsbad för män och kvinnor introducerades i Ransvik i början av 1900-talet. Storhetstiden som turistort inträffade strax före första världskriget, men även under mellankrigstiden var turistströmmarna stora. Fortfarande är Mölle en populär turistort med en tredubbling av invånarantalet under sommarmånaderna. Från hamnen vid Öresund utgår förutom fiskebåtar även turistturer utmed kusten, speciellt till Kullabergs klippiga strand norr om orten. Mölle har varit värd för ett flertal internationella konferenser.
Mölle präglas i hög grad av omgivningarna. Samhället ligger vid foten av urbergshorsten Kullaberg som är ett naturreservat. Där finns vandringsleder, populära dykplatser och klätterleder. Längst ut på udden ligger Kullens fyr, som är Sveriges högst belägna och ljusstarkaste fyr. Söder om Mölle ligger Mölle fälad, karaktäriserat öppna strandhedar, som än idag hållas öppna genom bete. Söderut ligger också Krapperups slott, en viktig sätesgård med anor från 1300-talet. Läs mer
se -
historik
6. februar
Jens Nilssøn (1538–1600) var en norsk biskop (superintendent) i Oslo og forfatter. Han var en av Oslohumanistene, en krets av menn fra i siste halvdel av 1500-tallet som representerer humanismens gjennombrudd i Norge.
Han utga i sin levetid flere bøker på latin og dansk og sto i brevveksling med en rekke av samtidens fremste personligheter i Danmark-Norge, blant andre Tycho Brahe. Særlig er han berømt for sine Visitasbøker som han lot «drengen» Oluf Børgessøn nedskrive under sine mange visitasreiser over hele Østlandet, og som danner et enestående tidsbilde fra 1500-tallets Norge. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
7. februar
Östersund är en tätort i Jämtland. Östersund är residensstad för Jämtlands län och centralort för Östersunds kommun. Staden ligger vid Storsjön och är Storsjöbygdens och Jämtlands enda stad med 43 000 invånare.
Östersund grundades på 1700-talet för att kontrollera handeln i Jämtland. Detta togs dock inte väl emot av befolkningen, vilket ledde till att Östersund länge förblev en liten stad, faktiskt mindre än Frösön. Det dröjde ända till den senare delen av 1800-talet innan Östersund blev en verklig stad, egentligen först efter ankomsten av järnvägen år 1879.
Östersund sägs ibland ligga i Sveriges mittpunkt. Ortnamnet kommer från det smala sund som skiljer Frösön från fastlandet, Östersundet, ursprungligen Östra sundet, vilket idag är så smalt som 150 meter på sina ställen. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
8. februar
Christchurch er den største byen på Sørøya på New Zealand, og det nest største urbane området i landet.
Christchurch har ein plass i soga om utforskinga av Antarktis – både Scott og Shackleton brukte hamna i Lyttelton som eit utgangsstad for sine ekspedisjonar. Christchurch International Airport gjer teneste som hovudbase for dei italienske og amerikanske antarktisprogramma så vel som det newzealandske programmet.
Jordskjelv har ramma Christchurch fleire gongar. Eit skjelv i 2011 drap 182 menneskje og førte til store skadar i byen. Det la mellom anna la tårnet på den anglikanske domkyrkja frå 1800-talet i ruinar. Les meir…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
9. februar
Jens Nilssøn (1538–1600) var en norsk biskop (superintendent) i Oslo og forfatter. Han var en av Oslohumanistene, en krets av menn fra i siste halvdel av 1500-tallet som representerer humanismens gjennombrudd i Norge.
Han utga i sin levetid flere bøker på latin og dansk og sto i brevveksling med en rekke av samtidens fremste personligheter i Danmark-Norge, blant andre Tycho Brahe. Særlig er han berømt for sine Visitasbøker som han lot «drengen» Oluf Børgessøn nedskrive under sine mange visitasreiser over hele Østlandet, og som danner et enestående tidsbilde fra 1500-tallets Norge. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
10. februar
Östersund är en tätort i Jämtland. Östersund är residensstad för Jämtlands län och centralort för Östersunds kommun. Staden ligger vid Storsjön och är Storsjöbygdens och Jämtlands enda stad med 43 000 invånare.
Östersund grundades på 1700-talet för att kontrollera handeln i Jämtland. Detta togs dock inte väl emot av befolkningen, vilket ledde till att Östersund länge förblev en liten stad, faktiskt mindre än Frösön. Det dröjde ända till den senare delen av 1800-talet innan Östersund blev en verklig stad, egentligen först efter ankomsten av järnvägen år 1879.
Östersund sägs ibland ligga i Sveriges mittpunkt. Ortnamnet kommer från det smala sund som skiljer Frösön från fastlandet, Östersundet, ursprungligen Östra sundet, vilket idag är så smalt som 150 meter på sina ställen. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
11. februar
Christchurch er den største byen på Sørøya på New Zealand, og det nest største urbane området i landet.
Christchurch har ein plass i soga om utforskinga av Antarktis – både Scott og Shackleton brukte hamna i Lyttelton som eit utgangsstad for sine ekspedisjonar. Christchurch International Airport gjer teneste som hovudbase for dei italienske og amerikanske antarktisprogramma så vel som det newzealandske programmet.
Jordskjelv har ramma Christchurch fleire gongar. Eit skjelv i 2011 drap 182 menneskje og førte til store skadar i byen. Det la mellom anna la tårnet på den anglikanske domkyrkja frå 1800-talet i ruinar. Les meir…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
12. februar
Arkitekturen i Stockholm har en historia som sträcker sig tillbaka till 1200-talet, eventuellt ännu längre. Enligt en del källor kan det ha funnits en enkel försvarsanläggning, en kastal eller liknande, på Stadsholmens nordöstra del kring 1200 eller redan i slutet av 1100-talet. Bebyggelsen i Stockholm har präglats av stadens speciella läge mellan Mälaren och Östersjön, av Hansan, av stormaktstiden och industrialismen, av funktionalismen, av spårvagnens, bilens och tunnelbanans framfart samt av en stark vilja att forma staden till en för sin tid modern levnadsplats.
De flesta större byggnadsverk i Stockholm har huvudsakligen utformats genom influenser från utlandet. Under 1600- och 1700-talen värvades utländska arkitekter till staden och under senare perioder hämtade svenska arkitekter sin inspiration på sina studieresor i Europa, på 1900-talet även i USA. Utländska trender kom vanligtvis lite senare till Sverige och anpassades då till svensk smak och svensk tradition, där exempelvis Neoklassicism blev till svensk gustaviansk stil och 1920-talsklassicism med art déco blev till en egen stilriktning, ofta kallad Swedish grace. Läs mer
se -
historik
13. februar
Svalbards geologi avspeiler spenninger og sammenstøt mellom tre grunnfjellsplater: Nord-Amerika, Siberia og Baltika. Svalbard har en uvanlig variert og komplisert geologi til felles med Øst-Grønland og havområdene i Barentshavet, som vitenskapen ennå ikke helt forstår.
Geologien favner sedimenter som vitner om åpningen av Atlanterhavet. I vest og nordøst er dyptliggende grunnfjell hevet opp under slike jordplatebevegelser som den Kaledonske fjellkjedefoldingen for drøyt 400 millioner år siden. Spitsbergens sentralområde er unikt med gammel havbunn og sandsteinslag fra karbon-trias og framover, som en blottstilt modell av lagene på havbunnen. Knapt metertykke kullag ligger horisontalt i midten og vertikalt langs sentralfeltets ytterkanter.Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
14. februar
Katarina Howard (1521–1542) var engelsk drottning och Henrik VIII:s femte hustru. Hon tillhörde en av Englands främsta adelsfamiljer vars huvudman hertigen av Norfolk fick se två av sina syskonbarn bli både drottningar och halshuggna; Katarina och Anne Boleyn. Katarina Howard tillhörde genom sin familj också den konservativa falangen vid hovet och väckte stor missunnsamhet hos de reformerta.
Katarinas släkt hade fiender som inte var förtjusta i att Henrik valde henne som hustru. Den 2 november 1541 överlämnade en av dem, ärkebiskop Thomas Cranmer, ett brev till Henrik som anklagade Katarina för att ha begått äktenskapsbrott. Hon avrättades den 13 februari 1542 genom halshuggning då hon dömts för högförräderi, efter att ha haft ett förhållande med en av kungens hovmän, Thomas Culpeper. Howard erkände dock aldrig otrohet, eller något fullbordat förhållande med Culpeper. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
15. februar
Sporvefuglar er ein orden av fuglar. Han er utbreidd over heile verda med artar fordelt på tre underordenar, Acanthisitti, Tyranni og Passeri.
Dette er den største fugleordenen og omfattar meir enn halvparten av alle verdas fugleartar. Ordenen sporvefuglar inneheld over 115 familiar. I Noreg hekkar ca. 100 artar. Omtrent 35 andre er observerte.
Jamt over er sporvefuglar mindre enn typiske medlemmer av andre fugleordenar. Dei største sporvefuglane med vekt på over 1,5 kg og lengd over 70 cm er tjukknebbramn samt dei større underartane av ramn.
Ein trur no at dei første sporvefuglane utvikla seg for omkring 60-55 millionar år sidan. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
16. februar
Svalbards geologi avspeiler spenninger og sammenstøt mellom tre grunnfjellsplater: Nord-Amerika, Siberia og Baltika. Svalbard har en uvanlig variert og komplisert geologi til felles med Øst-Grønland og havområdene i Barentshavet, som vitenskapen ennå ikke helt forstår.
Geologien favner sedimenter som vitner om åpningen av Atlanterhavet. I vest og nordøst er dyptliggende grunnfjell hevet opp under slike jordplatebevegelser som den Kaledonske fjellkjedefoldingen for drøyt 400 millioner år siden. Spitsbergens sentralområde er unikt med gammel havbunn og sandsteinslag fra karbon-trias og framover, som en blottstilt modell av lagene på havbunnen. Knapt metertykke kullag ligger horisontalt i midten og vertikalt langs sentralfeltets ytterkanter.Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
17. februar
Katarina Howard (1521–1542) var engelsk drottning och Henrik VIII:s femte hustru. Hon tillhörde en av Englands främsta adelsfamiljer vars huvudman hertigen av Norfolk fick se två av sina syskonbarn bli både drottningar och halshuggna; Katarina och Anne Boleyn. Katarina Howard tillhörde genom sin familj också den konservativa falangen vid hovet och väckte stor missunnsamhet hos de reformerta.
Katarinas släkt hade fiender som inte var förtjusta i att Henrik valde henne som hustru. Den 2 november 1541 överlämnade en av dem, ärkebiskop Thomas Cranmer, ett brev till Henrik som anklagade Katarina för att ha begått äktenskapsbrott. Hon avrättades den 13 februari 1542 genom halshuggning då hon dömts för högförräderi, efter att ha haft ett förhållande med en av kungens hovmän, Thomas Culpeper. Howard erkände dock aldrig otrohet, eller något fullbordat förhållande med Culpeper. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
18. februar
Sporvefuglar er ein orden av fuglar. Han er utbreidd over heile verda med artar fordelt på tre underordenar, Acanthisitti, Tyranni og Passeri.
Dette er den største fugleordenen og omfattar meir enn halvparten av alle verdas fugleartar. Ordenen sporvefuglar inneheld over 115 familiar. I Noreg hekkar ca. 100 artar. Omtrent 35 andre er observerte.
Jamt over er sporvefuglar mindre enn typiske medlemmer av andre fugleordenar. Dei største sporvefuglane med vekt på over 1,5 kg og lengd over 70 cm er tjukknebbramn samt dei større underartane av ramn.
Ein trur no at dei første sporvefuglane utvikla seg for omkring 60-55 millionar år sidan. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
19. februar
Historiska kartor över Stockholm och dess omgivningar finns bevarade sedan 1600-talets början. Stockholms äldsta kända karta härrör från tidigt 1620-tal och visar staden innan de första regleringarna genomfördes. Genom skapandet av Lantmäteriet i Stockholm år 1628 fick kartograferingen av Sverige och Stockholm, struktur och kvalitet och exakta kartor blev viktiga för stormakten Sverige inte minst av militärstrategiska skäl. På 1700-talet utgavs en rad Stockholmskartor med god exakthet, exempelvis Werner von Rosenfeldts karta från 1702, som plagierades flitigt utomlands och Petrus Tillaeus’ karta från 1733, som fick officiell status samt Charta Öfwer Stockholms Stads Belägenhet av kartografen Georg Biurman från 1750-talet.
År 1831 bildades Topografiska corpsen som skulle producera en lång rad Stockholmskartor, exempelvis utgavs 1861 Topografiska corpsens karta. Trakten kring Stockholm i nio blad. Kartan ger en exakt av bild hur Storstockholms topografi tedde sig under 1800-talets första hälft. Till Stockholms första moderna kartverk räknas Alfred Rudolf Lundgrens Stockholmskarta från 1885. Genom att med rött lägga in framtida gaturegleringar skapade Lundgren en metod att se både det förgångna och framtida stadsplaneringar samtidigt. Läs mer
se -
historik
20. februar
Alkoholisme eller alkoholavhengighet er en invalidiserende avhengighetslidelse. Lidelsen er preget av tvangsmessig og ukontrollert forbruk av alkohol, til tross for negative effekter på helsen til den som drikker og på vedkommendes sosiale relasjoner og status. Alkoholisme er, som andre former for stoffavhengighet, definert som en sykdom som kan behandles.
De nøyaktige mekanismene som ligger til grunn for alkoholisme er usikre, men risikofaktorer omfatter sosialt miljø, stress, psykisk helse, genetisk disposisjon, alder, etnisk gruppe og kjønn. Langvarig alkoholmisbruk gir forstyrrelser i hjernen som opprettholder alkoholikerens manglende evne til å slutte å drikke og resulterer i alkoholisk abstinenssyndrom ved stans i alkoholinntaket. Alkoholisme har også dyptgripende sosiale konsekvenser for alkoholikerne selv og deres nærmeste. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
21. februar
Historiska kartor över Stockholm och dess omgivningar finns bevarade sedan 1600-talets början. Stockholms äldsta kända karta härrör från tidigt 1620-tal och visar staden innan de första regleringarna genomfördes. Genom skapandet av Lantmäteriet år 1628 fick kartograferingen struktur och kvalitet och exakta kartor blev viktiga för stormakten Sverige inte minst av militärstrategiska skäl. På 1700-talet utgavs en rad Stockholmskartor med god exakthet, exempelvis Werner von Rosenfeldts karta från 1702 och Petrus Tillaeus’ karta från 1733, som fick officiell status samt Charta Öfwer Stockholms Stads Belägenhet av kartografen Georg Biurman från 1750-talet.
År 1831 bildades Topografiska corpsen som skulle producera en lång rad Stockholmskartor, exempelvis utgavs 1861 Topografiska corpsens karta. Trakten kring Stockholm i nio blad. Kartan ger en bild hur Storstockholms topografi tedde sig under 1800-talet. Till Stockholms första moderna kartverk räknas Lundgrens Stockholmskarta från 1885. Genom att med rött lägga in framtida gaturegleringar skapade Lundgren en metod att se både det förgångna och framtida stadsplaneringar samtidigt. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
22. februar
Nikita Khrusjtsjov (1894 - 1971) var leiar i Sovjetunionen under den kalde krigen, frå 1953 til 1964. Khrusjtsjov var ansvarleg for den delvise avstaliniseringa av Sovjetunionen, og for fleire relativt liberale reformer i innanrikspolitikken i landet. Partikollegaene til Khrusjtsjov fjerna han frå makta i 1964, og erstatta han med Leonid Brezjnev.
Khrusjtsjov var politisk kommissær under den russiske borgarkrigen. Han støtta utreinskinga til Stalin, og godkjende tusenvis av arrestasjonar. Dei politiske arvingane til Stalin slåst om makta etter at han døydde i 1953, og Khrusjtsjov gjekk, etter fleire år, sigrande ut av kampen i 1956. Khrusjtsjov håpa etter kvart på å kunne stole på rakettar når det gjaldt forsvar av landet, og gav difor ordrar om kutt i vanlege militære styrkar. Trass i kutta var perioden under Khrusjtsjov den mest spente i den kalde krigen, og krigen nådde høgdepunktet sitt med Cubakrisa. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
23. februar
Alkoholisme eller alkoholavhengighet er en invalidiserende avhengighetslidelse. Lidelsen er preget av tvangsmessig og ukontrollert forbruk av alkohol, til tross for negative effekter på helsen til den som drikker og på vedkommendes sosiale relasjoner og status. Alkoholisme er, som andre former for stoffavhengighet, definert som en sykdom som kan behandles.
De nøyaktige mekanismene som ligger til grunn for alkoholisme er usikre, men risikofaktorer omfatter sosialt miljø, stress, psykisk helse, genetisk disposisjon, alder, etnisk gruppe og kjønn. Langvarig alkoholmisbruk gir forstyrrelser i hjernen som opprettholder alkoholikerens manglende evne til å slutte å drikke og resulterer i alkoholisk abstinenssyndrom ved stans i alkoholinntaket. Alkoholisme har også dyptgripende sosiale konsekvenser for alkoholikerne selv og deres nærmeste. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
24. februar
Historiska kartor över Stockholm och dess omgivningar finns bevarade sedan 1600-talets början. Stockholms äldsta kända karta härrör från tidigt 1620-tal och visar staden innan de första regleringarna genomfördes. Genom skapandet av Lantmäteriet år 1628 fick kartograferingen struktur och kvalitet och exakta kartor blev viktiga för stormakten Sverige inte minst av militärstrategiska skäl. På 1700-talet utgavs en rad Stockholmskartor med god exakthet, exempelvis Werner von Rosenfeldts karta från 1702 och Petrus Tillaeus’ karta från 1733, som fick officiell status samt Charta Öfwer Stockholms Stads Belägenhet av kartografen Georg Biurman från 1750-talet.
År 1831 bildades Topografiska corpsen som skulle producera en lång rad Stockholmskartor, exempelvis utgavs 1861 Topografiska corpsens karta. Trakten kring Stockholm i nio blad. Kartan ger en bild hur Storstockholms topografi tedde sig under 1800-talet. Till Stockholms första moderna kartverk räknas Lundgrens Stockholmskarta från 1885. Genom att med rött lägga in framtida gaturegleringar skapade Lundgren en metod att se både det förgångna och framtida stadsplaneringar samtidigt. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
25. februar
Nikita Khrusjtsjov (1894 - 1971) var leiar i Sovjetunionen under den kalde krigen, frå 1953 til 1964. Khrusjtsjov var ansvarleg for den delvise avstaliniseringa av Sovjetunionen, og for fleire relativt liberale reformer i innanrikspolitikken i landet. Partikollegaene til Khrusjtsjov fjerna han frå makta i 1964, og erstatta han med Leonid Brezjnev.
Khrusjtsjov var politisk kommissær under den russiske borgarkrigen. Han støtta utreinskinga til Stalin, og godkjende tusenvis av arrestasjonar. Dei politiske arvingane til Stalin slåst om makta etter at han døydde i 1953, og Khrusjtsjov gjekk, etter fleire år, sigrande ut av kampen i 1956. Khrusjtsjov håpa etter kvart på å kunne stole på rakettar når det gjaldt forsvar av landet, og gav difor ordrar om kutt i vanlege militære styrkar. Trass i kutta var perioden under Khrusjtsjov den mest spente i den kalde krigen, og krigen nådde høgdepunktet sitt med Cubakrisa. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
26. februar
Kullaberg är namnet dels på en bergskam, belägen längst ut på halvön Kullen i nordvästra Skåne, dels namnet på naturreservatsbildningar som ligger på och i anslutning till Kullaberg. Bergskammen (och reservaten) sträcker sig från Kullanäs (vid Kullens fyr) i nordväst till Arild i sydöst, en sträcka på knappt 8 km. Kullaberg är som bredast 1½ km vid Kockenhus och Björkeröd. Ytan är 932 ha. Ur berggrundsgeologisk synpunkt sträcker sig dock Kullaberg ner till Svanshall, en sträcka på ytterligare 7 km, och når en bredd på ca 2 km. Kullaberg gränsar mot Öresund i sydväst och mot Skälderviken i norr. Kullaberg når en högsta höjd av 187,5 m vid Håkull. Mot Skälderviken är kustbranterna särskilt höga, som mest drygt 60 m. Berget korsas av tvärgående sprickor och genom havets nötning har det på många håll bildats grottor, vikar och dalar. Vid stranden ses raukar och stenpelare. Läs mer
se -
historik
27. februar
Astronomi er det vitenskapelige studiet av himmellegemer (som stjerner, planeter, kometer og galakser) og fenomener utenfor jordens atmosfære (slik som kosmisk bakgrunnsstråling). Den befatter seg med himmellegemers utvikling, fysikk, kjemi, meteorologi og bevegelser, så vel som universets utforming og utvikling.
Astronomi er en av de eldste vitenskaper. Det var imidlertid med oppfinnelsen av teleskopet på begynnelsen av 1600-tallet at faget utviklet seg til en moderne vitenskap. Tidligere har astronomi innbefattet ulike disipliner som astrometri, stjernenavigasjon, observasjonell astronomi, utvikling av kalendre, og også astrologi, men profesjonell astronomi regnes nå å være omtrent synonymt med astrofysikk. Siden det 20. århundre har faget astronomi blitt splittet til observasjonelle og teoretiske grener. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
28. februar
Slaget vid Helsingborg stod den 28 februari 1710 vid Ringstorpshöjden nordost om dåvarande Helsingborg. De stridande parterna var den danska invasionsarmén på 14 000 man, ledd av generallöjtnant Jørgen Rantzau, och den lika stora svenska armén ledd av generalguvernören i Skåne, Magnus Stenbock.
Slaget hade sin upptakt när Danmark försökte utnyttja det svenska nederlaget vid Poltava år 1709 genom att på hösten samma år landstiga med en invasionsarmé vid Råå. Då större delen av de svenska stridskrafterna hade utplånats vid Poltava, var styrkorna i landet i för dåligt skick för att bjuda tillräckligt försvar. Stenbock tvingades därför dra sig tillbaka till Småland, där en ny armé tränades upp. Under tiden ryckte den danska armén allt längre in i Skåne, med målet att inta flottbasen i Karlskrona. När Stenbock slutligen kunde tåga in i Skåne drog sig de danska trupperna tillbaka till Helsingborg, där det avgörande slaget sedan stod. Slaget slutade i svensk seger och efterföljdes av en dansk reträtt från Skåne. Detta blev därmed Danmarks sista större kraftsamling att återta Skånelandskapen. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
29. februar
Danmark er eit land i Nord-Europa. Geografisk utgjer Danmark ei stor halvøy, Jylland, og ei rekkje øyar, der Sjælland, Fyn, Lolland, Falster og Bornholm er dei mest kjende. Kongeriket Danmark femner saman med sjølve Danmark bilanda Grønland og Færøyane. Landet vert delt inn i fem regionar og 98 kommunar. Danmark har vore medlem av FN og NATO siden opprettinga og av EU sidan 1973, men er ikkje ein del av eurosona. Sidan 2011 har Helle Thorning-Schmidt (Soc.) vore statsminister i Danmark.
Nasjonalspråket dansk er i stor grad innbyrdes lettfatteleg med norsk og svensk, og har sterke historiske og kulturelle band til dei andre nordiske språka. Dansk utgjer mange dialektar. Desse var i grove trekk ferdig utvikla på 1300-talet, og dansken nådde si maksimale dialektspalting kring år 1700. Sidan den gongen har dialektane vore på stadig tilbaketog, og no pratar berre 5 % av danskane dialekt. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik