Forside

Fra Wikipedia, den frie encyklopædi
Gå til: navigation, søg
Der findes nu over 38 millioner artikler i Wikipedia, hvoraf 189.778 er på dansk.
Emblem-star.svg
Ugens artikel
Franz Schubert

Franz Schubert (31. januar 179719. november 1828) var en østrigsk komponist og pianist.

Schubert er mest kendt for sine lieder, af hvilke han i løbet af sit korte liv komponerede cirka 600. Han benyttede tekster af samtidige forfattere som Goethe, Friedrich Schiller, Heinrich Heine, Friedrich Rückert med flere. Han anses for den største af genrens komponister. Derudover er han kendt for sine 12 symfonier (deraf fem ufuldendte), kirkelige korværker (blandt andet flere messer og to Stabat Mater), kammermusik (blandt andet Forelkvintetten), flere operaer samt en række klaverværker.

I sin samtid var Schubert stort set kun kendt blandt en lille kreds i Wien, men flere komponister fra senere i det 19. århundrede opdagede og hyldede hans værker. I nutiden regnes Schubert som af romantikkens musiks største komponister og spilles i stort omfang. Læs mere
Seneste tre uger: Carl BlochKystbanenWarwick Castle
Norway-sweden2.svg
Dagens skandinaviske artikel
Ett timglas som mäter hur mycket tid som förflutit. Timglaset var en av de tidigaste tidmätarna.

I tusentals år har olika ur, kalendrar och andra tekniska hjälpmedel använts för att utföra tideräkning, det vill säga mäta tidsintervall eller bestämma aktuell astronomisk period. Tidiga exempel på tillämpningar var att förutsäga mörkrets inbrott, att planera sådd och skörd, att komma ihåg högtider och att navigera. Det nuvarande sexagesimala talsystemet, som delar upp tidintervall i 60 lika stora delar, uppfanns av sumererna och har använts för mätning av tid i cirka 4 000 år. Det forntida Egypten delade upp dagen i två 12-timmars perioder och använde stora obelisker för att följa solens position. De utvecklade också vattenuret, som troligen först användes i Amun-Res tempelkomplex i Karnak i Egypten och senare även i det antika Grekland. Grekerna använde ofta egypternas vattenur, som de kallade klepsydra. Den kinesiska Shangdynastin tros ha använt vattenuren vid ungefär samma tid, efter att tekniken hade kommit in via Mesopotamien så tidigt som 2000 före vår tideräkning. Kineserna blev också de första att dela dygnet i 100 lika långa intervall, ke, som under 2 000 år motsvarade en kort kvart (=14,4 minuter). Andra antika tidmätare var ljusklockan som användes i Kina, Japan, England och Irak; tidstickan, ett slags portabelt solur som ofta användes i Indien, Tibet och i vissa delar av Europa samt olika typer av timglas som principiellt är lika vattenur. Läs mer

Internet-web-browser.svg
Aktuelle begivenheder
Tour de France
Malaysia Airlines Boeing 777-200ER PER Koch-2.jpg
Office-calendar.svg
I dag

Den 22. juli:

Utøya en uge efter angrebet
Help-browser.svg
Vidste du at...

Fra Wikipedias nyeste artikler…

Ludvig barnet

Gravestone icon2.svg
Nyligt afdøde
James Garner Bret Maverick.JPG
Image-x-generic.svg
Dagens billede

Capra aegagrus hircus in isla Margarita.jpg

Hanged (Capra aegagrus hircus) i brunst, Isla Margarita, Venezuela.
Wikipedia-logo.png
Søsterprojekter

Wikipedia ejes af paraplyorganisationen Wikimedia Foundation, som driver andre flersproglige og frie projekter, hvor alle kan bidrage.

Meta-Wiki
Wiktionary
Wikibooks
Wikiquote
Wikisource
Commons
Wikinews
Wikiversity
Wikispecies
Wikivoyage
Meta-Wiki Wiktionary Wikibooks Wikiquote Wikisource Commons Wikinews Wikiversity Wikispecies Wikivoyage
Om Wikiprojekterne Flersproget ordbog Gratis bøger og manualer Citatsamling Kildemateriale Fildeling af billeder og lyd Nyhedstjeneste Fri læring Videnskabelig artsoversigt Rejseguide
Preferences-desktop-locale.svg
Wikipedia på andre sprog
Føroyskt | Íslenska | Kalaallisut | Norsk (bokmål) | Nynorsk | Suomi | Davvisámegiella | Svenska
Wikimedia-logo.svg
Donationer

Moderselskabet Wikimedia Foundation er uafhængigt af alle interesser og behøver derfor økonomisk støtte fra læsere og brugere for at holde driften i gang. Giv et bidrag til Wikimedia og vær med til at sikre udbygningen af de servere, som Wikipedia og søsterprojekterne afvikles på.