Bruger:Boivie

Fra Wikipedia, den frie encyklopædi
Gå til: navigation, søg
Babel
sv Denna användare har svenska som modersmål.
en-3 This user is able to contribute with an advanced level of English.
da-1 Denne bruger kan skrive dansk på et grundlæggende niveau.
Brugere efter sprog

Jeg er Boivie från Sverige.

69 + 5 = 74 billeder.

Imagelist


Ugens artikel

Cheshire Regiment trench Somme 1916.jpg

Vestfronten i 1. verdenskrig åbnedes ved krigsudbruddet i 1914, da den tyske hær invaderede Luxembourg og Belgien. Begge parter begyndte nu at grave sig ned langs en bugtet linje af befæstede skyttegrave, som strakte sig fra Nordsøen til den schweiziske grænse.

Mellem 1915 og 1917 var der adskillige store offensiver langs fronten. Angrebene omfattede massive artilleribombardementer og masseangreb med infanteri. En kombination af skyttegravssystemer, maskingeværreder, pigtråd og artilleri påførte imidlertid angriberne store tab.

I et forsøg på at bryde dødvandet blev der på Vestfronten introduceret en række nye teknologier, såsom giftgas, fly og kampvogne. På trods af at Vestfronten var fastlåst, blev den alligevel afgørende for krigens udfald. Læs mere

Ugens artikel Bokmål

Charles Taze Russell grunnla Jehovas vitner

Jehovas vitner er et verdensomfattende trossamfunn med over 7,96 millioner aktive medlemmer, over 12 millioner deltakere på stevner og over 19,2 millioner deltakere ved høytiden til minne om Jesu død. Trossamfunnet er ledet av Jehovas vitners styrende råd, som er en gruppe eldste i Brooklyn, New York som etablerer og reviderer trossamfunnets læresetninger.

Jehovas vitner beskrives innen religionsvitenskap som et millenaristisk, kristent trossamfunn med antitrinitaristiske oppfatninger som skiller dem ut fra andre kristne. Deres lære er basert på deres forståelse av Bibelen, og de foretrekker å bruke Ny verden-oversettelsen av De hellige skrifter. De mener at ødeleggelsen av dagens verdenssystem, ofte omtalt som «den nåværende tingenes ordning», i form av Guds inngripen i Harmageddon, er nært forestående. De tror videre at de overlevende etter Harmageddon-krigen vil få oppleve innføringen av Guds rike, et himmelsk styresett som Jehovas vitner anser som den eneste virkelige løsning på menneskehetens problemer. Les mer...

Ugens artikel Nynorsk

Marinelli-isbreen

Storøya i Eldlandet er ei øy nær sørspissen av Sør-Amerika, skilt frå kontinentet av Magellansundet. Den vestlege delen av øya ligg i Chile, i provinsane Tierra del Fuego og Antártica Chilena. Den austlege delen av øya høyrer til Argentina, i provinsen Tierra del Fuego, Antártida e Islas del Atlántico Sur. Øya utgjer størstedelen av landmassane i øygruppa som heiter Eldlandet (Tierra del Fuego).

Storøya i Eldlandet har ei flatevidd på 47 992 km², noko som gjer henne til den 29. største øya på jordkloten. Storøya er det viktigaste busetnadsområdet i heile øygruppa Eldlandet. Til saman bur det over 130 000 menneske på Storøya. Av desse lever over 120 000 på den argentinske delen, der dei største byane ligg. Les meir …

Ugens artikel Svensk

En adult hane i häckningsdräkt av nominatformen ammodendri i sydöstra Kazakstan

Saxaulsparv (Passer ammodendri) är en centralasiatisk tätting i familjen sparvfinkar (Passeridae) som med sin längd på 14–16 cm och vikt på 25–27 gram är en av de allra största sparvarna. Den har en grå och sandfärgat brun fjäderdräkt med ljusbrun tars. Honan har inte en lika anslående dräkt som hanen, bland annat saknar hon den svarta teckningen på huvudet, men hon är ändå så pass distinkt att arten, i alla dräkter, är svår att förväxla med andra arter. Det råder kunskapsbrist om dess läten men den har ett jämförelsevis mjukt och musikaliskt kvittrande lockläte. Även dess sång och dess överflygningsläte är kända. Dess utbredningsområde, som tros vara uppdelat i sex förhållandevis åtskilda områden, sträcker sig från de centrala delarna av Turkmenistan till norra Gansu i Kina. Den lever i ökenområden, och föredrar platser med buskar som saxaul, i närheten av floder eller oaser.

Stora delar av dess utbredningsområde är otillgängliga för människan varför det finns få studier och säkra observationer kring många aspekter av artens ekologi. Den håller sig ofta dold i lövverk och födosöker i trädkronor och på marken. Utanför häckningsperioden bildar den flockar, men är mindre social än andra sparvar under häckningstiden, då paren oftast häckar isolerat. Trots att den har förlorat delar av sitt utbredningsområde på grund av habitatförstörelse orsakad av jordbruk bedöms arten inte vara hotad av mänsklig aktivitet. Läs mer