Bruger:Boivie

Fra Wikipedia, den frie encyklopædi
Gå til: navigation, søg
Babel
sv Denna användare har svenska som modersmål.
en-3 This user is able to contribute with an advanced level of English.
da-1 Denne bruger kan skrive dansk på et grundlæggende niveau.
Brugere efter sprog

Jeg er Boivie från Sverige.

69 + 9 = 78 billeder.

Imagelist


Ugens artikel

John Churchill, malet af van der Werff.

John Churchill, 1. hertug af Marlborough (16501722) var en engelsk soldat og statsmand, hvis karriere strakte sig over fem regenters tid i slutningen af det 17. og begyndelsen af det 18. århundrede. Han begyndte som page ved Stuarternes hof, men hans mod på slagmarken sikrede ham hurtig forfremmelse og anerkendelse fra Jakob, hertug af York. Da Jakob blev konge i 1685, spillede Churchill en stor rolle ved nedkæmpelsen af et oprørsforsøg mod kongen, men blot tre år senere opgav Churchill den katolske konge til fordel for protestanten Vilhelm af Oranje.

Ved Vilhelms kroning blev Churchill adlet som jarl af Marlborough, men trods hans bedrifter i Irland og Flandern under den Pfalziske Arvefølgekrig, var forholdet køligt mellem kongeparret og ham og hans indflydelsesrige kone Sarah. Efter beskyldninger om en hemmelig forståelse med den landflygtige kong Jakob blev Marlborough afskediget fra alle embeder og sat i fængsel i Tower. Først efter dronning Marias død og med en ny truende europæisk krig, blev han taget til nåde af Vilhelm.

Marlboroughs indflydelse nåede sit højdepunkt med Sarahs nære veninde, dronning Anne. Efter forfremmelse til øverstkommanderende for de britiske styrker og udnævnelse til hertug sikrede han sig en plads i historien som en af Europas største generaler i den Spanske Arvefølgekrig via sin indsats i slagene ved Blenheim, Ramillies og Oudenarde. Da hans kone faldt i unåde hos dronningen, pressede toryerne på for at vælte ham. De var fast besluttede på at slutte fred med Frankrig. Marlborough blev afskediget fra alle poster med anklager om bedrageri, men genvandt den kongelige gunst, da Georg 1. fulgte Anne på tronen. Han fik sine embeder tilbage, men helbredet svigtede, og han døde få år senere. Læs mere

Ugens artikel Bokmål

Poritia hewitsoni (Poritiinae).

Glansvinger (Lycaenidae) er dagaktive, fargerike sommerfugler. Glansvingene utgjør 40 % av alle kjente arter av dagsommerfugler og er med det den største delgruppen. De består av omtrent 6 570 arter i verden, i Norge finnes 24 arter.

De aller fleste glansvingelarver lever som planteetere. Voksne glansvinger lever av nektar de suger opp fra blomstene på ulike planter (urter). Sugesnabelen, på hodets underside, gir sommerfuglen mulighet til å nå inn i dype blomster for å suge til seg nektar. Snabelen gjør at sommerfugler er avhengig av flytende føde.

Noen arter lever i samspill (symbiose) med maur, noe som er et særtrekk hos glansvinger. De fleste lever på vertsplanten og får beskyttelse av maur. Til gjengjeld får mauren honningdugg av glansvingelarven. Noen lever, i maurtuer, av mat maurene har samlet. Men andre arter lever som planteetere i de første larvestadiene, men senere som rovdyr, på andre mindre insekter som larver av maur eller bladlus. Les mer...

Ugens artikel Nynorsk

Det svarte anarkist-flagget med det uoffisielle symbolet til rørsla, ein A i ein sirkel.

Anarkisme tyder opphavleg "fråver av styresmakt" og blir av mange oppfatta som ei retning innan sosialismen, som i tillegg til å vere mot kapitalismen også vil avskaffe staten. Anarkistar flest tar derfor avstand frå politisk verksemd i vanleg tyding, som går ut på å skaffe seg makt innanfor staten (sosialdemokratar, demokratiske sosialistar) eller opprette ein ny stat (kommunistar). I motsetnad til den sentralistiske staten som styrer ovanfrå gjennom eit hierarki, er tanken at det anarkistiske samfunnet skal byggjast etter ei horisontal organisering av friviljuge samanslutningar av suverene einskildmenneske. Desse samanslutningane skal vonleg greia å samarbeida til alle sitt sams beste gjennom ein føderasjon, etter prinsippet om å yta etter evne og få det ein treng.

Anarkistiske idéar i Noreg har hovudsakleg vore hevda av ulike intellektuelle miljø, og er for det meste haldne fram av forfattarar. Mellom dei fyrste som kalla seg anarkistar i landet, var Arne Garborg og Ivar Mortenson-Egnund. Ein annan anarkistisk forfattar frå same tidbolken var Hans Jæger, som i 1908 gav ut bokverket Anarkiets bibel. I nyare tid har Jens Bjørneboe vore den fremste målsmannen for anarkismen i Noreg. Les meir …

Ugens artikel Svensk

Denna daguerreotyp av Poe togs 1848 när han var 39, ett år före hans död.

Edgar Allan Poe, född i Boston 19 januari 1809, död 7 oktober 1849, var en amerikansk poet, novellförfattare, redaktör, litteraturkritiker och en av ledarna för den romantiska rörelsen i USA. Poe, som är mest känd för sina berättelser om skräck, mystik och sällsamma äventyr, var en av de tidiga amerikanska novellförfattarna och en föregångare till detektivlitteraturen. Han anses även ha bidragit till den framväxande science fiction-genren.

Hans föräldrar avled när han fortfarande var barn och han togs omhand av John och Frances Allan i Richmond, Virginia. Han växte upp där och under några år i England i relativt välstånd men blev aldrig formellt adopterad av paret Allan. Poes publicistiska karriär började med en anonym diktsamling kallad Tamerlane and Other Poems (1827), med författaren bara angiven som "a Bostonian." Poe flyttade till Baltimore och bytte fokus från poesi till prosa. 1835 gifte han sig med sin 13-åriga kusin Virginia Eliza Clemm.

I februari 1844 flyttade Poe till New York och arbetade vid Broadway Journal, en tidskrift som han så småningom skulle bli ensam ägare till. I januari 1845 publicerade han Korpen (The Raven) som blev en omedelbar framgång, men bara två år senare dog hans fru Virginia av tuberkulos den 30 januari 1847. Poe avled vid 40 års ålder i Baltimore. Dödsorsaken är inte klarlagd. Arvet efter Poe är bland annat ett betydande inflytande på litteraturen i USA och runtom i världen liksom i specialiserade områden som kosmologi och kryptografi. Dessutom förekommer Poe och hans verk allmänt i populärkultur och litteratur, musik, film, TV, TV-spel etc. Läs mer