Bruger:Boivie

Fra Wikipedia, den frie encyklopædi
Gå til: navigation, søg
Babel
sv Denna användare har svenska som modersmål.
en-3 This user is able to contribute with an advanced level of English.
da-1 Denne bruger kan skrive dansk på et grundlæggende niveau.
Brugere efter sprog

Jeg er Boivie från Sverige.

69 + 2 = 71 billeder.

Imagelist


Ugens artikel

Cobra Coutances.jpg

Operation Cobra er kodenavnet på en offensiv igangsat af 1. amerikanske armé under general Omar Bradley otte uger efter landgangen i NormandietD-Dag under 2. verdenskrig. Operationens hensigt var at trænge gennem det tyske forsvar, som holdt styrkerne indespærret i brohovedet i Normandiet, mens den tyske hær var optaget af den britiske og canadiske aktivitet omkring byen Caen. Efter et gennembrud ville 1. armé kunne trænge ind i Bretagne, oprulle de tyske flanker og befri sig for de begrænsninger, der fulgte med at operere i det normanniske bocage-landskab.

Operation Cobra ændrede kampen i Normandiet fra at være en kamp mellem infanteri til at være en hurtig manøvrekrig, førte til at Falaise-lommen etableredes og gjorde den tyske stilling i Nordvestfrankrig umulig at holde. Operation Cobra og de efterfølgende offensiver fra den 2. britiske og den 1. canadiske armé blev således afgørende for de allieredes sejr i felttoget i Normandiet. Læs mere

Ugens artikel Bokmål

Håkon jarl, tegning av Christian Krohg, 1899.

Ladejarlene var herskerne på det trønderske herresetet Lade gård i fem generasjoner fra Håkon Grjotgardsson Ladejarl sist på 800-tallet til Håkon Eiriksson sist på 1020-tallet. Jarleætten stammet etter all sannsynlighet fra Håløygslekta fra Hålogaland. Ladejarlene balanserte sin maktposisjon mellom økonomisk styrke og handel på den ene siden, og støtte fra bønder og landadel på den andre. Svært viktig for jarlemaktas «utenriks»-handel var kontrollen med den såkalte finneskatten, og handel med varer som selskinn, hvalrosstenner og andre produkter nordfra og til kontinentet.

I beretningen til Ottar fra Hålogaland fra ca. 890 forteller han om sin handelsrute fra det nordligste Nord-Norge via Skiringssal, Hedeby, Friesland til London. Politisk ble jarlemakta flere ganger utfordret av kongemakta ved Harald Hårfagre, Håkon den gode, Harald Gråfell og Olav Trygvasson som ønsket å svekke ladejarlenes makt til fordel for et samlet norsk kongerike. Fra siste halvdel av 900-tallet inngikk ladejarlen Håkon Sigurdsson en taktisk allianse med den danske kong Harald Blåtann og var i perioder i realiteten enekonge i Norge, om enn med jarls navn. Les mer...

Ugens artikel Nynorsk

Ryggmergen

Ryggmergen er ein lang, tynn og røyrforma bunt av nervevev og gliaceller som strekkjer seg frå den forlenga mergen i hjernestamma til den lumbale delen av ryggsøyla. Hjernen og ryggmergen utgjer sentralnervesystemet. Ryggmergen byrjar i bakhovudbeinet og strekkjer seg ned til rommet mellom fyrste og andre lendevirvel; den strekkjer seg ikkje like langt som ryggsøyla. Den er omkring 45 cm lang hjå menn og 43 cm hjå kvinner. Den har varierande tjukkleik, og spenner frå 13 mm i hals- og bukområdet til 6,4 mm i brystområdet. Ryggsøyla omsluttar ryggmergen og vernar den mot trauma. Ryggmergen sender nervesignal mellom hjernen og resten av kroppen, og inneheld mellom anna nervenettverk som styrar refleksar og CPG-ar. Ryggmergen har tre hovudfunksjonar, nemleg å fungere som ei kanalisering for motorisk informasjon som straumer nedover ryggmergen; som ei kanalisering for sensorisk informasjon i motsatt retning; og som eit senter for koordineringa av visse refleksar. Les meir …

Ugens artikel Svensk

Slagfältet, sett från öster, runt Säveån och Nya Lödöse skans. Karta från 1682.

Slaget vid Ranängen (eller Slaget vid Randängen) var ett fältslag i närheten av Göteborg mellan dansk-norska och svenska trupper under slutskedet av Hannibalsfejden i augusti 1645. För att kunna belägra Göteborg hade en dansk-norsk armé under befäl av Hannibal Sehested gått över Göta älv och närmade sig staden, då svenska trupper under befäl av Lars Kagg först spärrade vägen vid Ranängen söder om Säveån, och därefter gick till motanfall. De hårt trängda dansk-norska trupperna tog sig tillbaka över älven till Hisingen vid Lärje, och ytterligare strider uppstod med de förföljande svenskarna framförallt vid höjderna sydväst om Bohus fästning.

Sehested lät därefter tre fregatter och tre galärer patrullera i Nordre älv mellan Bohus fästning och Sjöhed i Harestads socken, för att hindra svenskarna att gå över älven. På morgonen den 13 augusti började svenskarna beskjuta staden Ny-Kungälv på fästningsholmen med glödande kanonkulor från Hisingssidan och stora delar av staden sattes i brand. Efter att den svenske generalmajoren Kaggs trupper hade beskjutit Bohus fästning under flera dagar från långt håll och med ganska verkningslöst artilleri, gavs 48 timmars vapenvila den 18 augusti. Innan denna hade löpt ut kom beskedet om att fred hade slutits vid Brömsebro den 13 augusti, samma dag som Ny-Kungälv brändes. Läs mer