Bruger:AmalQ/sandkasse

Fra Wikipedia, den frie encyklopædi

Bertil Carlén[redigér | rediger kildetekst]

Karl Bertil Carlén född den 17 december 1912 i Yxhult, Kumla församling i Örebro län, död 20 juni 1983 i Yxhult, var en svensk industriman främst verksam inom Yxhult AB och Ytong AB.

AmalQ/sandkasse
Bertil Carlén

Biografi[redigér | rediger kildetekst]

Bertil Carlén var andre son till Carl August Carlén, ensam ägare och verkställande direktör samt styrelseordförande för Yxhults Stenhuggeri AB, och Gerda Carlén, född Engvall. Han tog byggnadsingenjörsexamen 1932 vid Katrineholms Tekniska Skola. Vid 15 ås ålder började han sin anställning i dåvarande Yxhults Stenhuggeri AB.

Han ingick två äktenskap. I det första gifte han sig 1936 med Gerda Carlén, född Mård (1936-1939) med vilken han fick två söner. Efter att år 1939 ha blivit änkling gifte han sig med Ebba Carlén, född Önneklint (1963-1983).


Livsgärningen Yxhult AB[redigér | rediger kildetekst]

Under sin tid på Yxhult AB fick Bertil Carlén tillsammans med sin äldre bror Erik Carlén, under ledning av fadern Carl August Carlén, 1929 bevittna födelsen av ett nytt byggnadsmaterial, ånghärdad gasbetong (autoklaverad eller ånghärdad lättbetong), efter en patenterad uppfinning 1924 av teknologie doktor Karl Axel Eriksson vid institutionen för byggnadsteknik på Tekniska Högskolan i Stockholm. 1940 gavs produkten namnet Ytong, en kombination av första bokstaven i Yxhult och slutstavelsen i gasbetong.

Produkten, som då var ett komplement till dåvarande stenhuggeriverksamhet, skulle senare bli en av företagets huvudprodukter, känd över hela världen. En annan framgångsrik produkt för Yxhult AB under 1970-talet var Mexi fasadsten.

Andra världskrigets effekter på Tyskland och många andra länder i Europa innebar ett stort återuppbyggnadsbehov. Bostadspolitiken i Sverige förändrades med krav på bättre värmeisolerade bostäder och en rationalisering av byggnadsproduktionen med storskaligt industriellt byggande. Målet var att höja standarden, bygga bort bostadsbristen och öka sysselsättningen. Med Ytong bidrog detta till en snabb internationell expansion av koncernen med specifik kompetens inom byggmaterialsektorn. 1973 nådde koncernen sin höjdpunkt med totalt 3 200 anställda i Sverige, Tyskland, Österrike och Schweiz .

Bertil Carlén övertog det operativa ledningsansvaret efter sin far Carl August Carlén som koncernchef för Yxhult AB (f.d. Ytong AB) under perioden 1951-1965. Bröderna Bertil och Erik Carlén ingick i koncernledningens direktion.


Styrelseuppdrag[redigér | rediger kildetekst]

Bertil Carléns styrelseuppdrag: Yxhult AB, Kumla (ordförande 1966-1979), Yxhults Stenhuggeri AB/ Ytong AB, AB Ytonghus, Lingbo Snickeri AB, Ytong International AB, Minwool AB, Stellana Plast AB, Ytong AG, München (ordförande 1966-1979), Ytong Loosdorf GmbH, Österrike m.fl.

Bertil Carléns styrelseuppdrag i Yxhult-koncernens intressentbolag: Nordiska Redland AB/Zanda AB, Gullhögens Bruk AB, Abetong AB, Gullfiber AB.

Bertil Carlén var mångårig ordförande i Sveriges Stenindustriförbund under 1960-talet och fram till 1978 samt ledamot av Handelsbankens distriktstyrelse i Örebro 1949-1970 (v.ordf. fr.o.m. 1963).


Andra engagemang[redigér | rediger kildetekst]

År 1961 gav Bertil Carlén Riksantikvarieämbetet tillfälle att låta utföra en fullständig undersökning och restaurering av två sedan gammalt kända hällkistor belägna vid Yxhult ABs huvudkontor i Hällabrottet, Kumla. Året därpå erbjöds Riksantikvarieämbetet undersöka ytterligare en megalitgrav i form av de stora gånggrifterna på Yxhult ABs mark vid Rössberga, Valtorps socken i Västergötland. Dessa utgrävningar resulterade i värdefullt tillskott till Riksantikvarieämbetets kännedom om den västgötska megalitkulturen.

Som industriman för den näring, som förutsatte användning av tillgängliga mineraler såsom kalksten, skiffer och sandsten vid tillverkning av Ytong- och Mexi-produkter, insåg Bertil Carlén det ansvar, som vilar på företagsledningen att i möjligaste mån återställa skadad natur i ett acceptabelt skick. Markområdet efter Svenska Skifferoljebolagets omfattande brytning av skiffer övertogs 1965 av Yxhults Stenhuggeri AB, som lät vattenfylla skifferbrotten. Mark ställdes även till förfogande för såväl nyanlagd 18-håls golfbana som för anläggning av den s. k. Ytong-banan, på vilken allmänheten numera har möjlighet bedriva övningskörning med bil på vattenfylld och isbelagd vägbana.

I Yxhult ABs huvudkontor kunde man tidigare betrakta ett ca. 150 miljoner år gammalt fiskfossil (Jura) benämnt Ichthyosaurus med en längd av ca. 2 m och som tagits fram i tyska Solnhofen, Bayern. Bertil Carlén, som en gång erhöll fossilet i gåva, lät 1982 donera detsamma till Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm, för att där kunna visas en större allmänhet.


Utmärkelser[redigér | rediger kildetekst]

Bertil Carlén tilldelades Kungl. Vasaorden första klassen 1963 samt utnämndes till Kommendör av Kungl. Vasaorden 1971.

1967 blev han hedersledamot av Södermanlands-Nerikes Nation, Uppsala.

1978 tilldelades Bertil Carlén Sveriges Stenindustriförbunds guldmedalj för gagnerikt arbete.


Referenser[redigér | rediger kildetekst]

Tryckta källor[redigér | rediger kildetekst]

  • Borgvall, S. (Red.). (1972). Sveriges 1000 sörsta företag: en kartläggning och analys utförd av Veckans affärer. Stockholm: Veckans affärer
  • Byttner, A. (1968). Ytong: en jubileumsskrift/sammanställd av Andres Byttner. Hällabrottet:Ytong
  • Carlén, G. (2010). Yxhults historia del III: En betraktelse över ett svenskt industriföretag på fall. Yxhult: Göran Carlén
  • Cullberg, C. (1963). Megalitgraven i Rössberga: Utgrävningsrapport. Riksantikvarieämbetet, Stockholm.
  • Forsgren, B. & Forsgren, O. (1972). Vem äger vad i svenskt näringsliv: Who owns whom in Swedish industry/Birgitta Forsgren & Olof Forsgren (2. uppl.). Stockholm: Almqvist & Wiksell.
  • Gustavsson, L. (2007). Y som i Yxhult: om värlskoncernen Ytong AB och dess betydelse för det moderna samhällets bebyggelelse: etapp 1/Linda Gustavsson (Örebro läns museum: Rapport 32007:7). Örebro. Örebro läns museum.
  • Harnesk, P. (Red.). (1964). Vem är vem? Svealand utom Stor-Stockholm (2. Uupl.). Stockholm: Bokförlaget Vem är vem.
  • Hellers, B G., & Schmidt, B R. (2011). Autoclaved aerated concrete (AAC): the story of low-weight material. 5th International Conference on Autoclaved Aerated Cncrete: Securing a sustainable future (s. 63-70).
  • Lagerström, S. (Red.) (1969). Vem är det: Svensk biografisk handbook. 1969. Stocholm: Nordstedt.
  • Ramsten, A-C. (2014). Kunskaper som byggde folkhemmet: En fallstudie av förutsättningar för lärande vid teknikskiften inom processindustrin. (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, utbildningsvetenskapliga fakulteten)
  • Yxhult AB årsredovisningar