Diskussion:Stockholms Tunnelbana

	Denne artikel, kategori eller skabelon er en del af WikiProjekt Sverige, et forsøg på at koordinere oprettelsen af Sverigerelaterede artikler på Wikipedia. Hvis du er interesseret kan du redigere artiklen som denne skabelon sidder på eller besøge projektsiden, hvor du kan deltage i projektet.
Start	Denne artikel er blevet vurderet til Klasse Start på vurderingsskalaen. Eventuelle kommentarer om vurderingen kan skrives i huskeliste-form på denne diskussionsside.

	Denne artikel, kategori eller skabelon er en del af WikiProjekt Jernbaner, et forsøg på at koordinere oprettelsen af jernbanerelaterede artikler på Wikipedia. Hvis du er interesseret kan du redigere artiklen som denne skabelon sidder på eller besøge projektsiden, hvor du kan deltage i projektet.
Start	Denne artikel er blevet vurderet til Klasse Start på vurderingsskalaen. Eventuelle kommentarer om vurderingen kan skrives i huskeliste-form på denne diskussionsside.

Åbningsdato

Enligt artikeln blev tunnelbanan invigt 1950. Man skulle kunna nämna att man redan 1933 lät spårvagnarna gå i en tunnel under södermalm - Alltså en sorts premetro (letbane). Dess ändstation var Slussen och nätet hade förgreningar mot de södra förstäderna - Detta är dagens gröna linje. Denna premetro konverterades sedan till riktig metrostandard. Nirro 8. jan 2008, 01:43 (CET)

Jämförelser

Inden for "tullarna" = Stockholms innerstad findes kun 25 af de 100 stationer. S-togen indefor Ringbanen (eller København og Frederiksberg kommuner) har lige så mange stationer, 25. At store deler af Brokvarterene har langt til en S-tog station skyldes simpel hæn at København er en større by end Stockholm - især hvornær det gelder den indre, centrale, by. I Stockholm er 75% af tunnelbanens stationer lige så langt ud som S-togens stationer og i København findes der på de lange linjer også express-S-tog der ikke standser på en lang række stationer. At S-banen er blived forlæned i de siste 20 år er ikke et udtrukk for re-urbanisering. Tvertemod har byen vuxet fx langs Köge bugt ("Remouladekysten") Sammen med metroen og den nye cityring bliver der i alt omkring 140 stationer for S-tog, Metro og Re-tog/Ø-tog inom HUR-området. (og senere måske også baner til nordvestkvarteret og ikke kun Sydhavmområdet men også hele Havneområdet, Nordhavnen, Operaen, Refsehaleøen, Prøvestenen - udbyggningsområdet i Øresund ser ud at bli et kæmpeprojekt ikke kun for det københavnske sportransportområdet, men for hele Köbenhavn.)

Stockholms tunnelbana erderimod af en typisk forortsbane der til halvdelen går under jord. De tre linierne splittes op i de stockholmske "förorter" og der findes kun to stationer for linjeskiftning, T-centralen og Fridhemsplan. Kun mellem desseto stationer findes der mulighed for valg af vej i tunnelbanesystemet. M.a.o. Stockholms tunnelbane er bygged for transport mellem "förort" og city mer end nogen anden tunnellbane. Der mangler ringlinje og linier der krydser hindanden. Det hele er opbygget på T-centralen som ett nav - og det er også den eneste store station der findes i tunnelbanan. Jfr "junction stations" i København hvor der er fx Nørreport, Ryparken, Flintholm, Hellerup, Danshøj, Ny Ellebjerg, Ørestaden og Kastrup Lufthavns sportrafikstationer. Skal man fx fra Enghavestation til Nørrebo station kan man bruge følgende ruter 1. øst mod Hovedbanen og skifte till metro på Nørreport til Flintholm hvor man skifter til Ringbanen og Nørrebro. 2 vest mod Tåstrup men skifter i Valby (hvis toget allerede ikke var linje C eller H) så skifte i Flintholm till Ringbanen og målet Nørrebro igen. Vest går også at skifte ved Danshøj til Ringbanen og senere Nørrebro. Og hvis man vil og har tid kan man ta Kögebugtbanen og skifte i NyElleberg. Eller nordpå for skifte i Hellerup eller Ryparken. Det findes sikkert fler måder og efter cityringen bliver klar så får København norre Europas beste bybanesystem - men så må vi også tælle sammen S-tog, Re-tog og Metro - ja Lokalbanerne med. Hvis man gør på den måde i Hamborg der lige nu har den beste bybanesystem fordi de tæller sammen S-bahn, U-bahn, A-bahn og Re-bahn ! At det tekniske er helt anderledes med metron end S-tog har kun teknisk betydning. Billetsystemet og mange passagerer er fælles i hele HUR-områdets sportrafik. (Skrev 83.249.50.70 (diskussion • bidrag) 12:18. Husk at signere dine indlæg.)

Stockholms Tunnelbana har tre stationer der bruges til junction stations: T-centralen, Slussen og Fridhemsplan. Stockholms Pendeltåg ligner mer Köbenhavns regionaltog, til Helsingör, Roskilde etc, og Pendeltågen har kun 3 stationer i centrale byen, og deler teknik og delvis spor med fjerntog. Men Pendeltågen har fælles billetter med tunnelbana og bus. Köbenhavns S-tog har eget tekniskt system, egen el, egne signaler. Det går normalt ikke andre tog. --BIL 7. apr 2009, 16:15 (CEST)

Intressant jämförelse. Men om Köpenhamn nu ska räkna metroen, S-tog och RE-tåg som deras stadsbanesystem måste det i så fall jämföras med motsvarande i Stockholm. Dit räknas tunnelbanan, tvärbanan, pendeltåg och roslagsbanan. "Junction" stations finns vid T-centralen, Slussen, Fridhemsplan, Gullmarsplan, Globen, Farsta Strand, Årstaberg, Liljeholmen, Alvik, Tekniska Högskolan, Universitetet, Sundbyberg.

Inom ett par år är dessutom tvärbana Norr, tvärbana Kista och citybanan klara. Då tillkommer utöver de tidigare nämnda junctions, även Solvalla, Rissne, Kista, Sollentuna, Odenplan, Solna C och Solna Station. Observera att denna lista inte tagit med mindre lokala lightrail-banor eller Stockholms RE-tåg. Totalt är det idag 12 junction station och 19 inom ett par år.

Om vi ska leta efter rena junctions i Köpenhamn så finner vi: Vanlöse, Flintholm, Nörreport, Lufthavnen, Örestad, Ellebjerg, Danshöj, Ryparken, Köbenhavn H, Österport, Hellerup, Klampenborg, Höje Taastrup, Köge och Ölby. Totalt 15 junctions (att jämföra med Stockholms 12). När cityringen byggts (2018) kommer antal junctions ha utökats med Kongens Nytorv, Frederiksberg och Nörrebro. Då uppgår antal junctions till 18 (att jämföra med 19 i Stockholm). Observera att det sker en spårvagnsutbyggnad i centrala Stockholm. Det är osäkert hur många linjer det blir, men de kommer effektivt binda ihop de flesta av Stockholms centrala stationer. Oberservera att RE-tågen (som här räknas med) inte är riktigt jämförbara med Stockholm pendeltåg. I genomsnitt är det 3-4km avstånd mellan pendeltågsstationerna och når som mest 47km från centralstation. Avståndet mellan RE-togsstationer är i snitt 8km och RE-togene går t.o.m ut till Nyköbing F (110km fågelväg från Kbh H). Detta är istället jämförbart med de Stockholms regionaltåg som går till Uppsala, Västerås och Nyköping (alla närmare än 100 km). Om RE-junctions räknas bort (Köge, Ölby, Lufthavnen, Örestad, Hovedbanegården, Österport, Hellerup, Klampenborg, Höje-Taastrup) för Köpenhamns del hamnar vi idag på 6 junctions och 10 när citybanan är byggd.

Jag ställer mig frågande till 83.249.50.70's påstående att 25 av S-togens stationer ligger i den centrala delarna av staden. Bebyggelsemässigt skulle Ellebjerg, Själör, Sydhavn, Langgade, Peter Bangs vej, Flintholm, Vanlöse, KB Hallen, Ålholm, Gröndal, Fuglebacken, Bispebjerg, Ryparken och Hellerup, Svanemöllen i Stockholm klassificerats som närförorter. Danshöj och Vigerslev Allé skulle klassificerats som förorter längre ut. Med Stockholmska mått målt skulle endast 8 av stationer ligga i de centrala stadsmässiga delarna. Vad gäller metroen skulle Öresund Station, Amager strand, Femören, Kastrup, Lufthavnen, Vestamager, Örestad, Bella center, Sundby, Universitetet och Islands brygge räknas som utanför den centrala staden. Med Stockholms mått mätt skulle Köpenhamn ha totalt 15 metro/S-togsstationer i de centrala delarna (27 med citybanan). Motsvarande siffra i Stockholm är idag 27 stationer.

Skulle vi använda oss av Köpenhamns definition på "central" stad, skulle Köpenhamn idag ha 44 centralt belägna stationer (56 med cityringen). Motsvarande siffra för Stockholm skulle idag vara 72 stationer (81 med tvärbaneutbyggnaden). Nirro 5. okt 2010, 17:26 (CEST)

Antallet undergrundsstationer

I artikelen står det att 47 av stationerna är undergrundsstationer. Följande stationer är helt under jorden: Akalla Alby Aspudden Bagarmossen Bergshamra Danderyds sjukhus Duvbo Farsta strand Fridhemsplan Gärdet Hallonbergen Hjulsta Hornstull Husby Huvudsta Hötorget Karlaplan Kungsträdgården Liljeholmen Mariatorget Masmo Medborgarplatsen Midsommarkransen Mälarhöjden Mörby Centrum Näckrosen Odenplan Rinkeby Rissne Rådhuset Rådmansgatan Sankt Eriksplan Skanstull Skarpnäck Skärholmen Slussen Solna Centrum Stadion Stadshagen Sundbyberg T-centralen Tekniska högskolan Tensta Universitetet Vreten Västra skogen Zinkensdamm Östermalmstorg

Dessutom är följande stationer delvis under jorden: Blackeberg Gamla Stan Gullmarsplan Ropsten Vårberg Örnsberg

Alltså är totalt 48 helt under jorden och ytterligare sex halvt under jorden. Totalt blir det 54 undergrundsstationer. Jag ändrar denna uppgift. Nirro 11. okt 2010, 14:40 (CEST)

forstadsbaseret?

Det nämns inte vad påståendet "forstadsbaseret" baseras på. Ser man till denna länk: [1] ser man att innerstadsstationerna står för 60% av de påstigande. Man ser man till antal stationer ser man att majoriteten ligger utanför kvarterstaden. Men detta gäller ju även Köpenhamns metro, där endast 8-10 av 22 stationer befinner sig inom kvartersstaden (Lindevang, Fasanvej, Federiksberg, Forum, Nörreport, Kongens nytorv, Christianshavn, Amagerbro, eventuellt Islands brygge och eventuellt Lergravsparken). I Oslos tunnelbane ligger runt 15 av 90 stationer i innerstaden. I Helsingfors ligger 6 av 17 stationer i innerstaden. I Hamburg ligger runt 40 av 89 stationer i innerstaden. I alla dessa städer ligger majoriteten av t-banestationerna i förstäder. Om det vore så att metro/tunnelbana per definition är något som ska ligger i de själva centrala delarna skulle jag kunna gå med på att ha med detta påstående, men så är inte fallet. Ingen av de artiklar som behandlar dessa städers metrosystem nämner att de skulle vara förstadsbaserade. Därför tar jag bort denna mening. Nirro 9. dec 2010, 15:52 (CET)