Bruger:Boivie

Fra Wikipedia, den frie encyklopædi
Gå til: navigation, søg
Babel
sv Denna användare har svenska som modersmål.
en-3 This user is able to contribute with an advanced level of English.
da-1 Denne bruger kan skrive dansk på et grundlæggende niveau.
Brugere efter sprog

Jeg er Boivie från Sverige.

69 + 1 = 70 billeder.

Imagelist


Ugens artikel

Valkyrie modtager i ValhalOdin ridende på da:Sleipner (detalje fra en gotlandsk billedsten).

Valkyrier var i nordisk mytologi en gruppe af feminine magter, der blev associeret med krig og død og guden Odin. De var gudinder, der udpegede hvilke krigere, der skulle falde i kamp, og som skulle tilbringe efterlivet i Odins borg Valhal. I Valhal ville krigerne blive medlemmer af Odins hird, einherjerne, som skulle kæmpe for ham i den sidste kamp ved Ragnarok. I dette dødsrige ville krigere blive opvartet af valkyrier. I flere heltesagn og digte optræder valkyrierne også som dødelige krigeres elskerinder. I dem fremstilles de ofte som kongedøtre og knyttes til svaner.

Fyldige beskrivelser af valkyrier kendes fra mange forskellige nordiske skriftlige kilder fra middelalderen, bl.a. Ældre Edda, der blev nedskrevet i Island på baggrund af ældre før-kristne kilder. Fra før-kristen tid kendes flere runeindskrifter, der henviser til valkyrier, men betydningen af dem er vanskelig at tyde uden hjælp fra de yngre kilder. De beskrives ikke som egentlige gudinder, men var alligevel vigtige, mytologiske væsner.

Forestillingen om valkyrier kan bygge på en ældre fællesgermansk tradition. Det er blevet foreslået, at valkyrierne var forbundet med andre former for gudinder, f.eks. norner, diser og vølver. I moderne tid har valkyrier været inspirationskilde for adskillige kunstværker inden for både musikken, malerkunsten, digt, computerspil o.lign. (Læs mere..)

Ugens artikel Bokmål

Batterier er eksempler på spenningskilder.

Elektrisk spenning eller elektrisk potensialforskjell er en fysisk størrelse som angir differansen for potensiell energi mellom to punkter i et elektrisk felt per ladningsenhet. En kan også definere spenning som differansen mellom to elektriske potensialer. Vanlig symbol er U og måleenheten i SI-systemet er volt. Spenningen fra en spenningskilde driver strømmen i en elektrisk krets, og samtidig oppstår spenningsfall på grunn av motstand i kretsen.

Symbolet brukes også for spenning, men da for å gjøre oppmerksom på at det er en elektromotorisk spenning (ems) det er snakk om. Ems oppstår i spenningskilder som batterier, generatorer og solceller, men også i spoler, elektriske motorer og transformatorer. Den kan være forårsaket av kjemiske prosesser som i et batteri, induksjon som i en generator eller fotoelektrisk effekt som i en solcelle. Sammenhengen mellom spenning og strøm for en elektrisk krets er gitt av Ohms lov. Les mer…

Ugens artikel Nynorsk

Aerosolforrureining over Nord-India og Bangladesh - NASA.

Kondensasjonskjernar er små partiklar (typisk 0,0002 mm eller 1/100 av storleiken til ein skydrope) som vassdamp kan kondensere på. Vassdamp kondenserer mykje lettare når ein har kondensasjonskjernar i atmosfæren. Utan kondensasjonkjernar kan vassdamp som blir underkjølt til under 0 °C kondensere til ørsmå vassdropar, og i temperaturar over frysepunktet må lufta overmettast til rundt 400 % før dropar blir danna. For å få danna skyer og nedbør så raskt som dei oppstår i atmosfæren, må ein altså ha kondensasjonskjernar.

Talet på kondensasjonskjernar og kva dei er laga av kan påverke både strålingseigenskapane og levetida til skyer, og dermed ha ein påverknad på klimaendringar. Detaljane rundt dette er derimot noko ein ikkje heilt forstår enno, og blir framleis forska på. Les meir …

Ugens artikel Svensk

Olika sorters choklad.

Choklad är ett antal olika livsmedel baserade på kakaobönan. Kakaoträdet har odlats i Sydamerika åtminstone sedan 600-talet av mayaindianer. Bönorna tros ha använts i åtminstone 2 500 år. Till Europa togs choklad första gången 1502 av Columbus, och Spanien etablerade tidigt ett monopol på import. Först förtärdes chokladen i form av chokladdryck, och chokladhus som sålde drycken öppnade på många ställen i Europa. 1828 upptäckte man hur man kunde framställa pulver av kakaobönorna, vilket ledde till att den första chokladkakan någonsin tillverkades 1847.

Choklad som ord har använts i svenskan sedan 1688. Det kommer från det spanska ordet chocolate med samma betydelse. Varifrån ordet chocolate sedan kommer är ganska kontroversiellt. Ett möjligt ursprung är från nahuatls xocolatl bildat från xococ eller xocolli som betyder bitter och atl som betyder vatten, således bittert vatten. Läs mer