Oscar Almgren

Fra Wikipedia, den frie encyklopædi
Spring til navigation Spring til søgning

Oscar Almgren (9. november 1869 i Stockholm - 13. maj 1945 i Uppsala) var en svensk arkæolog. Han blev i 1913 udnævnt til professor i nordisk og sammenlignende oldkundskab[1] ved Uppsala universitet.

Han blev student i Södermalm i 1886 og indledte sine studier samme år ved Uppsala universitet. Han blev fil.kand. i klassiske og nordiske sprog i 1889 og begyndte så at interessere sig for arkæologi. I 1897 blev han fil.dr. og docent i sammenlignende oldkundskab. Oscar Almgren blev tillige i 1910 antikvar ved Vitterhetsakademin. 1914-1925 var han professor i arkæologi ved Uppsala universitet.

Oscar Almgren blev udnævnt til æresmedlem af Stockholms nation i Uppsala 1912 og af Upplands nation 1915, desuden æresmedlem af Finska fornminnesföreningen i 1920, han blev æresdoktor ved universitetet i Königsberg i 1924 og æresmedlem af svenska fornminnesföreningen i 1930. 1901-1941 var han tillige medlem af Upplands fornminnesförening, 1910-18 sekretær og redaktør for foreningens tidsskrift og 1910-17 foreningens skattmästare.

Almgren deltog aktivt i dannelsen af Disastiftelsen i 1927 og stiftelsen af Geijersgården i 1934.

Almgren deltog i feltarbejdet i flere tilfælde som ved undersøgelsen af Läby runestensbro, på Åloppeboplatserna, under udgravningen af Hågahögen og andre steder.


Forfatterskab[redigér | redigér wikikode]

  • Studien über nordeuropäische Fibelformen der ersten nachchristlichen Jahrhunderte mit Berücksichtigung der provinzialrömischen und südrussischen Formen, Stockholm 1897. Almgrens internationellt omtalade avhandling, nytrycktes i Leipzig 1923.
  • Från Uppländska gravfält - flera av delarna 1898-1921
  • Sveriges fasta fornlämningar 1904 - 3:e upplagan 1934
  • Kung Björns håg och andra fornlämingar vid Håga, på föranstaltande av H. K. H. Prins Gustaf Adolf undersökta 1902-03. Stockholm 1905
  • Uppländska stenåldersboplater, Fornvännen, Årgång I, 1906
  • Älgbilden från Alunda, jämte några ord om stenåldersfolken i Uppland - Upplands fornminnesförenings tidskrift 1910-12.
  • Die älter Eisenzeit Gotlands, 1912
  • Zur Bedeutung des Markomannenreiches, Mannus 1913.
  • Handledning i kulturminnesvård, Uppsala 1924.
  • Hällristningar och kultbruk bidrag till belysning av de nordiska bronsåldersristningarnas innebörd, Stockholm 1927.
  • Om tillkomsten av 1630 års antikvarie-institution, artikel i Fornvännen 1931.
  • Våra minnesmärken från Hedenhös, Stockholm 1933.
  • Nordische Felszeichnungen als religiöse Urkunden, Frankfurt am Main 1934.

På internettet[redigér | redigér wikikode]

Noter[redigér | redigér wikikode]

  1. ^ nordisk och jämförande fornkunskap

Nekrologer[redigér | redigér wikikode]