Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/august 2014

Fra Wikipedia, den frie encyklopædi
Spring til navigation Spring til søgning


Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2015
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December

Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2014
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December


Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel - tidligere år

I dag er det søndag, 22. september 2019; klokken er 15:36 (UTC)

Hvis dagens artikel på forsiden ikke viser dagens artikel for dagen i dag, så er det sandsynligvis fordi cachen ikke er opdateret korrekt.
Tryk på dette link for at opdatere forsiden til den korrekte dagens artikel.
Tryk på dette link for at gøre det samme for denne side .

Dagens skandinaviske artikel[redigér wikikode]

Et arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist på forsiden. Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:

Artiklerne kan hentes her[redigér wikikode]

Skanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug på den danske wikipedia:


Hvis de ikke endnu ligger klar på Skanwiki, kan du gå direkte til disse steder:

august 2014[redigér wikikode]

1. august[redigér wikikode]

Megadeth live vid Sauna Open Air Festival, Finland.

Megadeth är ett amerikanskt thrash metal-band bildat 1983. Bandet har sålt mer än 38 miljoner skivor, och är således en av de mest framgångsrika musikgrupperna inom thrash metal. Bandets frontfigur, grundare, låtskrivare och enda ständige medlem är Dave Mustaine. Dess maskot, som figurerar på de flesta skivomslag, heter Vic Rattlehead.

Megadeth utgav sitt första album 1985 och var en pionjär inom den amerikanska thrash metal-scenen. Ett hinder för framgången var dock Mustaines drogproblem, och som en följd, att bandmedlemmarna kom och gick. En nykter Mustaine och en ny banduppställning kunde i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet skapa Megadeths mest framgångsrika album som också blev riktiga klassiker. Under 1990-talet fortsatte bandet att vara aktivt och övergick stundtals till lättare former av heavy metal. 2002 splittrades Megadeth till följd av en skada som Mustaine ådragit sig, men återförenades igen 2004, och har utgivit ytterligare tre album som musikaliskt ligger närmare bandets thrash metal-rötter. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


2. august[redigér wikikode]

Karnilshaugen

Gloppen er ein kommune i Sogn og Fjordane, ved fjorden Nordfjord. Kommunesenteret er Sandane.

Garden Hauge i Gloppen er mest kjend for den største tinghaugenVestlandet, Karnilshaugen. Haugen ruvar godt i terrenget og frå han har ein utsyn over heile Gloppefjorden. Karnilshaugen er sju meter høg, og har ein diameter på 50 meter. Haugen er truleg ikkje ein gravhaug, men eit astronomisk merkje. Karnilshaugen er det fyrste punktet som får sol ved vintersolkverv, då sola skin gjennom eit skar i fjellet i sør. Det same skjer ved sommarsolkverv då toppen av haugen står i sol medan områda kring er skuggelagd av fjella. Det er ikkje kjent at det finst liknande stader med tilknyting til solfenomen ved solkverv i Norden. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


3. august[redigér wikikode]

Hästar

Uddatåiga hovdjur (Perissodactyla) är en ordning i klassen däggdjur. Som namnet antyder har de ett ojämnt antal tår vid fötterna. Det tre recenta (nu levande) familjerna hästdjur (Equidae), noshörningar (Rhinocerotidae) och tapirer (Tapiridae) omfattar tillsammans 17 till 19 arter (beroende på auktoriteten). Att dessa djur, som i utseende är ganska olika varandra, är släkt upptäcktes av zoologen Richard Owen under 1800-talet, som även skapade begreppet uddatåiga hovdjur ("odd-toed ungulates"). Alla arter är växtätare. Ordningens utbredningsområde har minskat betydligt under de senaste 20 000 åren.

På grund av anpassningen av de olika arterna till de skilda levnadsområdena finns stora skillnader i kroppsbyggnaden. Det finns dock gemensamma drag i uppbyggnaden av extremiteterna och tänderna. För alla levande, och de flesta utdöda, arterna gäller att de är jämförelsevis stora. Noshörningar är efter elefanterna de näst största däggdjuren på land. Den utdöda arten Paraceratherium, som var en noshörningart utan horn och som levde i oligocen, räknas som det största landlevande däggdjuret över huvud taget. Andra arter som de utdöda hästdjuren i släktet Hyracotherium var, med en mankhöjd av 20 centimeter, betydligt mindre. Med undantag av avlade dvärghästraser ligger kroppens längd mellan 180 och 420 cm och vikten mellan 150 och 3 500 kg. Medan noshörningar är utrustade med en tjock överhud och nästan saknar hår har hästdjur och tapirer en kort och tät päls. De flesta arter är grå- eller brunaktig färgade men sebror har en teckning med flera svarta remsor och även unga tapirer bär remsor. Läs mer
Se på dansk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


4. august[redigér wikikode]

«Endurance» for fulle seil ca. 1915

Endurance-ekspedisjonen (offisielt Imperial Trans-Antarctic Expedition) 1914–17 var en ekspedisjon som ble planlagt og ledet av Ernest Shackleton med formålet å krysse det antarktiske kontinentet. Etter Roald Amundsens erobring av Sørpolen i 1911 anså Shackleton kryssingen av kontinentet som den siste store utfordringen i Antarktis. Ekspedisjonen mislyktes i å nå sitt mål, men regnes allikevel som en av de største bragdene i den heroiske tidsalder for antarktisutforskning. Ekspedisjonsfartøyet «Endurance» gikk tapt i isen og hele mannskapet reddet livet ved å seile i livbåter til Elefantøya og Sør-Georgia, hvor de fikk varslet norske hvalfangere.

Rosshavsgruppen, en støttegruppe til ekspedisjonen som befant seg på den andre siden av kontinentet, overvant også store utfordringer for å gjennomføre sitt oppdrag. «Aurora» slet seg fra fortøyningen under en storm og var ute av stand til å vende tilbake. Landgruppen befant seg dermed uten nødvendig utstyr og proviant. Til tross for dette maktet de å legge ut depotene, men tre liv gikk tapt under oppdraget. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


5. august[redigér wikikode]

Skata

Skata (Pica pica) är en kråkfågel inom släktet skator. Den förekommer i stora delar av Eurasien och norra Afrika. I Europa är skatan vanlig, särskilt i bebodda områden, och med sin karakteristiska svartvita fjäderdräkt och påfallande långa stjärt är den svår att ta miste på. Skatan är ofta starkt knuten till mänsklig bebyggelse, en så kallad kulturfågel, och uppträder både i städer och på landsbygden. Den häckar också i kustområden. Skatan är allätare och ses ofta proviantera på marken. Den äter både animalisk och vegetarisk föda under hela året. Den taxonomiska indelningen av släktet skator är omdiskuterad och olika avgränsningar av arten skata förekommer. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


6. august[redigér wikikode]

Fedje

Fedje (uttale «Feie») er ein kommune i Hordaland fylke, ytst ved havet i Nordhordland. Kommunen har ei hovudøy, Fedje, og om lag 125 småøyar og holmar. Kommunen er ikkje landfast og ein er avhengig av ferje for å koma seg dit.

Fedje er ein flat og vindfull stad, og landskapet er kjenneteikna av lite skog. Mest heile øya er dekt av myr- og lyngheilandskap, små vatn og tjørner. Tidlegare vart det drive omfattande torvdrift på øya, og det vart til og med bygd ei toglinje som tok torva til hamna i Stormark. Torvdrifta tok slutt omkring 1920, men framleis er landskapet og vegetasjonen prega av denne drifta. Myrlandskapet har gjeve Fedje eit særpreg og sjølv oppe på åsryggane finn ein fleire stader opp til to meter tjukke myrlag. Dette terrengdekkande myrlandskapet er mest vanleg i Irland, Wales og vestlege delar av Skottland. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


7. august[redigér wikikode]

«Endurance» for fulle seil ca. 1915

Endurance-ekspedisjonen (offisielt Imperial Trans-Antarctic Expedition) 1914–17 var en ekspedisjon som ble planlagt og ledet av Ernest Shackleton med formålet å krysse det antarktiske kontinentet. Etter Roald Amundsens erobring av Sørpolen i 1911 anså Shackleton kryssingen av kontinentet som den siste store utfordringen i Antarktis. Ekspedisjonen mislyktes i å nå sitt mål, men regnes allikevel som en av de største bragdene i den heroiske tidsalder for antarktisutforskning. Ekspedisjonsfartøyet «Endurance» gikk tapt i isen og hele mannskapet reddet livet ved å seile i livbåter til Elefantøya og Sør-Georgia, hvor de fikk varslet norske hvalfangere.

Rosshavsgruppen, en støttegruppe til ekspedisjonen som befant seg på den andre siden av kontinentet, overvant også store utfordringer for å gjennomføre sitt oppdrag. «Aurora» slet seg fra fortøyningen under en storm og var ute av stand til å vende tilbake. Landgruppen befant seg dermed uten nødvendig utstyr og proviant. Til tross for dette maktet de å legge ut depotene, men tre liv gikk tapt under oppdraget. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


8. august[redigér wikikode]

Skata

Skata (Pica pica) är en kråkfågel inom släktet skator. Den förekommer i stora delar av Eurasien och norra Afrika. I Europa är skatan vanlig, särskilt i bebodda områden, och med sin karakteristiska svartvita fjäderdräkt och påfallande långa stjärt är den svår att ta miste på. Skatan är ofta starkt knuten till mänsklig bebyggelse, en så kallad kulturfågel, och uppträder både i städer och på landsbygden. Den häckar också i kustområden. Skatan är allätare och ses ofta proviantera på marken. Den äter både animalisk och vegetarisk föda under hela året. Den taxonomiska indelningen av släktet skator är omdiskuterad och olika avgränsningar av arten skata förekommer. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


9. august[redigér wikikode]

Fedje

Fedje (uttale «Feie») er ein kommune i Hordaland fylke, ytst ved havet i Nordhordland. Kommunen har ei hovudøy, Fedje, og om lag 125 småøyar og holmar. Kommunen er ikkje landfast og ein er avhengig av ferje for å koma seg dit.

Fedje er ein flat og vindfull stad, og landskapet er kjenneteikna av lite skog. Mest heile øya er dekt av myr- og lyngheilandskap, små vatn og tjørner. Tidlegare vart det drive omfattande torvdrift på øya, og det vart til og med bygd ei toglinje som tok torva til hamna i Stormark. Torvdrifta tok slutt omkring 1920, men framleis er landskapet og vegetasjonen prega av denne drifta. Myrlandskapet har gjeve Fedje eit særpreg og sjølv oppe på åsryggane finn ein fleire stader opp til to meter tjukke myrlag. Dette terrengdekkande myrlandskapet er mest vanleg i Irland, Wales og vestlege delar av Skottland. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


10. august[redigér wikikode]

Edvard VI

Edvard VI, född den 12 oktober 1537, död den 6 juli 1553, blev kung av England och Irland den 28 januari 1547 vid nio års ålder, och kröntes den 20 februari samma år. Edvard var son till Henrik VIII av England och dennes tredje hustru Jane Seymour. Han var den tredje monarken av huset Tudor, och den första kungen av England som fick en protestantisk uppfostran. Då Edvard aldrig uppnådde myndig ålder styrdes England under hans regeringstid av en förmyndarregering. Denna stod under ledning av kungens morbror, Edward Seymour, 1:e hertig av Somerset, som sedan efterträddes av John Dudley, 1:e hertig av Northumberland.

Edvards regeringstid präglades av ekonomiska problem och samhällsförändringar som år 1549 ledde till utbrott av oro och uppror. Den engelska kyrkans övergång till protestantismen genomfördes under Edvard som trots sin ringa ålder var mycket intresserad av religiösa frågor. Bland de reformer som genomfördes under Edvard märks att det prästerliga celibatet avskaffades och den liturgiska mässan byttes ut mot gudstjänster på engelska. Läs mer
Se på dansk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


11. august[redigér wikikode]

En av de best kjente kometene er Halleys komet, med en omløpstid på 75,3 år

En komet er et mindre himmellegeme som kretser rundt en stjerne. Når den befinner seg tilstrekkelig nær stjernen, fremtrer en synlig koma (atmosfære) eller en hale som først og fremst skyldes påvirkningen fra stjernens stråling på kometkjernen. Kometkjerner er svakt sammenholdte samlinger av is, støv og mindre steinpartikler, og varierer i størrelse fra ca. 100 meter til 30 km.

Kometenes periodiske omløpstid varierer fra noen få år til hundretusenvis av år. Enkelte passerer bare én eneste gang gjennom den indre delen av solsystemet før de fortsetter utover i rommet. Kometer med en kort periode antas å ha opphav i Kuiperbeltet eller i den spredte skiven utenfor Neptuns omløpsbane. Langperiodiske kometer antas å ha opphav i et område som er mye lengre fra solen, i Oorts sky, som består av fragmenter som ble til overs ved kondensasjonen av soltåken. Når andre stjerner kommer i nærheten av vårt solsystem og Oorts sky, kan de isete objektene skyves ut av sine baner og falle inn mot solen og planetene, hvor de får omløpsbane som en komet. På samme måte kan gasskjempenes gravitasjon forandre banene.

Per 20. mars 2013 var det oppdaget 4.757 kometer, hvorav drøyt 500 er kortperiodiske. Det totale antallet kometlignende objekter i solsystemet antas å være nærmere en billion, men de færreste kommer i nærheten av det indre solsystemet. I gjennomsnitt kan ca. én komet ses med det blotte øye per år, men mange er svake og ubetydelige. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


12. august[redigér wikikode]

Leoš Janáček med sin hustru Zdenka 1881

Leoš Janáček, född 3 juli 1854, död 10 augusti 1928, var en tjeckisk tonsättare, musikteoretiker, folklorist, publicist och lärare. Han var inspirerad av mährisk och slavisk folkmusik i sina egna modernistiska kompositioner. Fram till 1895 hängav han sig huvudsakligen åt folkmusikforskning och hans egna tidiga verk var inspirerade av samtida tonsättare som Antonín Dvořák. Hans senare, mogna verk innehåller hans tidigare studier av nationell folkmusik i en modern och mycket originell syntes, till en början tydlig i operan Jenůfa (ofta kallad en mährisk nationalopera), som hade premiär 1904 i Brno.

Jenůfas succé i Prag 1916 gav Janáček tillträde till världens stora operascener. Hans senare verk är de mest uppskattade, såsom den symfoniska dikten Sinfonietta, den oratorielika Glagolitisk mässa, rapsodin Taras Bulba, stråkkvartetter, andra kammarmusikverk och operor. Han betraktas, tillsammans med Antonín Dvořák och Bedřich Smetana, som en av de mest betydande tjeckiska tonsättarna. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


13. august[redigér wikikode]

Woody Guthrie

Woodrow Wilson «Woody» Guthrie (14. juli 1912 - 3. oktober 1967) var var ein amerikansk visesongar med eit sterkt solidarisk og politisk tilsnitt til venstre. Amerikansk populærmusikk vart gjenreist og etablert av Woody Guthrie med spesielt den mest kjende songen hans som «This Land is Your Land». «Denne maskina drep fascistar», hadde han skrive på gitaren sin som eit motto for songane sine; «folket sine eigne songar», som han kalla dei.

Seinare artistar som Bob Dylan og Bruce Springsteen har vidareført arva Guthrie etterlét seg, men òg andre artistar som Phil Ochs, Pete Seeger er ein del av den arva. Guthrie sjølv bygde på den rike amerikanske folkemusikken og fagforeiningane sine songtradisjon der Joe Hill står sentralt. Tydinga hans for den populære, men òg samfunnsmedvitne songtradisjonen i USA kan ikkje overvurderast.

Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


14. august[redigér wikikode]

En av de best kjente kometene er Halleys komet, med en omløpstid på 75,3 år

En komet er et mindre himmellegeme som kretser rundt en stjerne. Når den befinner seg tilstrekkelig nær stjernen, fremtrer en synlig koma (atmosfære) eller en hale som først og fremst skyldes påvirkningen fra stjernens stråling på kometkjernen. Kometkjerner er svakt sammenholdte samlinger av is, støv og mindre steinpartikler, og varierer i størrelse fra ca. 100 meter til 30 km.

Kometenes periodiske omløpstid varierer fra noen få år til hundretusenvis av år. Enkelte passerer bare én eneste gang gjennom den indre delen av solsystemet før de fortsetter utover i rommet. Kometer med en kort periode antas å ha opphav i Kuiperbeltet eller i den spredte skiven utenfor Neptuns omløpsbane. Langperiodiske kometer antas å ha opphav i et område som er mye lengre fra solen, i Oorts sky, som består av fragmenter som ble til overs ved kondensasjonen av soltåken. Når andre stjerner kommer i nærheten av vårt solsystem og Oorts sky, kan de isete objektene skyves ut av sine baner og falle inn mot solen og planetene, hvor de får omløpsbane som en komet. På samme måte kan gasskjempenes gravitasjon forandre banene.

Per 20. mars 2013 var det oppdaget 4.757 kometer, hvorav drøyt 500 er kortperiodiske. Det totale antallet kometlignende objekter i solsystemet antas å være nærmere en billion, men de færreste kommer i nærheten av det indre solsystemet. I gjennomsnitt kan ca. én komet ses med det blotte øye per år, men mange er svake og ubetydelige. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


15. august[redigér wikikode]

Leoš Janáček med sin hustru Zdenka 1881

Leoš Janáček, född 3 juli 1854, död 10 augusti 1928, var en tjeckisk tonsättare, musikteoretiker, folklorist, publicist och lärare. Han var inspirerad av mährisk och slavisk folkmusik i sina egna modernistiska kompositioner. Fram till 1895 hängav han sig huvudsakligen åt folkmusikforskning och hans egna tidiga verk var inspirerade av samtida tonsättare som Antonín Dvořák. Hans senare, mogna verk innehåller hans tidigare studier av nationell folkmusik i en modern och mycket originell syntes, till en början tydlig i operan Jenůfa (ofta kallad en mährisk nationalopera), som hade premiär 1904 i Brno.

Jenůfas succé i Prag 1916 gav Janáček tillträde till världens stora operascener. Hans senare verk är de mest uppskattade, såsom den symfoniska dikten Sinfonietta, den oratorielika Glagolitisk mässa, rapsodin Taras Bulba, stråkkvartetter, andra kammarmusikverk och operor. Han betraktas, tillsammans med Antonín Dvořák och Bedřich Smetana, som en av de mest betydande tjeckiska tonsättarna. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


16. august[redigér wikikode]

Woody Guthrie

Woodrow Wilson «Woody» Guthrie (14. juli 1912 - 3. oktober 1967) var var ein amerikansk visesongar med eit sterkt solidarisk og politisk tilsnitt til venstre. Amerikansk populærmusikk vart gjenreist og etablert av Woody Guthrie med spesielt den mest kjende songen hans som «This Land is Your Land». «Denne maskina drep fascistar», hadde han skrive på gitaren sin som eit motto for songane sine; «folket sine eigne songar», som han kalla dei.

Seinare artistar som Bob Dylan og Bruce Springsteen har vidareført arva Guthrie etterlét seg, men òg andre artistar som Phil Ochs, Pete Seeger er ein del av den arva. Guthrie sjølv bygde på den rike amerikanske folkemusikken og fagforeiningane sine songtradisjon der Joe Hill står sentralt. Tydinga hans for den populære, men òg samfunnsmedvitne songtradisjonen i USA kan ikkje overvurderast.

Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


17. august[redigér wikikode]

Rödstjärtad sotkakadua

Rödstjärtad sotkakadua (Calyptorhynchus banksii) är en stor kakadua som finns i Australien. Arten kallades Calyptorhynchus magnificus i många årtionden tills det nuvarande vetenskapliga namnet fastställdes officiellt 1994. Den förekommer huvudsakligen i de torrare delarna av kontinenten. Fem underarter accepteras, vilka utseendemässigt främst skiljer sig åt i näbbstorlek. De nordligare underarterna förekommer allmänt, men de två sydliga underarterna är hotade.

Rödstjärtade sotkakaduor är aktiva dygnet runt, skräniga och högljudda, och ses ofta när de flyger högt uppe i flockar. De tenderar att flyga ganska långsamt med oregelbundna tunga flaxande vingslag, som tydligt skiljer sig från den liknande glanssotkakaduans lätta vingslag. Rödstjärtad sotkakadua är fröätare, hålhäckare och beroende av träd med relativt tjocka stammar för sina bohålor, som gamla eucalyptusträd eller gummiträd.

Rödstjärtad sotkakadua är den av sotkakaduorna som lättast anpassar sig till ett liv i fångenskap, men sotkakaduor är mycket ovanliga och dyra utanför Australien. Liksom andra kakaduor kan rödstjärtad sotkakadua bli mycket långlivad i fångenskap. År 1938 omtalade ornitologen Neville Cayley en över femtio år gammal individ vid Taronga Zoo. Läs mer
Se på dansk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


18. august[redigér wikikode]

Nordahl Grieg under andre verdenskrig

Johan Nordahl Brun Grieg (født 1. november 1902 i Bergen, skutt ned over Berlin den 2. desember 1943) var en norsk lyriker, forfatter, dramatiker, journalist og politisk aktivist. Han var en av Norges mest markante diktere i sin levetid, og rakk å være produktiv i 21 år, før han selv ble en av «de unge døde», 41 år gammel. Han var bror av forleggeren Harald Grieg og forfatterne Ingeborg Rolfsen Grieg og Johanne Grieg Cederblad, samt grandnevø av skolemannen Nordahl Rolfsen.

Nordahl Griegs evner som fedrelandsdikter skulle vise seg uvurderlige da Tysklands invasjon og okkupasjon av Norge frembragte et nytt vendepunkt i hans videre produksjon. Dikteren hyllet nå flagget, nordmannen og Norge. Og han gjorde det på måter som ga ham en varig plass i den norske folkebevisstheten så vel som i den norske litterære kanon.

I etterkant av terrorangrepet i Norge 2011 var Nordahl Griegs dikt «Til ungdommen» (i versjonen tonesatt av Otto Mortensen etter hans død) ett av flere dikt og sanger som ble mye brukt under minneseremonier. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


19. august[redigér wikikode]

Landsvale.jpg

Ladusvala (Hirundo rustica) är den mest spridda fågelarten i familjen svalor. Ladusvalan är en tätting med ett distinkt utseende med sin blå ovansida, långa, djupt delade stjärt och böjda spetsiga vingar. Den förekommer i Europa, Asien, Afrika och Amerika. Arten delas oftast in i sex underarter, vilka häckar över norra halvklotet. Fyra av dem är utpräglade flyttfåglar och deras vinterkvarter täcker stora delar av södra halvklotet ända till centrala Argentina, Kapprovinsen i Sydafrika och norra Australien. Dess vidsträckta utbredning innebär att ladusvalan inte är hotad. Ladusvalan är en fågel som trivs i öppna landskap och häckar oftast i byggnader uppförda av människor. Den uppför ett koppformigt rede av lerkulor i lador eller liknande byggnader och livnär sig av insekter som den fångar i flykten. Denna art lever i nära anslutning till människor, och dess vana att äta insekter innebär att den tolereras av människorna. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


20. august[redigér wikikode]

Informasjon

Informasjon er eit omgrep som har ulike tydingar i ulike kontekstar. Det heng nært saman med omgrep som meining, kommunikasjon, kunnskap, data og representasjon. Same informasjonen kan representerast på fleire ulike måtarMellom anna skilt der same informasjonen er representert på fleire språk, med tre ulike alfabet. Informasjon kan representerast på ulike abstraksjonsnivå, med ulik fysisk og logisk representasjon. Det er fyrst i det siste hundreåret at vitskapen har kjent til at informasjon treng ein fysisk representasjon. Då dei fleste religionane utvikla seg, for nokre tusen år sidan, var ikkje dette kjent. Dei fleste religionane postulerte difor at livet ville ta til på nytt i ei eller anna form, etter at ein døyr, men det er uklårt kva som var tenkt å skje med informasjonen (vitet og erfaringane) til den som livna opp att. For å fungera måtte informasjonen til alle noverande og tidlegare individ mellomlagrast ein eller annan stad (ein slags sikkerheitskopi).

Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


21. august[redigér wikikode]

Nordahl Grieg under andre verdenskrig

Johan Nordahl Brun Grieg (født 1. november 1902 i Bergen, skutt ned over Berlin den 2. desember 1943) var en norsk lyriker, forfatter, dramatiker, journalist og politisk aktivist. Han var en av Norges mest markante diktere i sin levetid, og rakk å være produktiv i 21 år, før han selv ble en av «de unge døde», 41 år gammel. Han var bror av forleggeren Harald Grieg og forfatterne Ingeborg Rolfsen Grieg og Johanne Grieg Cederblad, samt grandnevø av skolemannen Nordahl Rolfsen.

Nordahl Griegs evner som fedrelandsdikter skulle vise seg uvurderlige da Tysklands invasjon og okkupasjon av Norge frembragte et nytt vendepunkt i hans videre produksjon. Dikteren hyllet nå flagget, nordmannen og Norge. Og han gjorde det på måter som ga ham en varig plass i den norske folkebevisstheten så vel som i den norske litterære kanon.

I etterkant av terrorangrepet i Norge 2011 var Nordahl Griegs dikt «Til ungdommen» (i versjonen tonesatt av Otto Mortensen etter hans død) ett av flere dikt og sanger som ble mye brukt under minneseremonier. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


22. august[redigér wikikode]

Landsvale.jpg

Ladusvala (Hirundo rustica) är den mest spridda fågelarten i familjen svalor. Ladusvalan är en tätting med ett distinkt utseende med sin blå ovansida, långa, djupt delade stjärt och böjda spetsiga vingar. Den förekommer i Europa, Asien, Afrika och Amerika. Arten delas oftast in i sex underarter, vilka häckar över norra halvklotet. Fyra av dem är utpräglade flyttfåglar och deras vinterkvarter täcker stora delar av södra halvklotet ända till centrala Argentina, Kapprovinsen i Sydafrika och norra Australien. Dess vidsträckta utbredning innebär att ladusvalan inte är hotad. Ladusvalan är en fågel som trivs i öppna landskap och häckar oftast i byggnader uppförda av människor. Den uppför ett koppformigt rede av lerkulor i lador eller liknande byggnader och livnär sig av insekter som den fångar i flykten. Denna art lever i nära anslutning till människor, och dess vana att äta insekter innebär att den tolereras av människorna. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


23. august[redigér wikikode]

Informasjon

Informasjon er eit omgrep som har ulike tydingar i ulike kontekstar. Det heng nært saman med omgrep som meining, kommunikasjon, kunnskap, data og representasjon. Same informasjonen kan representerast på fleire ulike måtarMellom anna skilt der same informasjonen er representert på fleire språk, med tre ulike alfabet. Informasjon kan representerast på ulike abstraksjonsnivå, med ulik fysisk og logisk representasjon. Det er fyrst i det siste hundreåret at vitskapen har kjent til at informasjon treng ein fysisk representasjon. Då dei fleste religionane utvikla seg, for nokre tusen år sidan, var ikkje dette kjent. Dei fleste religionane postulerte difor at livet ville ta til på nytt i ei eller anna form, etter at ein døyr, men det er uklårt kva som var tenkt å skje med informasjonen (vitet og erfaringane) til den som livna opp att. For å fungera måtte informasjonen til alle noverande og tidlegare individ mellomlagrast ein eller annan stad (ein slags sikkerheitskopi).

Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


24. august[redigér wikikode]

En adult skräntärna i sommardräkt.

Skräntärna (Hydroprogne caspia) är den största fågelarten i familjen tärnor. Längden varierar från 47 till 54 centimeter med ett vingspann på upp till 1,4 meter. Den kan väga från 575-775 gram. Kroppsbyggnaden är grov och trutlik med grovt huvud, till skillnad från andra tärnarter. Globalt har arten ett stort men glest utbredningsområde och förekommer häckande på alla kontinenter utom Sydamerika. I Europa häckar större delen av populationen i Östersjöområdet, och i Kaspiska havet, med några mindre populationer i Svarta havet och några enstaka par (från Östersjöpopulationen) i Ladoga. Skräntärnan är karaktäristisk med sin måsfågellika flykt som skiljer sig från andra tärnors, sin grova blodröda näbb och sina hesa, barska läten.

Skräntärnan livnär sig av fisk. Skräntärnan häckar i stora kolonier på upp till cirka 200 par, eller sällsynt med 2-3 samhäckande par. Cirka 90% lever i kolonier medan merparten av de resterande paren häckar solitärt. De flesta fåglar börjar häcka vid 3 års ålder, men några väntar med att göra sitt första häckningsförsök i ytterligare tre år. Man räknar med att världspopulationen består av cirka 50 000 häckande par. Siffrorna är i de flesta regioner stabila och världspopulationen kategoriseras som livskraftig (LC) av IUCN. Populationen i Östersjön minskar dock och är rödlistad och klassas för närvarande som sårbar (VU). Skräntärnan är mycket störningskänslig under sin häckningsperod och kan vid angrepp överge boplatserna. Läs mer
Se på dansk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


25. august[redigér wikikode]

Oslos kommunevåpen

Oslo (mellom 1624 og 1925 Christiania) er Norges hovedstad og største by. Fylket og by-kommunen ligger i det sentrale østlandsområdet, innerst i Oslofjorden og har 634 463 innbyggere (pr. 1. januar 2014). Sammen med ti nærliggende kommuner utgjør tettstedet et sammenhengende storbyområde med 925 228 innbyggere (pr. 1. januar 2013), hele Stor-Osloregionen hadde 1 520 817 innbyggere (pr. 1. januar 2014). Oslo er, som eneste norske kommune, også et fylke, og står dermed i en spesiell situasjon når det gjelder lokal forvaltning.

Ved frigjøringen i 1814 var byen opplagt som hovedstad i den selvstendige staten Norge. Byen holdt stand som småby til ut på 1800-tallet, men etter industrialiseringen skjøt veksten fart. Omkring år 1900 var byen et veletablert industrisentrum med nesten 250 000 innbyggere. I 1925 fikk hovedstaden tilbake sitt opprinnelige navn, Oslo. I 1948 ble Aker kommune innlemmet, og flere av Aker-gårdene ble bygget ut til drabantbyer. Oslo er etter en periode med relativt stabilt innbyggertall igjen i sterk vekst og vokser raskere enn andre nordiske hovedsteder. Det stigende folketallet skyldes i all hovedsak den kraftige innvandringen gjennom de siste 30 år. Per 1. januar 2012 er 23 prosent av Oslos befolkning innvandrere, med norsk-pakistanere og norsk-svensker som de største minoritetsgruppene. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


26. august[redigér wikikode]

Diana i Bristol i maj 1987.

Diana, prinsessa av Wales, född Diana Frances Spencer 1 juli 1961 i Park House i Sandringham i Norfolk, Storbritannien, död 31 augusti 1997 i Paris, Frankrike, var första hustru till Charles, prins av Wales. De gifte sig 29 juli 1981 i S:t Paul's Cathedral i London (skilda 28 augusti 1996). Hon är mor till prins William och prins Harry.

Diana var ättling till flera engelska regenter såsom Karl I, Karl II och Jakob II. Hennes föräldrar var Edward John Spencer, 8:e earl Spencer (1924–1992) och hennes mor var Frances Ruth Burke-Roche. Hon växte upp på släktgodset Althorp House i Northamptonshire i England. Som prinsessa av Wales väckte Diana mycket stor medial uppmärksamhet och hon blev snabbt en stilikon. Den uppslitande skilsmässan kom att skildras ingående av media vilket väckte etiska frågor om mediabevakningen av offentliga personer. Diana var beskyddare av flera välgörenhetsorganisationer och har ihågkommits bland annat för sitt engagemang för aids-sjuka och mot landminor. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


27. august[redigér wikikode]

Hersketeknikk

Hersketeknikk er ei nemning for metodar ein person eller ei gruppe kan bruka for å audmjuka, «psyka ned» og herska over andre personar eller grupper. Hersketeknikkar kan bli utøvde gjennom tale, stemmeleie, kroppsspråk og andre former for kommunikasjon. Dei blir brukte på alle arenaer der menneske utøver makt: i familieliv, arbeidsliv, politikk og samfunnsliv. Omgrepet blei først lansert i 1945 av psykolog og filosof Ingjald Nissen i boka «Psykopatenes diktatur». Sosialpsykolog og tidlegare SV-leiar Berit Ås populariserte omgrepet i 1981 i boka «Kvinner i alle land … Håndbok i frigjøring». Her reduserte ho Nissens opphavelege ni teknikkar til fem og hevda at desse berre var noe menn kunne gjere mot kvinner. Sidan den tid har omgrepet hersketeknikk vore ein del av det norske allmenspråket, og det har også blitt kjent i ei rekkje andre land. Ås såg omgrepet i eit kjønnspolitisk og samfunnsmessig perspektiv. Seinare har tydinga blitt utvida - og etter nokre si meining utvatna - til å gjelda psykososial maktutøving på ei rekkje område. Ein kan også seia at forståinga av hersketeknikkane har blitt individualisert. Berit Ås og 70-talsfeministane såg på hersketeknikkane som ein del av eit djuptgripande undertrykkingsforhold. Svaret var ein felles frigjeringskamp. I dag blir hersketeknikkane ofte oppfatta som eit problem mellom einskildpersonar og med individuelle løysingar. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


28. august[redigér wikikode]

Oslos kommunevåpen

Oslo (mellom 1624 og 1925 Christiania) er Norges hovedstad og største by. Fylket og by-kommunen ligger i det sentrale østlandsområdet, innerst i Oslofjorden og har 634 463 innbyggere (pr. 1. januar 2014). Sammen med ti nærliggende kommuner utgjør tettstedet et sammenhengende storbyområde med 925 228 innbyggere (pr. 1. januar 2013), hele Stor-Osloregionen hadde 1 520 817 innbyggere (pr. 1. januar 2014). Oslo er, som eneste norske kommune, også et fylke, og står dermed i en spesiell situasjon når det gjelder lokal forvaltning.

Ved frigjøringen i 1814 var byen opplagt som hovedstad i den selvstendige staten Norge. Byen holdt stand som småby til ut på 1800-tallet, men etter industrialiseringen skjøt veksten fart. Omkring år 1900 var byen et veletablert industrisentrum med nesten 250 000 innbyggere. I 1925 fikk hovedstaden tilbake sitt opprinnelige navn, Oslo. I 1948 ble Aker kommune innlemmet, og flere av Aker-gårdene ble bygget ut til drabantbyer. Oslo er etter en periode med relativt stabilt innbyggertall igjen i sterk vekst og vokser raskere enn andre nordiske hovedsteder. Det stigende folketallet skyldes i all hovedsak den kraftige innvandringen gjennom de siste 30 år. Per 1. januar 2012 er 23 prosent av Oslos befolkning innvandrere, med norsk-pakistanere og norsk-svensker som de største minoritetsgruppene. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


29. august[redigér wikikode]

Diana i Bristol i maj 1987.

Diana, prinsessa av Wales, född Diana Frances Spencer 1 juli 1961 i Park House i Sandringham i Norfolk, Storbritannien, död 31 augusti 1997 i Paris, Frankrike, var första hustru till Charles, prins av Wales. De gifte sig 29 juli 1981 i S:t Paul's Cathedral i London (skilda 28 augusti 1996). Hon är mor till prins William och prins Harry.

Diana var ättling till flera engelska regenter såsom Karl I, Karl II och Jakob II. Hennes föräldrar var Edward John Spencer, 8:e earl Spencer (1924–1992) och hennes mor var Frances Ruth Burke-Roche. Hon växte upp på släktgodset Althorp House i Northamptonshire i England. Som prinsessa av Wales väckte Diana mycket stor medial uppmärksamhet och hon blev snabbt en stilikon. Den uppslitande skilsmässan kom att skildras ingående av media vilket väckte etiska frågor om mediabevakningen av offentliga personer. Diana var beskyddare av flera välgörenhetsorganisationer och har ihågkommits bland annat för sitt engagemang för aids-sjuka och mot landminor. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


30. august[redigér wikikode]

Hersketeknikk

Hersketeknikk er ei nemning for metodar ein person eller ei gruppe kan bruka for å audmjuka, «psyka ned» og herska over andre personar eller grupper. Hersketeknikkar kan bli utøvde gjennom tale, stemmeleie, kroppsspråk og andre former for kommunikasjon. Dei blir brukte på alle arenaer der menneske utøver makt: i familieliv, arbeidsliv, politikk og samfunnsliv. Omgrepet blei først lansert i 1945 av psykolog og filosof Ingjald Nissen i boka «Psykopatenes diktatur». Sosialpsykolog og tidlegare SV-leiar Berit Ås populariserte omgrepet i 1981 i boka «Kvinner i alle land … Håndbok i frigjøring». Her reduserte ho Nissens opphavelege ni teknikkar til fem og hevda at desse berre var noe menn kunne gjere mot kvinner. Sidan den tid har omgrepet hersketeknikk vore ein del av det norske allmenspråket, og det har også blitt kjent i ei rekkje andre land. Ås såg omgrepet i eit kjønnspolitisk og samfunnsmessig perspektiv. Seinare har tydinga blitt utvida - og etter nokre si meining utvatna - til å gjelda psykososial maktutøving på ei rekkje område. Ein kan også seia at forståinga av hersketeknikkane har blitt individualisert. Berit Ås og 70-talsfeministane såg på hersketeknikkane som ein del av eit djuptgripande undertrykkingsforhold. Svaret var ein felles frigjeringskamp. I dag blir hersketeknikkane ofte oppfatta som eit problem mellom einskildpersonar og med individuelle løysingar. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


31. august[redigér wikikode]

Skogssamisk bosättning

Skogssamer är samer som året om är verksamma i skogslandet och som alltså inte flyttar upp till fjällen sommartid, till skillnad från fjällsamer.

Under historisk tid har det i Sverige funnits skogssamer åtminstone från norra Ångermanland och norrut. De två sydligaste lappmarkerna, Åsele och Lycksele lappmark, omfattade före 1606 inte fjällområdet utan var rent skogssamiska områden. Detsamma gällde Kemi lappmark i nuvarande Finland. I övriga lappmarker fanns skogssamer inom hela skogslandet.

Skogssamerna i Kemi, Åsele och Lycksele lappmarker assimilerades i den finska och svenska befolkningen under 1600-, 1700- och 1800-talen. Idag finns en levande skogssamisk kultur inom skogslandet i Norrbottens län samt i Malå inom Västerbottens län. Läs mer
Se på dansk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia