Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/december 2014

Fra Wikipedia, den frie encyklopædi
Spring til navigation Spring til søgning


Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2015
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December

Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2014
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December


Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel - tidligere år

I dag er det onsdag, 17. juli 2019; klokken er 21:11 (UTC)

Hvis dagens artikel på forsiden ikke viser dagens artikel for dagen i dag, så er det sandsynligvis fordi cachen ikke er opdateret korrekt.
Tryk på dette link for at opdatere forsiden til den korrekte dagens artikel.
Tryk på dette link for at gøre det samme for denne side .

Dagens skandinaviske artikel[redigér wikikode]

Et arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist på forsiden. Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:

Artiklerne kan hentes her[redigér wikikode]

Skanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug på den danske wikipedia:


Hvis de ikke endnu ligger klar på Skanwiki, kan du gå direkte til disse steder:

december 2014[redigér wikikode]

1. december[redigér wikikode]

Borchgrevink ca 1918.

Carsten Egeberg Borchgrevink (født 1. desember 1864 i Christiania, død 21. april 1934 i Oslo) var en norsk polarforsker og oppdagelsesreisende. Han var en pioner innen antarktisutforskning, og la mye av grunnlaget for senere ekspedisjoner ledet av Robert F. Scott, Ernest Shackleton, Roald Amundsen og andre berømte polfarere som forbindes med den heroiske tidsalder for antarktisutforskning. Borchgrevink begynte sin karriere i Antarktis i 1894 som medlem av en norsk hvalfangstekspedisjon, da han ble ett av de første menneskene som gikk i land på det antarktiske kontinentet og samlet inn de første prøvene av levende, organisk materiale sør for polarsirkelen. Han ledet fra 1898 til 1900 den britiske Southern Cross-ekspedisjonen – den første ekspedisjonen som overvintret i Antarktis og som la grunnlaget for kappløpet om Sydpolen. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


2. december[redigér wikikode]

René Descartes, som utvecklade ett materialistiskt conatusbegrepp

Conatus är en term som användes i tidiga psykologiska och metafysiska teorier för att beteckna en inneboende benägenhet hos ett ting att fortsätta existera och i någon mening utöka sig själv. Detta ”ting” kan vara medvetande eller materia, men även en kombination av båda. Över årtusendena har många olika definitioner och behandlingar formulerats av filosofer. De viktigaste av dessa innefattar 1600-talsfilosoferna René Descartes, Baruch Spinoza och Gottfried Leibniz, tillsammans med den samtida empiristen Thomas Hobbes. Conatus kan syfta på den instinktiva ”viljan att leva” hos djur eller på diverse metafysiska teorier om rörelser och tröghet. Begreppet kopplas ofta samman med Guds vilja i en panteistisk syn på naturen. Begreppet kan delas upp i separata definitioner för medvetandet och kroppen, eller till och med särskiljas i fråga om centrifugalkraft eller tröghet. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


3. december[redigér wikikode]

Kart over Europa

Europa er ein av sju tradisjonelle verdsdelarjorda. Fysisk og geologisk er Europa den vestlegaste halvøya av Eurasia, vest for Asia. Europa grenser til Nordishavet i nord, Atlanterhavet i vest, Middelhavet i sør og til Kaukasus, Svartehavet og vassvegane som går mellom Svartehavet og Middelhavet i søraust. I aust er Europa generelt skild frå Asia ved vasskiljet i Uralfjella, Uralelva og Kaspihavet.

Landskapet i Europa viser stor variasjon over relativt små område. Dei sørlege områda er derimot meir fjellkledde, medan ein nord for Alpane, Pyreneane og Karpatane glir over i åslendte landskap og breie, låge sletter, som er vidstrakte i aust. Denne utstrakte sletta vert kalla Den store europeiske sletta med hjarta i Det nordeuropeiske låglandet. Ein boge med høgareliggande område strekkjer seg så frå dei vestlege delane av Storbritannia og Irland, og held fram langs heile Noreg. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


4. december[redigér wikikode]

Borchgrevink ca 1918.

Carsten Egeberg Borchgrevink (født 1. desember 1864 i Christiania, død 21. april 1934 i Oslo) var en norsk polarforsker og oppdagelsesreisende. Han var en pioner innen antarktisutforskning, og la mye av grunnlaget for senere ekspedisjoner ledet av Robert F. Scott, Ernest Shackleton, Roald Amundsen og andre berømte polfarere som forbindes med den heroiske tidsalder for antarktisutforskning. Borchgrevink begynte sin karriere i Antarktis i 1894 som medlem av en norsk hvalfangstekspedisjon, da han ble ett av de første menneskene som gikk i land på det antarktiske kontinentet og samlet inn de første prøvene av levende, organisk materiale sør for polarsirkelen. Han ledet fra 1898 til 1900 den britiske Southern Cross-ekspedisjonen – den første ekspedisjonen som overvintret i Antarktis og som la grunnlaget for kappløpet om Sydpolen. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


5. december[redigér wikikode]

René Descartes, som utvecklade ett materialistiskt conatusbegrepp

Conatus är en term som användes i tidiga psykologiska och metafysiska teorier för att beteckna en inneboende benägenhet hos ett ting att fortsätta existera och i någon mening utöka sig själv. Detta ”ting” kan vara medvetande eller materia, men även en kombination av båda. Över årtusendena har många olika definitioner och behandlingar formulerats av filosofer. De viktigaste av dessa innefattar 1600-talsfilosoferna René Descartes, Baruch Spinoza och Gottfried Leibniz, tillsammans med den samtida empiristen Thomas Hobbes. Conatus kan syfta på den instinktiva ”viljan att leva” hos djur eller på diverse metafysiska teorier om rörelser och tröghet. Begreppet kopplas ofta samman med Guds vilja i en panteistisk syn på naturen. Begreppet kan delas upp i separata definitioner för medvetandet och kroppen, eller till och med särskiljas i fråga om centrifugalkraft eller tröghet. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


6. december[redigér wikikode]

Kart over Europa

Europa er ein av sju tradisjonelle verdsdelarjorda. Fysisk og geologisk er Europa den vestlegaste halvøya av Eurasia, vest for Asia. Europa grenser til Nordishavet i nord, Atlanterhavet i vest, Middelhavet i sør og til Kaukasus, Svartehavet og vassvegane som går mellom Svartehavet og Middelhavet i søraust. I aust er Europa generelt skild frå Asia ved vasskiljet i Uralfjella, Uralelva og Kaspihavet.

Landskapet i Europa viser stor variasjon over relativt små område. Dei sørlege områda er derimot meir fjellkledde, medan ein nord for Alpane, Pyreneane og Karpatane glir over i åslendte landskap og breie, låge sletter, som er vidstrakte i aust. Denne utstrakte sletta vert kalla Den store europeiske sletta med hjarta i Det nordeuropeiske låglandet. Ein boge med høgareliggande område strekkjer seg så frå dei vestlege delane av Storbritannia og Irland, og held fram langs heile Noreg. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


7. december[redigér wikikode]

William Shakespeare

William Shakespeare (tidigare även Shakspere eller Shakespear), född 1564 (troligen 23 april; döpt 26 april) i Stratford-upon-Avon, Warwickshire, död 23 april 1616 i Stratford-upon-Avon, var en engelsk dramatiker, poet och skådespelare. Shakespeare ses av många inte bara som Englands nationalskald utan också som världslitteraturens främste dramatiker genom tiderna. Redan hans samtida kollega Ben Jonson sade: "Shakespeare was not of an age, but for all time" ("Shakespeare var inte tidsbunden, utan för evigt").

Han har kallats the Bard of Avon ("Avons bard") och the Swan of Avon ("Avons svan"). Den dramatiska verksamheten under den elisabetanska eran ägde till stor del rum vid Globe Theatre där han var delägare, belägen i Southwark i London. Läs mer
Se på dansk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


8. december[redigér wikikode]

Skulptur av bevingete etruskisk hester, Museo Nazionale Tarquinese, Tarquinia, Italia.

Etruskisk kunst er den form for figurativ kunst som ble skapt av den etruskiske sivilisasjon i midtre og nordlige Italia mellom 800-tallet og 100-tallet f.Kr. I etruskernes kunst hadde figurativ skulptur i terrakotta en sentral plass, særlig skulpturer som avbildninger av hverdagslige mennesker på sarkofager, og bronsestøpte statuer i templene, veggmalerier i fresko og metallarbeid som graverte bronsespeil. Italiensk kunst begynte med etruskisk kunst.

Etruskisk kunst tilsynelatende enkle vesen skjuler en innovativ, karakteristisk og unik stil hvis høydepunkt skjedde samtidig med den greske arkaiske periode, og etruskerne fikk senere en dyp innflytelse på romersk kunst. Romerriket kom senere til absorbere den etruskiske sivilisasjon og kultur fullstendig på 100-tallet f.Kr.

Kun en eneste etruskisk kunstner er kjent ved navn, Vulca fra Veii. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


9. december[redigér wikikode]

Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/Svensk/Uge 50, 2014
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


10. december[redigér wikikode]

Voll kyrkje i Måndalen

Ei kyrkje er eit vigsla sakralbygg for kristne gudstenester, bøn og andre rituelle handlingar. Kyrkjer finst i mange arkitektoniske former, men gjennom historia er det etablert visse hovudformer som går igjen. Det vanlegaste er å dele inn etter plantype (arkitektonisk form) og rang eller funksjon.

Ei soknekyrkje er primærkyrkja i eit sokn, altså den kyrkja kyrkjelyden i eit distrikt normalt soknar til. Kvart sokn har derfor alltid ei soknekyrkje, men soknepresten kan fungere i fleire sokn samstundes. Katedral er det same som ei domkyrkje eller biskopkyrkje, det vil seie hovudkyrkja i eit bispedømme der biskopen har sitt sete. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


11. december[redigér wikikode]

Skulptur av bevingete etruskisk hester, Museo Nazionale Tarquinese, Tarquinia, Italia.

Etruskisk kunst er den form for figurativ kunst som ble skapt av den etruskiske sivilisasjon i midtre og nordlige Italia mellom 800-tallet og 100-tallet f.Kr. I etruskernes kunst hadde figurativ skulptur i terrakotta en sentral plass, særlig skulpturer som avbildninger av hverdagslige mennesker på sarkofager, og bronsestøpte statuer i templene, veggmalerier i fresko og metallarbeid som graverte bronsespeil. Italiensk kunst begynte med etruskisk kunst.

Etruskisk kunst tilsynelatende enkle vesen skjuler en innovativ, karakteristisk og unik stil hvis høydepunkt skjedde samtidig med den greske arkaiske periode, og etruskerne fikk senere en dyp innflytelse på romersk kunst. Romerriket kom senere til absorbere den etruskiske sivilisasjon og kultur fullstendig på 100-tallet f.Kr.

Kun en eneste etruskisk kunstner er kjent ved navn, Vulca fra Veii. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


12. december[redigér wikikode]

Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/Svensk/Uge 50, 2014
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


13. december[redigér wikikode]

Voll kyrkje i Måndalen

Ei kyrkje er eit vigsla sakralbygg for kristne gudstenester, bøn og andre rituelle handlingar. Kyrkjer finst i mange arkitektoniske former, men gjennom historia er det etablert visse hovudformer som går igjen. Det vanlegaste er å dele inn etter plantype (arkitektonisk form) og rang eller funksjon.

Ei soknekyrkje er primærkyrkja i eit sokn, altså den kyrkja kyrkjelyden i eit distrikt normalt soknar til. Kvart sokn har derfor alltid ei soknekyrkje, men soknepresten kan fungere i fleire sokn samstundes. Katedral er det same som ei domkyrkje eller biskopkyrkje, det vil seie hovudkyrkja i eit bispedømme der biskopen har sitt sete. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


14. december[redigér wikikode]

Ett svenskt standardkök från sena 1950-talet.

Svensk köksstandard var en måttstandardiserad inredning till svenska kök. Standarden började utvecklas på 1930-talet och antogs 1950 av dåvarande SIS (Svenska Industrins Standardiseringskommission) som gällande standard för kökssnickerier i bostäder. År 1997 ersattes den svenska köksstandarden med den europeiska EN-standarden. Under 1800-talet slut var det en stor storleksskillnad mellan olika kök. 1917 visade arkitekterna Uno Åhrén och Gunnar Asplund att även ett enkelt kök kunde vara lättarbetat och samtidigt en del av bostaden, ett kök som var samtidigt vardagsrum och sovrum för alla familjemedlemmar. Genom den ökande bostadsproduktionen på 1930-, och 1940-talen blev det nödvändigt att planera köket som en effektiv arbetsplats.

På 1920-talet var HSB först med att tillverka kökssnickerier i fabrik. På Stockholmsutställningen 1930 visades ett antal framtida funkis-kök. I deras ögon skulle köket huvudsakligen användas till att värma industriellt producerat mat. Kvinnan skulle ut i arbetslivet och hade inte längre tid att laga mat. På 1940-talet blev det rationellt och ekonomiskt att standardisera byggnadsdelar som trappor, badrum samt snickerier för kök och andra rum. Så utarbetades den första standard för svenska kökssnickerier i mitten av 1940-talet. Läs mer
Se på dansk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


15. december[redigér wikikode]

Binders kommer i flere farger.

Binders er en klemme, oftest av bøyd ståltråd, til å holde flere papirark sammen. De fleste binders er varianter av en type som har vært i produksjon i mer enn hundre år, kjennetegnet ved at tråden gjør nesten to fulle runder. Vanligvis har de en avlang form med rette langsider, men også trekantede, runde og andre varianter forekommer. Binders produseres også med farget belegg av plast, og i senere år også støpt i plast. Den særnorske betegnelsen «binders» er ikke tilfredsstillende forklart. Flertallsendelsen -s tyder på at det er et lånord fra engelsk, men det engelske ordet 'binder' har andre betydninger.

Felles for alle egentlige binders, og det som berettiger denne betegnelsen, er virkemåten, som baserer seg på torsjonsprinsippet og materialets elastisitet. Når et moderat antall papirark føres inn mellom bindersens to «tunger», bøyes disse ut og klemmer arkene sammen, idet tverrenden utsettes for vridning. En for tykk papirbunke vil føre til overskridelse av elastisitetsgrensen og varig deformasjon av materialet.

Nordmannen Johan Vaaler har lenge feilaktig vært tilskrevet rollen som bindersens oppfinner. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


16. december[redigér wikikode]

Parfym

Parfym är en substans som används för att ge människokroppen, föremål och rum väldoft. Parfymer är vanligen vätskor, men kan också återfinnas som salvor eller krämer. Doften i parfym kommer från olika eteriska oljor och aromämnen. Ibland ingår också fixativer som gör att parfymen inte avdunstar för fort, och något lösningsmedel, till exempel alkohol eller vatten.

Parfymer kan finnas i olika koncentrationsgrad i form av parfymextrakt, eau de parfum, eau de toilette och eau de Cologne. Samma parfym kan också användas i andra produkter, som tvål, deodorant, rumspray, med mera. Parfymerade produkter är vanliga i hushållskemikalier – till exempel tvättmedel, rengöringsmedel och diskmedel – men också i hygienartiklar som schampoo, hudlotion med mera. Doftämnen bryts ner, försämras eller på annat sätt förändras om de utsätts för hetta, ljus, eller luft. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


17. december[redigér wikikode]

Sola er den viktigaste lyskjelda for jorda.

Lys eller ljos er elektromagnetisk stråling som er synleg for det menneskelege auga og er grunnlaget for synsansen. Synleg lys er ein grunnleggjande faktor i vera til mennesket og andre organismar. Tilhøva mennesket har til ljoset har alltid hatt både praktiske, kjenslemessige og intuitive aspekt som uløyseleg hengjer saman, og det er få eller ingen andre ord som har så djupe og allsidig forgreina røter i kulturhistoria.

Dei viktigaste eigenskapane til synleg lys er intensitet, forplantingsretning, frekvens eller bølgjelengd og polarisering. Lysfarten i vakuum er 299 792 458 meter per sekund og er ein av dei fundamentale konstantane i naturen. I daglegtalen seier ein oftast at lyset har ein fart på 300 000 km i sekundet. Både synleg lys og all anna elektromagnetisk stråling flyttar seg alltid med denne farten i vakuum. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


18. december[redigér wikikode]

Binders kommer i flere farger.

Binders er en klemme, oftest av bøyd ståltråd, til å holde flere papirark sammen. De fleste binders er varianter av en type som har vært i produksjon i mer enn hundre år, kjennetegnet ved at tråden gjør nesten to fulle runder. Vanligvis har de en avlang form med rette langsider, men også trekantede, runde og andre varianter forekommer. Binders produseres også med farget belegg av plast, og i senere år også støpt i plast. Den særnorske betegnelsen «binders» er ikke tilfredsstillende forklart. Flertallsendelsen -s tyder på at det er et lånord fra engelsk, men det engelske ordet 'binder' har andre betydninger.

Felles for alle egentlige binders, og det som berettiger denne betegnelsen, er virkemåten, som baserer seg på torsjonsprinsippet og materialets elastisitet. Når et moderat antall papirark føres inn mellom bindersens to «tunger», bøyes disse ut og klemmer arkene sammen, idet tverrenden utsettes for vridning. En for tykk papirbunke vil føre til overskridelse av elastisitetsgrensen og varig deformasjon av materialet.

Nordmannen Johan Vaaler har lenge feilaktig vært tilskrevet rollen som bindersens oppfinner. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


19. december[redigér wikikode]

Parfym

Parfym är en substans som används för att ge människokroppen, föremål och rum väldoft. Parfymer är vanligen vätskor, men kan också återfinnas som salvor eller krämer. Doften i parfym kommer från olika eteriska oljor och aromämnen. Ibland ingår också fixativer som gör att parfymen inte avdunstar för fort, och något lösningsmedel, till exempel alkohol eller vatten.

Parfymer kan finnas i olika koncentrationsgrad i form av parfymextrakt, eau de parfum, eau de toilette och eau de Cologne. Samma parfym kan också användas i andra produkter, som tvål, deodorant, rumspray, med mera. Parfymerade produkter är vanliga i hushållskemikalier – till exempel tvättmedel, rengöringsmedel och diskmedel – men också i hygienartiklar som schampoo, hudlotion med mera. Doftämnen bryts ner, försämras eller på annat sätt förändras om de utsätts för hetta, ljus, eller luft. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


20. december[redigér wikikode]

Sola er den viktigaste lyskjelda for jorda.

Lys eller ljos er elektromagnetisk stråling som er synleg for det menneskelege auga og er grunnlaget for synsansen. Synleg lys er ein grunnleggjande faktor i vera til mennesket og andre organismar. Tilhøva mennesket har til ljoset har alltid hatt både praktiske, kjenslemessige og intuitive aspekt som uløyseleg hengjer saman, og det er få eller ingen andre ord som har så djupe og allsidig forgreina røter i kulturhistoria.

Dei viktigaste eigenskapane til synleg lys er intensitet, forplantingsretning, frekvens eller bølgjelengd og polarisering. Lysfarten i vakuum er 299 792 458 meter per sekund og er ein av dei fundamentale konstantane i naturen. I daglegtalen seier ein oftast at lyset har ein fart på 300 000 km i sekundet. Både synleg lys og all anna elektromagnetisk stråling flyttar seg alltid med denne farten i vakuum. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


21. december[redigér wikikode]

Septimius Severus triumfbåge vid Leptis Magna.

Libyens historia var, tills Libyen blev självständigt 1951, i stort sett en historia om stammar, regioner och städer, samt de imperier som området ingick i. Namnet Libyen härrör från en enskild berberstam. Fastän dessa namn är av antikt ursprung användes de inte för att beteckna området för det nuvarande Libyen och dess folk förrän på 1900-talet. Därför måste det moderna Libyen, trots sina regioners långa och distinkta historier, ses som ett nytt land.

Milstolparna i Libyens historia var införandet av islam under medeltiden, samt, under de två senaste generationerna, självständigheten, upptäckten av petroleum och revolutionen i 1969 som förde Muammar al-Gaddafi till makten. Gaddafis regim har gjort det första försöket att skapa en distinkt libysk stat och identitet. Det libyska samhället har underkastats en betydande grad av statlig styrning och övervakning, till stor del på befallning av Gaddafi själv. Läs mer
Se på dansk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


22. december[redigér wikikode]

Borgund stavkirke i Lærdal er en av Norges mest besøkte stavkirker

En stavkirke er en kirke bygget av tre med en bærende konstruksjon av staver (stolper) som står på liggende sviller eller syllstokker og bærer stavlegjer. De konstruktive leddene i veggen danner rammer med en utfylling av stående planker eller tiler. Stavene har gitt navn til kirketypen. Nå regnes stavkirkene for å være blant de viktigste representanter for europeisk middelalderarkitektur i tre og er representert ved Urnes stavkirkeUNESCOs liste over verdensarven.

I middelalderen var det antakelig over 1000 stavkirker i Norge (noen mener det kan ha vært så mange som opp mot 2000 kirker), men de fleste forsvant i perioden 1350–1650, trolig som følge av endrede behov etter Svartedauen og reformasjonen. I 1650 var det rundt 270 stavkirker tilbake, og i neste hundreårsperiode forsvant 136 av disse. I dag er det bare bevart 28 stavkirker fra middelalderen i Norge. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


23. december[redigér wikikode]

Sjungande taltrast.

Taltrast (Turdus philomelos) är en fågel inom familjen trastfåglar som förekommer i stora delar av Palearktis så långt österut som Bajkalsjön. Den delas upp i två till fyra underarter. Den har brun ovansida och svartprickig gulvit eller gulbrun undersida. Dess karakteristiska sång, med upprepade musikaliska fraser, har ofta omnämnts i poesi.

Taltrasten häckar i skogar, trädgårdar och parker. Den är delvis flyttfågel och många fåglar övervintrar i södra Europa, Nordafrika och Mellanöstern. Den har även introducerats till Nya Zeeland och Australien. Fastän den inte är hotad globalt sett har allvarliga populationsminskningar skett i delar av Europa, möjligen på grund av förändringar i jordbruksmetoder.

Taltrasten bygger sitt skålformade rede i en buske eller ett träd, men även direkt på marken, och lägger vanligtvis fyra till fem ägg. Den är allätare och har vanan att använda en favoritsten som "städ" för att krossa sniglar mot. Liksom andra tättingar drabbas den av inre och yttre parasiter och vanliga predatorer är katter och rovfåglar. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


24. december[redigér wikikode]

Utkledde ungar på julefrimerke frå Ukraina. Å kle seg ut og synga julesongar for å få god mat som løn er den vanlegaste tydinga av «julebukk» i dag.

Julebukk eller julegeit er eit fleirtydig omgrep med røter i førkristen juletradisjon og bondekultur. Julebukk var dels namnet på geitebukken som blei slakta til jul, dels namnet på ein bukkefigur som dukka opp då, anten som ein oppsett figur eller som ein utkledd person. Julebukk viser au til «å gå julebukk», altså å kle seg ut og gjennom opptreden be om mat og drikke i romjula. Det finst liknande skikkar i heile Europa. Det er blitt vanleg å ha små og store halmbukkar, gjerne pynta med raude band, som julepynt. Dei minste bukkane kan henga på juletreet, medan dei største, som den tretten meter høge Gävlebocken, blir sett opp som utandørs juledekorasjonar. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


25. december[redigér wikikode]

Borgund stavkirke i Lærdal er en av Norges mest besøkte stavkirker

En stavkirke er en kirke bygget av tre med en bærende konstruksjon av staver (stolper) som står på liggende sviller eller syllstokker og bærer stavlegjer. De konstruktive leddene i veggen danner rammer med en utfylling av stående planker eller tiler. Stavene har gitt navn til kirketypen. Nå regnes stavkirkene for å være blant de viktigste representanter for europeisk middelalderarkitektur i tre og er representert ved Urnes stavkirkeUNESCOs liste over verdensarven.

I middelalderen var det antakelig over 1000 stavkirker i Norge (noen mener det kan ha vært så mange som opp mot 2000 kirker), men de fleste forsvant i perioden 1350–1650, trolig som følge av endrede behov etter Svartedauen og reformasjonen. I 1650 var det rundt 270 stavkirker tilbake, og i neste hundreårsperiode forsvant 136 av disse. I dag er det bare bevart 28 stavkirker fra middelalderen i Norge. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


26. december[redigér wikikode]

Sjungande taltrast.

Taltrast (Turdus philomelos) är en fågel inom familjen trastfåglar som förekommer i stora delar av Palearktis så långt österut som Bajkalsjön. Den delas upp i två till fyra underarter. Den har brun ovansida och svartprickig gulvit eller gulbrun undersida. Dess karakteristiska sång, med upprepade musikaliska fraser, har ofta omnämnts i poesi.

Taltrasten häckar i skogar, trädgårdar och parker. Den är delvis flyttfågel och många fåglar övervintrar i södra Europa, Nordafrika och Mellanöstern. Den har även introducerats till Nya Zeeland och Australien. Fastän den inte är hotad globalt sett har allvarliga populationsminskningar skett i delar av Europa, möjligen på grund av förändringar i jordbruksmetoder.

Taltrasten bygger sitt skålformade rede i en buske eller ett träd, men även direkt på marken, och lägger vanligtvis fyra till fem ägg. Den är allätare och har vanan att använda en favoritsten som "städ" för att krossa sniglar mot. Liksom andra tättingar drabbas den av inre och yttre parasiter och vanliga predatorer är katter och rovfåglar. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


27. december[redigér wikikode]

Utkledde ungar på julefrimerke frå Ukraina. Å kle seg ut og synga julesongar for å få god mat som løn er den vanlegaste tydinga av «julebukk» i dag.

Julebukk eller julegeit er eit fleirtydig omgrep med røter i førkristen juletradisjon og bondekultur. Julebukk var dels namnet på geitebukken som blei slakta til jul, dels namnet på ein bukkefigur som dukka opp då, anten som ein oppsett figur eller som ein utkledd person. Julebukk viser au til «å gå julebukk», altså å kle seg ut og gjennom opptreden be om mat og drikke i romjula. Det finst liknande skikkar i heile Europa. Det er blitt vanleg å ha små og store halmbukkar, gjerne pynta med raude band, som julepynt. Dei minste bukkane kan henga på juletreet, medan dei største, som den tretten meter høge Gävlebocken, blir sett opp som utandørs juledekorasjonar. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


28. december[redigér wikikode]

Frenologisk karta över hjärnan

Medvetandefilosofi är den gren av filosofin som studerar medvetandets natur, mentala processer, mentala funktioner, mentala egenskaper och deras relation till den fysiska kroppen. Kropp-själs-problemet, det vill säga förhållandet mellan medvetandet och kroppen, betraktas ofta som den mest centrala frågan inom medvetandefilosofin, även om det finns andra frågor rörande medvetandets natur som inte involverar dess relation till den fysiska kroppen. Dualism och monism kallas de två huvudsakliga skolor som försöker lösa kropp-själ-problemet. Dualismens position är den att medvetande och kropp i någon kategorisk mening är separata från varandra.

Monism kallas positionen som gör gällande att medvetande och kropp inte är två ontologiskt distinkta entiteter. Fysikalister argumenterar för att endast de entiteter som postuleras av sv:fysiken existerar, och att medvetandet förr eller senare helt kommer att kunna förklaras i termer av de entiteter som fysisk teori ständigt upptäcker och utvecklar. Idealister hävdar att det enda som existerar är medvetande och att den yttre världen antingen är mental själv, eller en illusion skapad av medvetandet. Neutrala monister menar att det finns någon annan, neutral substans, och att både materia och medvetande är egenskaper av denna okända substans. Läs mer
Se på dansk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


29. december[redigér wikikode]

Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/Bokmål/Uge 53, 2014
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


30. december[redigér wikikode]

Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/Svensk/Uge 53, 2014
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


31. december[redigér wikikode]

Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/Nynorsk/Uge 53, 2014
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia