Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/juni 2015
Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2015
Januar - Februar - Marts - April - Maj
- Juni
- Juli
- August - September - Oktober - November - December
Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2014
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December
Hvis dagens artikel på forsiden ikke viser dagens artikel for dagen i dag, så er det sandsynligvis fordi cachen ikke er opdateret korrekt.
Tryk på dette link for at opdatere forsiden til den korrekte dagens artikel.
Tryk på dette link for at gøre det samme for denne side.
Et arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist på forsiden. Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:
- Mandag: Norsk (bokmål)
- Tirsdag: Svensk
- Onsdag: Norsk (nynorsk)
- Torsdag: Norsk (bokmål)
- Fredag: Svensk
- Lørdag: Norsk (nynorsk)
- Søndag: Svensk - eller gæstedag - f.eks. finsk, færøsk, grønlandsk, islandsk, samisk.
Artiklerne kan hentes her[rediger kildetekst]
Skanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug på den danske wikipedia:
Hvis de ikke endnu ligger klar på Skanwiki, kan du gå direkte til disse steder:
- no:Wikipedia:Ukens artikkel/2024
- nn:Wikipedia:Utvald artikkel/2024
- sv:Wikipedia:Utvald artikel
- fi:Malline:Valitut palat/2024
- fo:Wikipedia:Aðrar mánaðargreinir (månedens artikel)
- is:Wikipedia:Grein mánaðarins/2024 (månedens artikel)
1. juni
Georg V (George Frederick Ernest Albert; født 3. juni 1865, død 20. januar 1936) var konge av Storbritannia, samveldelandene og keiser av India fra 1910 til 1936, samt konge av Irland og senere Den irske fristaten. Han tilhørte det tyske fyrstehuset Sachsen-Coburg-Gotha.
Fra en alder av 12 år tjenestegjorde Georg i den kongelige marine, men etter hans eldre bror Albert Victors uventede død, ble han tronarving og giftet seg med brorens forlovede, Mary av Teck, kjent som «May» i hennes familie. Selv om de tidvis besøkte det britiske imperiet, foretrakk Georg å være hjemme med sin frimerkesamling, og levde hva biografer kaller et kjedelig liv; en konvensjonell livsstil.
Da Georgs far, kong Edvard VII døde i 1910, ble han konge og keiser. Han var den eneste keiser av India som ble kronet i landet. Under første verdenskrig gav han avkall på alle sine tyske titler på grunn av den nasjonalistiske stemningen i landet på den tiden. Han endret navnet på kongehuset til Windsor. I hans regjeringstid delte Westminster-statutten kronen, slik at Georg hersket over dominionene som separate kongeriker, og fremveksten av sosialisme, fascisme og irsk republikanisme endret det politiske spektrum. Les mer...
se -
se norsk -
diskussion -
historik
2. juni
Selevkideriket var eit gresk-makedonsk hellenistisk rike som vart oppretta av Selevkos I Nikator i kjølvatnet av fragmenteringa av det veldige riket til Aleksander den store då han døydde. Hærføraren Selevkos sin del vart Babylonia, og derfrå utvida han territoriet sitt til å omfatte det meste av dei austlege områda til Aleksander i Asia. På høgda av makta til riket omfatta det sentrale Anatolia, Levanten, Mesopotamia, Iran, Afghanistan, Turkmenistan, Pamirfjella og dagens Pakistan. Det var over 30 kongar i Selevkide-dynastiet frå 323 f.Kr. til 60 f.Kr.
Selevkidriket var eit viktig senter for hellenistisk kultur som opprettheldt greske skikkar og der ein gresk-makedonsk politisk elite og overklasse dominerte i byområda. Den greske folkesetnaden i byane vart danna av den herskande eliten som vart forsterka av innvandring frå Hellas. Ekspansjonen til Selevkidriket inn i Anatolia og Hellas vart brått bremsa opp etter eit avgjerande nederlag for den romerske hæren. Forsøka deira på å slå den gamle fienden sin, Egypt, vart forstyrra av romarane. Mange av dei austlege delane av riket vart erobra av Partia på 100-talet f.Kr., men selevkidane fortsette å styre ein gjenverande bit i Syria inntil dette området vart invadert av Armenia. Den endelege nedkjempinga deira var ved den romerske hærføraren Pompeius på 60-talet f.Kr. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
3. juni
Persepolis är en forntida ruinstad i södra Iran i provinsen Fars, och var huvudstad i Akemeniderriket. Staden ligger på Marvdasht-slätten, vid foten av berget Kuh-e Rahmat, omkring 70 kilometer nordöst om Shiraz, inte långt från floden Pulwar och dess utflöde i Kur. 1979 upptogs Persepolis på Unescos världsarvslista.
Byggandet av staden påbörjades 521 f.Kr. på order av Dareios I. Det var en del av ett omfattande program av monumentala byggen som syftade till att understryka det akemenidiska Perserrikets enhet och mångfald, samt att befästa kungamaktens legitimitet. Arbetare och hantverkare från alla rikets satrapier engagerades. Arkitekturen byggde på en originell kombination av stilar som utgått från de olika delarna av riket och utvecklade därmed den persiska arkitekturstil som inleddes i Pasargadae och som även återfinns i Susa och Ekbatana. Byggandet av Persepolis bedrevs under mer än två århundraden, ända tills Perserriket erövrades och staden delvis förstördes av Alexander den store år 331 f.Kr. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
4. juni
Georg V (George Frederick Ernest Albert; født 3. juni 1865, død 20. januar 1936) var konge av Storbritannia, samveldelandene og keiser av India fra 1910 til 1936, samt konge av Irland og senere Den irske fristaten. Han tilhørte det tyske fyrstehuset Sachsen-Coburg-Gotha.
Fra en alder av 12 år tjenestegjorde Georg i den kongelige marine, men etter hans eldre bror Albert Victors uventede død, ble han tronarving og giftet seg med brorens forlovede, Mary av Teck, kjent som «May» i hennes familie. Selv om de tidvis besøkte det britiske imperiet, foretrakk Georg å være hjemme med sin frimerkesamling, og levde hva biografer kaller et kjedelig liv; en konvensjonell livsstil.
Da Georgs far, kong Edvard VII døde i 1910, ble han konge og keiser. Han var den eneste keiser av India som ble kronet i landet. Under første verdenskrig gav han avkall på alle sine tyske titler på grunn av den nasjonalistiske stemningen i landet på den tiden. Han endret navnet på kongehuset til Windsor. I hans regjeringstid delte Westminster-statutten kronen, slik at Georg hersket over dominionene som separate kongeriker, og fremveksten av sosialisme, fascisme og irsk republikanisme endret det politiske spektrum. Les mer...
se -
se norsk -
diskussion -
historik
5. juni
Selevkideriket var eit gresk-makedonsk hellenistisk rike som vart oppretta av Selevkos I Nikator i kjølvatnet av fragmenteringa av det veldige riket til Aleksander den store då han døydde. Hærføraren Selevkos sin del vart Babylonia, og derfrå utvida han territoriet sitt til å omfatte det meste av dei austlege områda til Aleksander i Asia. På høgda av makta til riket omfatta det sentrale Anatolia, Levanten, Mesopotamia, Iran, Afghanistan, Turkmenistan, Pamirfjella og dagens Pakistan. Det var over 30 kongar i Selevkide-dynastiet frå 323 f.Kr. til 60 f.Kr.
Selevkidriket var eit viktig senter for hellenistisk kultur som opprettheldt greske skikkar og der ein gresk-makedonsk politisk elite og overklasse dominerte i byområda. Den greske folkesetnaden i byane vart danna av den herskande eliten som vart forsterka av innvandring frå Hellas. Ekspansjonen til Selevkidriket inn i Anatolia og Hellas vart brått bremsa opp etter eit avgjerande nederlag for den romerske hæren. Forsøka deira på å slå den gamle fienden sin, Egypt, vart forstyrra av romarane. Mange av dei austlege delane av riket vart erobra av Partia på 100-talet f.Kr., men selevkidane fortsette å styre ein gjenverande bit i Syria inntil dette området vart invadert av Armenia. Den endelege nedkjempinga deira var ved den romerske hærføraren Pompeius på 60-talet f.Kr. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
6. juni
Persepolis är en forntida ruinstad i södra Iran i provinsen Fars, och var huvudstad i Akemeniderriket. Staden ligger på Marvdasht-slätten, vid foten av berget Kuh-e Rahmat, omkring 70 kilometer nordöst om Shiraz, inte långt från floden Pulwar och dess utflöde i Kur. 1979 upptogs Persepolis på Unescos världsarvslista.
Byggandet av staden påbörjades 521 f.Kr. på order av Dareios I. Det var en del av ett omfattande program av monumentala byggen som syftade till att understryka det akemenidiska Perserrikets enhet och mångfald, samt att befästa kungamaktens legitimitet. Arbetare och hantverkare från alla rikets satrapier engagerades. Arkitekturen byggde på en originell kombination av stilar som utgått från de olika delarna av riket och utvecklade därmed den persiska arkitekturstil som inleddes i Pasargadae och som även återfinns i Susa och Ekbatana. Byggandet av Persepolis bedrevs under mer än två århundraden, ända tills Perserriket erövrades och staden delvis förstördes av Alexander den store år 331 f.Kr. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
7. juni
Anne Charlotte Leffler, hertiginna av Cajanello, född 1 oktober 1849 i Stockholm, död 21 oktober 1892 i Neapel, var en svensk dramatiker och författare som skrev under pseudonymerna Carlot, Valfrid Ek och Alrun Leifson. I sin samtid var hon också känd som Anne Charlotte Edgren.
Leffler är i dag mest känd för sin radikala feministiska dramatik, medan hon i samtiden också var en populär prosaist. Hon debuterade 1869 med novellsamlingen Händelsevis, men nådde sitt första erkännande med pjäsen Skådespelerskan (1873). Genombrottet kom med novellsamlingen Ur lifvet I (1882). I början av 1880-talet var hon den mest spelade dramatikern i Sverige med dramer som Elfvan (1880), Sanna kvinnor (1883) och En räddande engel (1883), och räknades till en av de största svenska författarna. I samband med att kvinnofrågan nådde sin kulmen 1887 tappade hon i anseende och blev allt mindre populär. Under 1900-talet kom hon att anses mindre och mindre betydelsefull och var periodvis helt utelämnad i litteraturhistoriska översikter. Från 1980-talet och framåt har ett pånyttfött forskarintresse riktats mot hennes författarskap. Flera av hennes verk har utkommit i nyutgåvor och flera av hennes pjäser har spelats på olika teatrar. 2012 utkom Monica Lauritzens biografi över Leffler, Sanningens vägar, vilken nominerades till Augustpriset. Läs mer
se -
historik
8. juni
Saturn (symbol: 
) er den sjette planeten fra solen og den nest største i vårt solsystem, etter Jupiter. Den er oppkalt etter den romerske guden Saturn, og det astronomiske symbolet ♄ representerer gudens sigd. Saturn er en gasskjempe med bare én åttendedel av jordens tetthet, men med en gjennomsnittsradius ni ganger jordens, og med 95 ganger jordens masse. Saturn har den største flattrykning (1/10) blant planetene i solsystemet.
Den ytre atmosfæren på Saturn er stort sett rolig og uten kontraster, men langvarige formasjoner kan oppstå. Vindhastighetene kan komme opp i 1 800 km/t – raskere enn på Jupiter, men ikke like raske som på Neptun. Den store hvite flekken er en kjent storm som finner sted rundt sommersolverv hvert Saturn-år på den nordlige halvkulen. Ett Saturn-år tilsvarer ca. 30 år på jorden.
Saturns ringsystem består av ni sammenhengende hovedringer og tre usammenhengende buer, som består hovedsakelig av ispartikler, med også en del stein og støv. 62 kjente måner går i bane rundt planeten – 53 av disse har fått offisielle navn. I tillegg befinner det seg hundrevis av «dvergmåner» i ringsystemet. Titan, Saturns største og solsystemets nest største måne, er større enn planeten Merkur og er den eneste månen i solsystemet med en betydelig atmosfære. Les mer...
se -
se norsk -
diskussion -
historik
9. juni
Selfangst er fangst på sel, hovudsakleg på grunn av pelsen og spekket. Særleg ettertrakta har pelsen av nyfødde selungar vore. Kommersiell fangst av viltlevande selar vert i vår tid utøvd av Noreg, Canada og Russland i dei nordatlantiske farvatna. Dei viktigaste artane, økonomisk sett, er grønlandssel, klappmyss og storkobbe.
Den norske fangsten går føre seg i to område, omtalt som «Østisen» og «Vesterisen». Østisen er områda utanfor Kvitsjøen i den økonomiske sonen til Russland. Vesterisen er havområda ved Grønland. Dei norske fangstkvotene for sel vert fastsett etter tilråding frå Det internasjonale havforskingsrådet, Den nordvestatlantiske fiskeriorganisasjonen og Havforskingsinstituttet. Noreg sine kvoter i 2007 var på til saman 46 200 vaksne dyr, av dette 15 000 i Østisen og 31 200 i Vesterisen. Russland har forvaltningsansvar for bestanden i Østisen, medan bestandane i Vesterisen er spreidd over fleire fiskerijursidiksjonar. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
10. juni
Māoripapegojor (Strigopidae) är en familj med papegojfåglar som består av de två släktena Nestor och Strigops. Nestor omfattar arterna kea, kaka, Norfolkkaka och Chathamkaka, medan släktet Strigops enbart omfattar arten kakapo. Alla idag förekommande arter är endemer på Nya Zeeland medan de två utdöda arterna Norfolkkaka och Chathamkaka förekom på närliggande öar som Chathamöarna, Norfolkön och närliggande Phillip Island. Trivialnamnen kea, kaka och kakapo härstammar från deras namn på maori.
Norfolkkaka och Chathamkaka dog ut under historisk tid, medan kakapo, kea och de två underarterna av kaka, alla är hotade, allt orsakat av människan. Både polynesierna och européerna har introducerat invasiva arter som gris, hund och råttor, som tar ägg från de markhäckande fåglarnas bon. Ytterligare reducering av populationerna har skett genom jakt, både för föda, fjädrar och för att skydda odlingar, habitatförluster och konkurrens om föda från introducerade arter.
Familjen började evolveras ur de andra papegojorna för ungefär 82 miljoner år sedan när Nya Zeeland bröts loss från Gondwana, medan evolveringen av släktena Nestor och Strigops påbörjades för mellan 60 och 80 miljoner år sedan. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
11. juni
Saturn (symbol: ) er den sjette planeten fra solen og den nest største i vårt solsystem, etter Jupiter. Den er oppkalt etter den romerske guden Saturn, og det astronomiske symbolet ♄ representerer gudens sigd. Saturn er en gasskjempe med bare én åttendedel av jordens tetthet, men med en gjennomsnittsradius ni ganger jordens, og med 95 ganger jordens masse. Saturn har den største flattrykning (1/10) blant planetene i solsystemet.
Den ytre atmosfæren på Saturn er stort sett rolig og uten kontraster, men langvarige formasjoner kan oppstå. Vindhastighetene kan komme opp i 1 800 km/t – raskere enn på Jupiter, men ikke like raske som på Neptun. Den store hvite flekken er en kjent storm som finner sted rundt sommersolverv hvert Saturn-år på den nordlige halvkulen. Ett Saturn-år tilsvarer ca. 30 år på jorden.
Saturns ringsystem består av ni sammenhengende hovedringer og tre usammenhengende buer, som består hovedsakelig av ispartikler, med også en del stein og støv. 62 kjente måner går i bane rundt planeten – 53 av disse har fått offisielle navn. I tillegg befinner det seg hundrevis av «dvergmåner» i ringsystemet. Titan, Saturns største og solsystemets nest største måne, er større enn planeten Merkur og er den eneste månen i solsystemet med en betydelig atmosfære. Les mer...
se -
se norsk -
diskussion -
historik
12. juni
Selfangst er fangst på sel, hovudsakleg på grunn av pelsen og spekket. Særleg ettertrakta har pelsen av nyfødde selungar vore. Kommersiell fangst av viltlevande selar vert i vår tid utøvd av Noreg, Canada og Russland i dei nordatlantiske farvatna. Dei viktigaste artane, økonomisk sett, er grønlandssel, klappmyss og storkobbe.
Den norske fangsten går føre seg i to område, omtalt som «Østisen» og «Vesterisen». Østisen er områda utanfor Kvitsjøen i den økonomiske sonen til Russland. Vesterisen er havområda ved Grønland. Dei norske fangstkvotene for sel vert fastsett etter tilråding frå Det internasjonale havforskingsrådet, Den nordvestatlantiske fiskeriorganisasjonen og Havforskingsinstituttet. Noreg sine kvoter i 2007 var på til saman 46 200 vaksne dyr, av dette 15 000 i Østisen og 31 200 i Vesterisen. Russland har forvaltningsansvar for bestanden i Østisen, medan bestandane i Vesterisen er spreidd over fleire fiskerijursidiksjonar. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
13. juni
Māoripapegojor (Strigopidae) är en familj med papegojfåglar som består av de två släktena Nestor och Strigops. Nestor omfattar arterna kea, kaka, Norfolkkaka och Chathamkaka, medan släktet Strigops enbart omfattar arten kakapo. Alla idag förekommande arter är endemer på Nya Zeeland medan de två utdöda arterna Norfolkkaka och Chathamkaka förekom på närliggande öar som Chathamöarna, Norfolkön och närliggande Phillip Island. Trivialnamnen kea, kaka och kakapo härstammar från deras namn på maori.
Norfolkkaka och Chathamkaka dog ut under historisk tid, medan kakapo, kea och de två underarterna av kaka, alla är hotade, allt orsakat av människan. Både polynesierna och européerna har introducerat invasiva arter som gris, hund och råttor, som tar ägg från de markhäckande fåglarnas bon. Ytterligare reducering av populationerna har skett genom jakt, både för föda, fjädrar och för att skydda odlingar, habitatförluster och konkurrens om föda från introducerade arter.
Familjen började evolveras ur de andra papegojorna för ungefär 82 miljoner år sedan när Nya Zeeland bröts loss från Gondwana, medan evolveringen av släktena Nestor och Strigops påbörjades för mellan 60 och 80 miljoner år sedan. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
14. juni
Emmeline Pankhurst, född Goulden, född 15 juli 1858 i Manchester, död 14 juni 1928 i London, var en brittisk politisk aktivist och ledare för suffragettrörelsen som kämpade för kvinnors rösträtt. Tillsammans med bland andra sina döttrar bildade Emmeline Pankhurst Women's Social and Political Union (WSPU) 1903. WSPU ställde sig vid sidan av – och ofta i opposition mot – politiska partier. Gruppen blev snabbt ökänd när dess medlemmar krossade fönster och attackerade poliser. Pankhurst, hennes döttrar och andra WSPU-aktivister dömdes till upprepade fängelsestraff, där de utförde hungerstrejker för att säkra bättre villkor. Fastän hon fick mycket kritik för sina militanta metoder erkänns hennes arbete som en avgörande del i att åstadkomma kvinnlig rösträtt i Storbritannien. Historikerna är dock oense om huruvida hon gjorde mer för att hjälpa eller för att hindra det folkliga stödet för saken. Läs mer
se -
historik
15. juni
Slaget ved Waterloo ble utkjempet 18. juni 1815, nær Waterloo i dagens Belgia, da en del av Det forente kongeriket Nederlandene. En fransk armé under keiser Napoléon I ble beseiret av styrkene fra den syvende koalisjonen, bestående av en engelsk-alliert armé ledet av feltmarskalk Arthur Wellesley (hertugen av Wellington) og en prøyssisk armé under feltmarskalk Gebhard von Blücher.
Slaget ved Waterloo ble Napoléons siste. Nederlaget endte Napoléons styre som keiser av Frankrike og markerte slutten på hans hundre dagers retur fra eksil. Koalisjonsstyrkene invaderte Frankrike og gjeninnsatte kong Ludvig XVIII. Napoléon abdiserte og ble sendt i eksil til St. Helena der han tilbrakte resten av sitt liv og døde i 1821. Slaget ved Waterloo avsluttet over tyve år med krig i Europa (Revolusjonskrigene og Napoleonskrigene) og innledet en periode med langvarig fred. Slaget er det mest omtalte og studerte i den vestlige militære historien og preget Europa frem til første verdenskrig. Les mer...
se -
se norsk -
diskussion -
historik
16. juni
Aralsjøen er ein endorheisk innsjø i Sentral-Asia. Han ligg mellom Kasakhstan i nord og Usbekistan i sør. Namnet tyder om lag «Sjøen med øyane» og refererer til dei meir enn 1 500 øyane som er, eller var, i innsjøen.
Aralsjøen var tidlegare den fjerde største innsjøen i verda, med eit areal på 68 000 km². Sidan 1960-åra har Aralsjøen krympa sidan elvane som renn ut i han (Amu-Darja og Syr-Darja) i stor grad vart kanaliserte og nytta til kunstig vatning av Sovjetunionen. I 2007 var innsjøen berre 10 % av den opphavlege storleiken og saltinnhaldet hadde auka nesten fem gonger, noko som har tatt livet av det meste av det naturlege plante- og dyrelivet. Aralsjøen er òg kraftig forureina som følgje av testing av våpen, industri og avrenning frå gjødsling. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
17. juni
Sverige under Kalmarunionen behandlar Sveriges historia mellan åren 1389 och 1520, då Sverige tillsammans med Danmark och Norge ingick i Kalmarunionen.
De nordiska länderna förenades i praktiken 1389 och formellt 1397 i Kalmarunionen. Unionen blev en motvikt mot den nordtyska Hansan. Ett återkommande stridsämne var maktfördelningen mellan centrum och riksråden i de tre länderna, något som ledde till att det i Sverige valdes riksföreståndare. Kampen om makten mellan Danmark och Sverige innebar att Skåne och Götaland förhärjades av trupper vid flera tillfällen.
Från 1389 ingick Sverige i en personalunion och från sommaren 1397 i en realunion med Danmark och Norge. Genom Nyköpings recess 1396 hade riksrådet och Drottning Margareta kommit överens om villkoren och den 17 juni 1397 kröntes Margaretas systerdotterson Erik till unionskung på Kalmar slott i närvaro av 67 stormän från de tre länderna. Vid kröningen var Erik endast 15 år och som hans förmyndare fick Margareta fortsätta regera. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
18. juni
Slaget ved Waterloo ble utkjempet 18. juni 1815, nær Waterloo i dagens Belgia, da en del av Det forente kongeriket Nederlandene. En fransk armé under keiser Napoléon I ble beseiret av styrkene fra den syvende koalisjonen, bestående av en engelsk-alliert armé ledet av feltmarskalk Arthur Wellesley (hertugen av Wellington) og en prøyssisk armé under feltmarskalk Gebhard von Blücher.
Slaget ved Waterloo ble Napoléons siste. Nederlaget endte Napoléons styre som keiser av Frankrike og markerte slutten på hans hundre dagers retur fra eksil. Koalisjonsstyrkene invaderte Frankrike og gjeninnsatte kong Ludvig XVIII. Napoléon abdiserte og ble sendt i eksil til St. Helena der han tilbrakte resten av sitt liv og døde i 1821. Slaget ved Waterloo avsluttet over tyve år med krig i Europa (Revolusjonskrigene og Napoleonskrigene) og innledet en periode med langvarig fred. Slaget er det mest omtalte og studerte i den vestlige militære historien og preget Europa frem til første verdenskrig. Les mer...
se -
se norsk -
diskussion -
historik
19. juni
Aralsjøen er ein endorheisk innsjø i Sentral-Asia. Han ligg mellom Kasakhstan i nord og Usbekistan i sør. Namnet tyder om lag «Sjøen med øyane» og refererer til dei meir enn 1 500 øyane som er, eller var, i innsjøen.
Aralsjøen var tidlegare den fjerde største innsjøen i verda, med eit areal på 68 000 km². Sidan 1960-åra har Aralsjøen krympa sidan elvane som renn ut i han (Amu-Darja og Syr-Darja) i stor grad vart kanaliserte og nytta til kunstig vatning av Sovjetunionen. I 2007 var innsjøen berre 10 % av den opphavlege storleiken og saltinnhaldet hadde auka nesten fem gonger, noko som har tatt livet av det meste av det naturlege plante- og dyrelivet. Aralsjøen er òg kraftig forureina som følgje av testing av våpen, industri og avrenning frå gjødsling. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
20. juni
Sverige under Kalmarunionen behandlar Sveriges historia mellan åren 1389 och 1520, då Sverige tillsammans med Danmark och Norge ingick i Kalmarunionen.
De nordiska länderna förenades i praktiken 1389 och formellt 1397 i Kalmarunionen. Unionen blev en motvikt mot den nordtyska Hansan. Ett återkommande stridsämne var maktfördelningen mellan centrum och riksråden i de tre länderna, något som ledde till att det i Sverige valdes riksföreståndare. Kampen om makten mellan Danmark och Sverige innebar att Skåne och Götaland förhärjades av trupper vid flera tillfällen.
Från 1389 ingick Sverige i en personalunion och från sommaren 1397 i en realunion med Danmark och Norge. Genom Nyköpings recess 1396 hade riksrådet och Drottning Margareta kommit överens om villkoren och den 17 juni 1397 kröntes Margaretas systerdotterson Erik till unionskung på Kalmar slott i närvaro av 67 stormän från de tre länderna. Vid kröningen var Erik endast 15 år och som hans förmyndare fick Margareta fortsätta regera. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
21. juni
Hufvudstaden AB är ett svenskt fastighetsbolag noterat på Stockholmsbörsen Large Cap-lista. Bolaget grundades 1915 på initiativ av Ivar Kreuger och har sedan starten varit en betydande fastighetsägare i framförallt centrala Stockholm och förvaltar många fastigheter, vilka innehafts sedan de första verksamhetsåren, belägna i kvarteren mellan Norrmalmstorg och Stureplan. Bolaget kom efter Kreugerkraschen att kontrolleras av Custos fram till 1998 då Fredrik Lundberg tog över som huvudägare.
Efter en internationell expansion under 1980-talet är Hufvudstadens fastighetsbestånd numera helt koncentrerat till centrala Stockholm och Göteborg. Bolaget anger att marknadsvärdet på fastighetsbeståndet vid årsskiftet 2012/2013 var 23,1 miljarder kronor, fördelat på 19,2 miljarder i Stockholm och 3,9 miljarder i Göteborg. Företaget har två dotterbolag, AB Nordiska Kompaniet som äger varumärket NK och varuhusen i Stockholm och Göteborg, samt Parkaden med parkeringsverksamhet i parkeringshuset Parkaden och Continentalgaraget i Stockholm. Den största ägaren är Lundbergs, som kontrollerar 44,2 procent av kapitalet, och 87,6 procent av rösterna. Företaget var det högst värderade renodlade fastighetsbolaget på Stockholmsbörsen den 31 december 2012. Läs mer
se -
historik
22. juni
Kai Holst (født 1913, død 27. juni 1945 i Stockholm) var en norsk motstandsmann under andre verdenskrig. Da Milorgs ledelse ble rullet opp av den tyske okkupasjonsmakten høsten 1942, fikk han en sentral rolle i gjenoppbyggingen sammen med Jens Christian Hauge. Holst måtte flykte fra Norge sommeren 1943 og var i Sverige inntil frigjøringen i mai 1945.
For ettertiden er Holst også kjent for omstendighetene rundt hans død i Stockholm, en sak som ble så mye omtalt i pressen at ledelsen for Milorg gikk ut med en redegjørelse i Aftenposten i juli 1945. Offisielt var selvmord dødsårsak, men mange mener Holst ble myrdet. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
23. juni
Mygg er ei gruppe av tovengjene (Diptera), der den andre gruppa er fluger. Myggar skil seg frå flugene ved at dei har meir enn fire ledd i følehorna. Insekta er mellom 1,8 og cirka 50 millimeter lange.
Det er skildra over 33 000 nolevande artar i verda; over 2 000 artar av dei finst i Noreg i 29 familiegrupper. I tillegg er det skildra svært mange utdøydde grupper og artar ut frå funn i rav eller som fossil.
Dei fleste artar er harmlause. Berre nokre få artar stikk eller bit, men desse kan vere til stor plage for menneske og dyr. Dei blodsugande artane finn truleg offeret sitt ved å gå etter karbondioksid i utåndingslufta.I daglegtale er «mygg» det same som stikkemygg, men denne gruppa utgjer berre ein liten del av alle myggar. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
24. juni
Guldsiska (Carduelis tristis) är en nordamerikansk fågel som tillhör familjen finkar. Den är flyttfågel med en utbredning från södra Kanada till North Carolina under häckningssäsongen, och från strax söder om Kanadas sydgräns till Mexiko under vintern. Guldsiskan är den enda arten i sin underfamilj som genomgår två ruggningar om året. Den uppvisar könsdimorfism i färgningen: hanen är livfullt gul på sommaren och olivfärgad under vintermånaderna, medan honan har en blekt gulbrun färgton som bara blir något ljusare under sommaren.
Guldsiskan är fröätare och anpassad för att äta från fröställningar. Den har en konisk näbb för att plocka frön och rörliga fötter som vigt kan gripa fast i fröställningarna när den äter. Häckningssäsongen är kopplad till födotillgångens höjdpunkt, som börjar i slutet av juli, vilket är relativt sent på året för en fink. Arten är i allmänhet monogam och häckar en gång per år. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
25. juni
Kai Holst (født 1913, død 27. juni 1945 i Stockholm) var en norsk motstandsmann under andre verdenskrig. Da Milorgs ledelse ble rullet opp av den tyske okkupasjonsmakten høsten 1942, fikk han en sentral rolle i gjenoppbyggingen sammen med Jens Christian Hauge. Holst måtte flykte fra Norge sommeren 1943 og var i Sverige inntil frigjøringen i mai 1945.
For ettertiden er Holst også kjent for omstendighetene rundt hans død i Stockholm, en sak som ble så mye omtalt i pressen at ledelsen for Milorg gikk ut med en redegjørelse i Aftenposten i juli 1945. Offisielt var selvmord dødsårsak, men mange mener Holst ble myrdet. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
26. juni
Mygg er ei gruppe av tovengjene (Diptera), der den andre gruppa er fluger. Myggar skil seg frå flugene ved at dei har meir enn fire ledd i følehorna. Insekta er mellom 1,8 og cirka 50 millimeter lange.
Det er skildra over 33 000 nolevande artar i verda; over 2 000 artar av dei finst i Noreg i 29 familiegrupper. I tillegg er det skildra svært mange utdøydde grupper og artar ut frå funn i rav eller som fossil.
Dei fleste artar er harmlause. Berre nokre få artar stikk eller bit, men desse kan vere til stor plage for menneske og dyr. Dei blodsugande artane finn truleg offeret sitt ved å gå etter karbondioksid i utåndingslufta.I daglegtale er «mygg» det same som stikkemygg, men denne gruppa utgjer berre ein liten del av alle myggar. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
27. juni
Guldsiska (Carduelis tristis) är en nordamerikansk fågel som tillhör familjen finkar. Den är flyttfågel med en utbredning från södra Kanada till North Carolina under häckningssäsongen, och från strax söder om Kanadas sydgräns till Mexiko under vintern. Guldsiskan är den enda arten i sin underfamilj som genomgår två ruggningar om året. Den uppvisar könsdimorfism i färgningen: hanen är livfullt gul på sommaren och olivfärgad under vintermånaderna, medan honan har en blekt gulbrun färgton som bara blir något ljusare under sommaren.
Guldsiskan är fröätare och anpassad för att äta från fröställningar. Den har en konisk näbb för att plocka frön och rörliga fötter som vigt kan gripa fast i fröställningarna när den äter. Häckningssäsongen är kopplad till födotillgångens höjdpunkt, som börjar i slutet av juli, vilket är relativt sent på året för en fink. Arten är i allmänhet monogam och häckar en gång per år. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
28. juni
Malmö Fotbollförening (eller Malmö FF) är en svensk professionell fotbollsklubb, som debuterade i Allsvenskan säsongen 1931/1932. Klubben spelar sina hemmamatcher på Swedbank Stadion. Sedan klubben grundades den 24 februari 1910 har man blivit Svenska mästare sjutton gånger och vunnit Svenska cupen fjorton gånger, vilket gör den till den mest framgångsrika klubben i Sverige sett till antalet vunna titlar i dessa tävlingar. Malmö FF har även vunnit Allsvenskan tre gånger under de år då mästerskapstiteln tillföll det lag, som vann slutspelet. Klubben gick till final i Europacupen 1979, vilket slutade i förlust med 0–1 mot den engelska klubben Nottingham Forest. För bragden att nå finalen tilldelades föreningen Svenska Dagbladets guldmedalj. Malmö FF är den enda svenska fotbollsklubb som har nått final i denna tävling.
Malmö FF är en förening med årsstämman som högsta beslutande organ. Den nuvarande ordföranden är Håkan Jeppsson, som valdes 2010. Malmö FF har ett eget kapital på 109,5 miljoner kronor och är sett till detta Sveriges rikaste fotbollsklubb.
Klubben spelar i Allsvenskan och senaste gången de blev mästare var 2013. MFF vann Allsvenskan första gången 1944 och hade sin absoluta storhetsperiod under 1970-talet då man vann fem svenska mästerskap och fyra Svenska cupen-titlar. MFF Support är Malmö FF:s officiella fanklubb. Klubben har uppmärksammats i media, bland annat i fotbollsdokumentärerna Blådårar 1 och Blådårar 2. Läs mer
se -
historik
29. juni
Son er et tettbebygd sted ved Oslofjorden i den sørlige delen av Vestby kommune i Akershus. Det er særlig kjent for sin gamle bebyggelse fra hollendertiden, med trehus og trange smug som gir et særpreg som man gjerne forbinder med byer langs kysten av Sørlandet. Det er også en populær småbåthavn.
Det tidligere ladestedet ligger ved Oslofjorden, og fjordarmen Sonsbukta, lokalt kjent som Sonskilen, er fjordens dypeste naturlige havn. Son ligger 50 kilometer fra Oslo og grenser mot Moss og Østfold fylke i sør, og mot Hølen tettsted i nord. Son sentrum ligger nede ved sjøen, med resten av det tidligere tettstedet i en bratt helning bak. Son har ca. 4000 innbyggere og er en del av regionene Follo, Mosseregionen og Stor-Osloregionen. Les mer...
se -
se norsk -
diskussion -
historik
30. juni
2. bataljon er ein av tre manøverbataljonar i Brigade Nord saman med Panserbataljonen og Telemark bataljon. Bataljonen, som vart oppretta i 1947, held til ved Skjold leir i Troms. Bataljonen skil seg kraftig frå dei andre manøverbataljonane sidan avdelinga er upansra og består hovudsakleg av vernepliktig personell. Medan «nabobataljonen» aukar talet på verva soldatar, vil 2. bataljon vidareførast som ein verneplikt-basert bataljon. Avdelinga går også under namnet Infanteribataljonen grunna det store fokuset på fotsoldatar. Sidan 2. bataljon spesialiserer seg på arktisk krigføring og forsvarsstrid, er avdelinga ein sentral aktør i innanriksforsvaret. Likevel var ikkje avdelinga ein uviktig aktør i Noreg sitt bidrag til NATO-styrkene i Afghanistan. Tenesta er ifylgje Forsvaret utfordrande og skal siktast inn mot oppdrag frå reine kampsituasjonar til handtering av oppdrag i fredsstøtteoperasjonar. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik