Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/januar 2015

Fra Wikipedia, den frie encyklopædi
Spring til navigation Spring til søgning


Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2015
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December

Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2014
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December


Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel - tidligere år

I dag er det søndag, 25. august 2019; klokken er 02:30 (UTC)

Hvis dagens artikel på forsiden ikke viser dagens artikel for dagen i dag, så er det sandsynligvis fordi cachen ikke er opdateret korrekt.
Tryk på dette link for at opdatere forsiden til den korrekte dagens artikel.
Tryk på dette link for at gøre det samme for denne side .

Dagens skandinaviske artikel[redigér wikikode]

Et arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist på forsiden. Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:

Artiklerne kan hentes her[redigér wikikode]

Skanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug på den danske wikipedia:


Hvis de ikke endnu ligger klar på Skanwiki, kan du gå direkte til disse steder:


1. januar

Saudi-Arabias ambassade ligger i «Villa Fett» i Drammensveien, innenfor det tradisjonelle «ambassadestrøket».

Liste over ambassader i Oslo omfatter alle fremmede staters offisielle representasjoner i Oslo.

De fleste ambassadene i Oslo ligger like vest for sentrum, spesielt i bydelen Frogner. Dette regnes som et pent og representativt nabolag med en sentral beliggenhet, i nærheten av Slottet og Utenriksdepartementet. Det var først etter unionsoppløsningen i 1905 at det daværende Kristiania fikk faste representasjoner på diplomatisk nivå. I 1910 hadde ni stater fast representasjon i byen: Cuba, Danmark, Frankrike, Mexico, Russland, Storbritannia, Sverige, Tyskland og USA. Les mer …
se - se norsk - diskussion - historik


2. januar

Andrée och Knut Frænkel med den kraschlandade ballongen på packisen. Kortet togs av expeditionens tredje medlem, Nils Strindberg. Filmen för detta foto, liksom många andra från den misslyckade expeditionen återfanns 1930.

Andrées polarexpedition var ett misslyckat försök 1897 att resa över Arktis med vätgasballongen Örnen. Expeditionen leddes av Sveriges första luftballongfarare, ingenjören S. A. Andrée, och övriga deltagare var Knut Frænkel och Nils Strindberg. Ballongen som skulle ta expeditionen över polartrakterna levererades till Svalbard direkt från tillverkaren i Paris utan att ha testats. När mätningar visade att den läckte mer gas än förväntat, vägrade André att inse de fulla konsekvenserna av detta. Sedan Andrée, Strindberg, och Frænkel lyft från Svalbard i juli 1897, förlorade ballongen snabbt alltför mycket vätgas och strandade på packisen efter bara två dagar. Resenärerna skadades inte i nedslaget, men hade framför sig en svår färd tillbaka till fots över isen. Deras utrustning var otillräcklig för en sådan färd, deras klädsel var inte lämpad för den, de var överhuvud taget dåligt förberedda på den och hur svår terrängen var att ta sig fram i chockerade dem. Samtliga deltagare omkom, och deras kroppar hittades först år 1930 på Vitön. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik


3. januar

2014

2014 var eit år der ein markerte at det var hundre år sidan utbrotet av første verdskrigen. Samstundes hadde året utbrot og vekst av fleire konfliktar. Ukraina blei splitta mellom vestlegvende og russiskvende fraksjonar. Islamistiske militante i Levanten, Afghanistan, Pakistan, Somalia og Nigeria utførte større drapsoperasjonar og bortføringar, og tok i høve ISIL og Boko Haram kontroll over større område. Meir samarbeid blei utvist mellom USA og Cuba, som gjekk inn for å betra banda seg imellom, i afghansk politikk, der ein gjennomførte sitt første demokratiske presidentval nokonsinne, og i Burkina Faso, der militærdiktatoren gjennom 27 år Blaise Compaoré blei erstatta av ei samarbeidsregjering mellom hæren og opposisjonen etter folkelege protestar. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik


4. januar

Thomas av Aquino, postumt porträtt (1476) av Carlo Crivelli

Thomas av Aquino eller Thomas Aquinas, född omkring 1225 i Roccasecca i närheten av Neapel, död 7 mars 1274 i Fossanova, var en italiensk teolog och filosof. Han kanoniserades 1323. Thomas benämns Doctor Communis Ecclesiae, kyrkolärare, och betraktas som den främste av de katolska teologerna, vilket bland annat har gett honom det mer specifika tillnamnet Doctor Angelicus. Den teologiska och filosofiska lära han kom att bilda kallas thomism. Han räknas som en av de främsta företrädarna för skolastiken.

Thomas av Aquino anpassade Aristoteles filosofiska system till den kristna tron. Aristoteles hade menat att universum var evigt, men att detta hade försatts i rörelse av den första röraren, något som inte samstämde med kristendomens linjära tidssyn, vilken kräver skapelse (därmed även en skapare) och domedag. Läs mer
se - historik


5. januar

Tautervær fotografert rundt 1910.

Tautersau er en utdødd sauerase fra øya Tautra i Frosta kommune. Den var en finullet sau som lignet på den spanske merinosauen, så mange har antatt at det var munkene ved Tautra kloster som brakte merinoen til øya for flere hundre år siden, og at den ble blandet med den gammelnorske sauen. Andre igjen har hevdet at opphavet var den engelske ryelandsauen, noe som tilsier at tautersauen var en langt yngre rase.

Den fine ulla gjorde tautersauen populær, og på slutten av 1800-tallet var den ganske utbredt, men hadde problemer fordi ulla hadde tendens til å vokse over øynene, tilveksten var ikke bra og sauen hadde problemer med å ta seg fram i utmarka.

Da de utenlandske sauerasene ble mer vanlige i Norge på 1900-tallet, ble det mindre interesse for å foredle tautersauen. Etter andre verdenskrig forsvant rasen gradvis, og den er nå borte for godt. Les mer...
se - se norsk - diskussion - historik


6. januar

Margareta Tudor

Margareta Tudor, född 28 november 1489 på Westminsterpalatset i London, död 24 november 1541, var en engelsk prinsessa, Skottlands drottning, och senare Skottlands regent under sonen Jakobs omyndighet 1513–1514. Hennes äktenskap med Skottlands kung Jakob IV var ämnat att skapa fred mellan de två länderna Skottland och England som länge legat i fejd. Detta misslyckades dock och kungen dödades vid slaget vid Flodden. Margareta orsakade sedan skandal genom att mot sin broders önskemål gifta om sig med earlen av Angus, och sedan söka skilsmässa från denne.

Margaretas barnbarnsbarn, Jakob, kom att bli den kung som förenade Skottland och England, trots att Margareta och hennes ättlingar uteslöts från den engelska tronföljden av Margaretas bror, Henrik VIII av England. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik


7. januar

Statue av Augustin

Augustin av Hippo (354-430) var ein nordafrikansk geistleg og teolog. Han var biskop av Hippo og ein av dei største teologane i Oldkyrkja. Augustin vert rekna som ein av dei vestlege kyrkjelærarane, er helgen i katolsk og ortodoks kristendom, og har ei viktig stilling innan protestantisk kristendom. Hans Confessiones (Bekjennelser) er rekna som ein forløpar for den vestlege sjølvbiografien.

Dogmet om arvesynden er eit resultat av Augustin sine tankar om menneskenaturen. Augustin utforma òg predestinasjonslæra, som seier at Gud ein gong for alle har valt visse menneske til evig saligheit og andre til evig fortaping. Augustin si utlegning av læra om Den heilage treeininga har tydd mykje for den seinare forståinga av treeininga. Les meir...
se - se norsk - diskussion - historik


8. januar

Tautervær fotografert rundt 1910.

Tautersau er en utdødd sauerase fra øya Tautra i Frosta kommune. Den var en finullet sau som lignet på den spanske merinosauen, så mange har antatt at det var munkene ved Tautra kloster som brakte merinoen til øya for flere hundre år siden, og at den ble blandet med den gammelnorske sauen. Andre igjen har hevdet at opphavet var den engelske ryelandsauen, noe som tilsier at tautersauen var en langt yngre rase.

Den fine ulla gjorde tautersauen populær, og på slutten av 1800-tallet var den ganske utbredt, men hadde problemer fordi ulla hadde tendens til å vokse over øynene, tilveksten var ikke bra og sauen hadde problemer med å ta seg fram i utmarka.

Da de utenlandske sauerasene ble mer vanlige i Norge på 1900-tallet, ble det mindre interesse for å foredle tautersauen. Etter andre verdenskrig forsvant rasen gradvis, og den er nå borte for godt. Les mer...
se - se norsk - diskussion - historik


9. januar

Margareta Tudor

Margareta Tudor, född 28 november 1489 på Westminsterpalatset i London, död 24 november 1541, var en engelsk prinsessa, Skottlands drottning, och senare Skottlands regent under sonen Jakobs omyndighet 1513–1514. Hennes äktenskap med Skottlands kung Jakob IV var ämnat att skapa fred mellan de två länderna Skottland och England som länge legat i fejd. Detta misslyckades dock och kungen dödades vid slaget vid Flodden. Margareta orsakade sedan skandal genom att mot sin broders önskemål gifta om sig med earlen av Angus, och sedan söka skilsmässa från denne.

Margaretas barnbarnsbarn, Jakob, kom att bli den kung som förenade Skottland och England, trots att Margareta och hennes ättlingar uteslöts från den engelska tronföljden av Margaretas bror, Henrik VIII av England. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik


10. januar

Statue av Augustin

Augustin av Hippo (354-430) var ein nordafrikansk geistleg og teolog. Han var biskop av Hippo og ein av dei største teologane i Oldkyrkja. Augustin vert rekna som ein av dei vestlege kyrkjelærarane, er helgen i katolsk og ortodoks kristendom, og har ei viktig stilling innan protestantisk kristendom. Hans Confessiones (Bekjennelser) er rekna som ein forløpar for den vestlege sjølvbiografien.

Dogmet om arvesynden er eit resultat av Augustin sine tankar om menneskenaturen. Augustin utforma òg predestinasjonslæra, som seier at Gud ein gong for alle har valt visse menneske til evig saligheit og andre til evig fortaping. Augustin si utlegning av læra om Den heilage treeininga har tydd mykje for den seinare forståinga av treeininga. Les meir...
se - se norsk - diskussion - historik


11. januar

Eldri gerð farsíma af framleidd af AEG á tíunda áratugnum.

Farsími er lítill þráðlaus handsími sem notast við farsímakerfi sem er ein tegund þráðlauss og langdrægs símakerfis. Helsti tilgangur farsíma er að hringja og senda smáskilaboð (SMS). Auk þessarar grunnvirkni gera nútímafarsímar manni kleift að gera margt fleira, til dæmis vafra á netinu, taka myndir, taka upp myndbönd, hlusta á tónlist, horfa á sjónvarpsefni og kvikmyndir, spila tölvuleiki og greiða fyrir vörur. Farsímar sem bjóða upp á slíka möguleika eru oft kallaðir snjallsímar. Slíkir símar eru oft með snertiskjá og/eða lyklaborð, hraðari örgjörva og meira geymluspláss fyrir margmiðlunarefni og öpp.
se - historik


12. januar

Portrett av Augustinussen fra kommunestyresalen i Nesna.

Johan Augustinussen, født 10. mai 1808 på Langset i Nesna kommune, død 22. november 1888 på Nesna, var en norsk kirkesanger, lærer og politiker.

Trass i mangel på formell utdannelse, ble han like etter konfirmasjonen engasjert som omgangsskolelærer i hjembygda Nesna, og allerede som 22-åring ble han ansatt som bygdas lærer og kirkesanger. Denne stillingen hadde han i nesten 50 år. Han skrev også dikt og viser, og var svært musikkinteressert.

Johan Augustinussen ble den første ordføreren i Nesna i 1838. Til sammen var han ordfører i 14 år. Han hadde også en rekke andre verv i lokalsamfunnet, og representerte Nordlands amtStortinget i åtte perioder fra 1848 til 1870. Bare Sivert Nielsen satt flere perioder på Stortinget for Nordlands amt på 1800-tallet. Politisk ble han regnet til bondealliansen ledet av Ole Gabriel Gabrielsen Ueland. Som Ueland støttet han i begynnelsen Søren Jaabæk og Johan Sverdrup, men Augustinussen ble mer sentrumsorientert etterhvert som Jaabæk og Sverdrup beveget seg i radikal retning. Les mer...
se - se norsk - diskussion - historik


13. januar

Turkisk vägskylt

Turkiska (Türkçe) är ett turkspråk som talas som modersmål av ungefär 62 miljoner människor, främst i Turkiet där det är officiellt språk, av mindre grupper på Cypern, i Grekland och i Östeuropa, samt av flera miljoner invandrare i Västeuropa, särskilt Tyskland. Det är det mest talade av turkspråken (de turkiska språken). För att inte förväxlas med dessa kallas turkiska ibland turkietturkiska (Türkiye Türkçesi).

Språkets rötter kan spåras till Centralasien och de första skriftliga lämningarna är närmare 1200 år gamla. Osmanskan, den omedelbara föregångaren till dagens turkiska, spreds åt väster när det osmanska riket utvidgades. Som en av Atatürks reformer i början av den nya turkiska republiken ersattes 1928 det osmanska alfabetet (en variant av arabiska alfabetet) av en variant av det latinska alfabetet. Samtidigt inledde den nyligen grundade Turkiska språkkommittén en kampanj för att reformera språket genom att avlägsna persiska och arabiska lånord till förmån för inhemska varianter och nybildningar från turkiska rötter.

Typiskt för turkiskan är dess vokalharmoni och utpräglat agglutinerande språkstruktur med många suffix, vilket innebär att mycket långa ord kan bildas. Grundordföljden i turkiskan är subjekt objekt verb. Turkiskan har inget grammatiskt genus. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik


14. januar

4-Stroke-Engine.gif

Firetaktsmotor er ein forbrenningsmotor med fire arbeidstakter. Den vanlegaste byggemåten er ein stempelmotor med lineær rørsle, men motorar med roterande stempel (wankelmotorar) er òg som oftast firetaktsmotorar. Ei takt i ein firetakts stempelmotor er rørsla til stemplet frå øvre til nedre daudpunkt, eller omvendt. Ei takt svarar til ei halv omdreiing av veivakselen.

Ein firetaktsmotor kan vera ein forgassarmotor (som arbeider etter Beau de Rochas-syklusen), ein glødehovudmotor (som arbeider etter Seiliger-Sabathé-syklusen) eller ein dieselmotor (som i praksis òg arbeider etter Seiliger-Sabathé-syklusen). Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik


15. januar

Portrett av Augustinussen fra kommunestyresalen i Nesna.

Johan Augustinussen, født 10. mai 1808 på Langset i Nesna kommune, død 22. november 1888 på Nesna, var en norsk kirkesanger, lærer og politiker.

Trass i mangel på formell utdannelse, ble han like etter konfirmasjonen engasjert som omgangsskolelærer i hjembygda Nesna, og allerede som 22-åring ble han ansatt som bygdas lærer og kirkesanger. Denne stillingen hadde han i nesten 50 år. Han skrev også dikt og viser, og var svært musikkinteressert.

Johan Augustinussen ble den første ordføreren i Nesna i 1838. Til sammen var han ordfører i 14 år. Han hadde også en rekke andre verv i lokalsamfunnet, og representerte Nordlands amtStortinget i åtte perioder fra 1848 til 1870. Bare Sivert Nielsen satt flere perioder på Stortinget for Nordlands amt på 1800-tallet. Politisk ble han regnet til bondealliansen ledet av Ole Gabriel Gabrielsen Ueland. Som Ueland støttet han i begynnelsen Søren Jaabæk og Johan Sverdrup, men Augustinussen ble mer sentrumsorientert etterhvert som Jaabæk og Sverdrup beveget seg i radikal retning. Les mer...
se - se norsk - diskussion - historik


16. januar

Turkisk vägskylt

Turkiska (Türkçe) är ett turkspråk som talas som modersmål av ungefär 62 miljoner människor, främst i Turkiet där det är officiellt språk, av mindre grupper på Cypern, i Grekland och i Östeuropa, samt av flera miljoner invandrare i Västeuropa, särskilt Tyskland. Det är det mest talade av turkspråken (de turkiska språken). För att inte förväxlas med dessa kallas turkiska ibland turkietturkiska (Türkiye Türkçesi).

Språkets rötter kan spåras till Centralasien och de första skriftliga lämningarna är närmare 1200 år gamla. Osmanskan, den omedelbara föregångaren till dagens turkiska, spreds åt väster när det osmanska riket utvidgades. Som en av Atatürks reformer i början av den nya turkiska republiken ersattes 1928 det osmanska alfabetet (en variant av arabiska alfabetet) av en variant av det latinska alfabetet. Samtidigt inledde den nyligen grundade Turkiska språkkommittén en kampanj för att reformera språket genom att avlägsna persiska och arabiska lånord till förmån för inhemska varianter och nybildningar från turkiska rötter.

Typiskt för turkiskan är dess vokalharmoni och utpräglat agglutinerande språkstruktur med många suffix, vilket innebär att mycket långa ord kan bildas. Grundordföljden i turkiskan är subjekt objekt verb. Turkiskan har inget grammatiskt genus. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik


17. januar

4-Stroke-Engine.gif

Firetaktsmotor er ein forbrenningsmotor med fire arbeidstakter. Den vanlegaste byggemåten er ein stempelmotor med lineær rørsle, men motorar med roterande stempel (wankelmotorar) er òg som oftast firetaktsmotorar. Ei takt i ein firetakts stempelmotor er rørsla til stemplet frå øvre til nedre daudpunkt, eller omvendt. Ei takt svarar til ei halv omdreiing av veivakselen.

Ein firetaktsmotor kan vera ein forgassarmotor (som arbeider etter Beau de Rochas-syklusen), ein glødehovudmotor (som arbeider etter Seiliger-Sabathé-syklusen) eller ein dieselmotor (som i praksis òg arbeider etter Seiliger-Sabathé-syklusen). Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik


18. januar

En skola i Koindu som förstördes av RUF under inbördeskriget. Totalt förstördes 1 270 grundskolor under kriget.

Inbördeskriget i Sierra Leone ägde rum mellan 23 mars 1991 och 18 januari 2002, då det officiellt förklarades över. Stridigheterna ägde rum mellan å ena sidan regeringsstyrkor understödda av utländska legosoldater, brittiska trupper, ECOMOG-styrkor under nigeriansk ledning och lokala styrkor kallade Kamajors, och å andra sidan tre gerillarörelser: Revolutionary United Front (RUF) som understöddes av Liberia, Armed Forces Revolutionary Council (AFRC) samt West Side Boys.

Inbördeskriget skedde på grund av vanstyre av landet med omfattande korruption och nepotism, bristande statsfinanser, fallerande demokrati, stor ungdomsarbetslöshet och brist på utbildning samt sargade familjestrukturer, ignorans över vad som skedde på landsbygden och en militär och poliskår som var dåligt utbildad, underbetald och som saknade disciplin. Konflikten förlängdes på grund av en diamanthandel som inte fungerade och till stor del var olaglig. Den förvärrade alla de ovannämnda problemen och bekostade stridigheterna.

Under de elva krigsåren dog cirka 50 000 människor, mängder av människor stympades och torterades och över 2,5 miljoner (mer än hälften av landets befolkning) blev internflyktingar (de tvingades fly från sina hem men befann sig inom landets gränser). Ett flertal FN-resolutioner antogs och en FN-trupp skickades till landet för att bringa ordning och stabilitet. Efter att kriget förklarades över har FN fortsatt arbetet med att återuppbygga landet för att det inte skall kastas tillbaka i oroligheter. Läs mer
se - historik


19. januar

En tunfiskstim i en fiskefelle utenfor Sicilia.

Makrellstørje (Thunnus thynnus) er den største tunfiskarten. Den er blant de største og raskeste av alle beinfisker. Kroppen har praktfulle farger og er bygget for å svømme raskt i de frie vannmassene ute på åpent hav.

Maksimal lengde er over 300 cm, og vanlig lengde er opptil 200 cm. I 1979 ble det tatt en makrellstørje med en vekt på 679 kg og en lengde på 384 cm utenfor Nova Scotia. Det lengste kjente eksemplaret var 458 cm, og det tyngste kjente eksemplaret var 684 kg.

engelsk kalles makrellstørje Atlantic bluefin tuna, og den er altså en av de tre ettertraktede og truede artene av «blåfinnet tunfisk». Overfiske har redusert bestanden kraftig, og strenge tiltak er nødvendig hvis man skal bygge opp bestanden igjen. Det har i perioder vært drevet omfattende fiske på makrellstørje langs norskekysten, og arten er nå omtrent helt forsvunnet fra norske farvann. Les mer...
se - se norsk - diskussion - historik


20. januar

Villan, med adress 56–58 Am Grossen Wannsee, där konferensen hölls, är sedan 1992 en minnes- och utbildningsplats.

Wannseekonferensen var en konferens mellan representanter för NSDAP och SS och som ägde rum den 20 januari 1942 i Wannsee, en förort till Berlin. Konferensen hade sammankallats och leddes av SS-Obergruppenführer Reinhard Heydrich, chef för Nazitysklands säkerhetsministerium, Reichssicherheitshauptamt, och riksprotektor i Böhmen-Mähren. Heydrich ville informera de närvarande att han av riksmarskalk Hermann Göring i juli 1941 hade givits i uppdrag att leda och genomföra "den slutgiltiga lösningen av judefrågan". Heydrich ämnade därtill vinnlägga sig om de berörda ministeriernas och polisenheternas samtycke och samverkan i genomförandet av den fysiska utrotningen av den judiska befolkningen i Europa.

Konferensens huvudsyfte var inte att fatta beslut om Förintelsen – detta beslut hade redan tagits, då massmordet i de av Nazityskland ockuperade områdena i öst redan påbörjats – utan att organisera och koordinera deportationen och förintandet av den judiska befolkningen. Heydrich presenterade en plan för fördrivning av den judiska befolkningen. De judar, som var i stånd att arbeta, skulle tvångsrekryteras till uppförandet av omfattande vägprojekt i öst. Heydrich räknade med att tvångsarbetarna med tiden skulle dö av utmattning. De judar som bedömdes som arbetsodugliga skulle dödas. Byggnaden, i vilken konferensen hölls, hyser sedan 1992 ett museum över Förintelsen. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik


21. januar

Nydambåten er eit skip som vart funne i ei myr sør på Jylland

Myrfunn er det arkeologiske omgrepet for funn av ting som i gamal tid har vore lagt ned av kulitske eller andre årsaker i våtmark, myrer, vasshol, eller i tjern og vatn som har grodd att som myrer. Dei fleste myrfunna i Norden er gjort i dei store danske myrene, og difor vert nemninga «mosefunn» etter det danske ordet for myr, mose, ofte nytta som fagterm i Noreg. Ei eiga gruppe myrfunn er myrlika, menneskelik frå gamal tid som har vorte mumifisert av den naturlege konserverande verknaden myrene kan ha når tilhøva ligg til rette for det. Mest alle dei nordiske myrlika er funne i danske myrer, lagt ned i myrene på eit vis som sytte for at dei vart liggjande under vatn. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik


22. januar

En tunfiskstim i en fiskefelle utenfor Sicilia.

Makrellstørje (Thunnus thynnus) er den største tunfiskarten. Den er blant de største og raskeste av alle beinfisker. Kroppen har praktfulle farger og er bygget for å svømme raskt i de frie vannmassene ute på åpent hav.

Maksimal lengde er over 300 cm, og vanlig lengde er opptil 200 cm. I 1979 ble det tatt en makrellstørje med en vekt på 679 kg og en lengde på 384 cm utenfor Nova Scotia. Det lengste kjente eksemplaret var 458 cm, og det tyngste kjente eksemplaret var 684 kg.

engelsk kalles makrellstørje Atlantic bluefin tuna, og den er altså en av de tre ettertraktede og truede artene av «blåfinnet tunfisk». Overfiske har redusert bestanden kraftig, og strenge tiltak er nødvendig hvis man skal bygge opp bestanden igjen. Det har i perioder vært drevet omfattende fiske på makrellstørje langs norskekysten, og arten er nå omtrent helt forsvunnet fra norske farvann. Les mer...
se - se norsk - diskussion - historik


23. januar

Villan, med adress 56–58 Am Grossen Wannsee, där konferensen hölls, är sedan 1992 en minnes- och utbildningsplats.

Wannseekonferensen var en konferens mellan representanter för NSDAP och SS och som ägde rum den 20 januari 1942 i Wannsee, en förort till Berlin. Konferensen hade sammankallats och leddes av SS-Obergruppenführer Reinhard Heydrich, chef för Nazitysklands säkerhetsministerium, Reichssicherheitshauptamt, och riksprotektor i Böhmen-Mähren. Heydrich ville informera de närvarande att han av riksmarskalk Hermann Göring i juli 1941 hade givits i uppdrag att leda och genomföra "den slutgiltiga lösningen av judefrågan". Heydrich ämnade därtill vinnlägga sig om de berörda ministeriernas och polisenheternas samtycke och samverkan i genomförandet av den fysiska utrotningen av den judiska befolkningen i Europa.

Konferensens huvudsyfte var inte att fatta beslut om Förintelsen – detta beslut hade redan tagits, då massmordet i de av Nazityskland ockuperade områdena i öst redan påbörjats – utan att organisera och koordinera deportationen och förintandet av den judiska befolkningen. Heydrich presenterade en plan för fördrivning av den judiska befolkningen. De judar, som var i stånd att arbeta, skulle tvångsrekryteras till uppförandet av omfattande vägprojekt i öst. Heydrich räknade med att tvångsarbetarna med tiden skulle dö av utmattning. De judar som bedömdes som arbetsodugliga skulle dödas. Byggnaden, i vilken konferensen hölls, hyser sedan 1992 ett museum över Förintelsen. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik


24. januar

Nydambåten er eit skip som vart funne i ei myr sør på Jylland

Myrfunn er det arkeologiske omgrepet for funn av ting som i gamal tid har vore lagt ned av kulitske eller andre årsaker i våtmark, myrer, vasshol, eller i tjern og vatn som har grodd att som myrer. Dei fleste myrfunna i Norden er gjort i dei store danske myrene, og difor vert nemninga «mosefunn» etter det danske ordet for myr, mose, ofte nytta som fagterm i Noreg. Ei eiga gruppe myrfunn er myrlika, menneskelik frå gamal tid som har vorte mumifisert av den naturlege konserverande verknaden myrene kan ha når tilhøva ligg til rette for det. Mest alle dei nordiske myrlika er funne i danske myrer, lagt ned i myrene på eit vis som sytte for at dei vart liggjande under vatn. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik


25. januar

Gravyr av Ambrose Rookwood från 1804.

Ambrose Rookwood (alternativt Rookewoode), född cirka 1578, död 31 januari 1606 i London, var en av de katolska konspiratörerna som försökte lönnmörda Jakob I av England genom att spränga det brittiska överhuset i Westminsterpalatset, i vad som kallas för krutkonspirationen år 1605. Rookwood värvades till konspirationen sent i september 1605.

Familjen Rookwood var välbärgade och ståndaktiga katoliker och de sågs som bråkmakare av myndigheterna. Båda Rookwoods föräldrar och en av hans kusiner hade varit fängslade för sin tro och Rookwood själv blev åtalad av samma anledning i februari 1605. Rookwood har beskrivits som "välbyggd och stilig, om något kort", vilket han kompenserade för genom att klä sig på ett extravagant sätt. Rookwood gick med i konspirationen efter att han hade kontaktats av Robert Catesby, Thomas Wintour och John Wright. Han hade tidigare blivit tillfrågad att förse konspiratörerna med krut, men utöver detta gav han inte någon monetär hjälp till dem. När Rookwood, den 5 november 1605, fick reda på att Guy Fawkes hade misslyckat med sin del av planerna och även blivit arresterad flydde han tillsammans med flera av de andra konspiratörerna till Holbeche House, på gränsen till Staffordshire. På morgonen den 8 november anlände Richard Walsh, sheriffen av Worcester, tillsammans med en styrka på omkring tvåhundra män till Holbeche House. En eldstrid bröt ut och Rookwood, tillsammans med Wintour och John Grant, sårades och arresterades omedelbart därefter.

Vid rättegången som hölls mot de överlevande konspiratörerna den 27 januari 1606 blev det en fällande dom i högförräderi för samtliga. Tillsammans med några av de andra konspiratörerna avrättades Rookwood den 31 januari 1606 på Old Palace Yard i Westminster genom avrättningsmetoden hängning, dragning och fyrdelning. Läs mer
se - historik


26. januar

Mulig selvportrett.

Johannes Vermeer eller Jan Vermeer, i sin samtid også kalt Joannis ver Meer og Joannis van der Meer, (døpt 31. oktober 1632 i no:Delft, begravet 15. desember 1675 i Delft) var en hollandsk maler som i dag regnes som en av den nordeuropeiske barokkens fremste kunstnere fra den nederlandske gullalderen.

Vermeer spesialiserte seg på interiørscener fra borgerskap og middelklasse, og var en moderat fremgangsrik, provinsiell sjangermaler mens han levde. Det ser ut til at han aldri var særlig velstående, og han etterlot seg gjeld som gikk i arv til ektefelle og barn.

Bare 35 malerier kan med sikkerhet tilskrives Vermeer. De mest kjente er «Pike med perleøredobb», «Melkepiken» og «Utsikt over Delft». Mens han levde, var han kjent og høyt verdsatt i Delft og Haag. Senere var hans ettermæle lenge svært beskjedent. Dette endret seg da han i 1842 ble gjenoppdaget av franskmannen Théophile Thoré-Bürger, som i 1866 ga ut et essay om Vermeer. To større utstillinger i 1995–96 og 2001 har i nyere tid bidratt til å etablere Vermeer som en av de mest populære av de gamle mestere. Les mer...
se - se norsk - diskussion - historik


27. januar

Den blodstänkta gula smileyfiguren förknippas med Watchmen

Watchmen (i Sverige tidigare benämnd Väktarna) är en superhjälteserie/serieroman i tolv delar skapad av den brittiske serieförfattaren Alan Moore och den brittiske serietecknaren Dave Gibbons. Serien publicerades först av DC Comics under september 1986 till oktober 1987 och har sedan dess tryckts om upprepade gånger som samlingsalbum. Idén till Watchmen uppstod när Moore lade fram ett förslag till DC som skulle använda sig av superhjältar som företaget hade införskaffat från Charlton Comics. Eftersom Moores ursprungliga förslag skulle gjort flera av de ursprungliga rollfigurerna obrukbara för framtida berättelser övertygade redaktionschefen Dick Giordano honom om att han skulle skapa sina egna seriefigurer istället.

Moore använde handlingen i Watchmen för att återge den samtida oron i samhället och för att kritisera hela superhjältekonceptet. I serieromanen finns en alternativ historieskildring där superhjältar dök upp under 1940- och 1960-talen för att hjälpa USA vinna Vietnamkriget. Landet är på väg mot ett kärnvapenkrig med Sovjetunionen, frilansande maskerade vigilanter har blivit förbjudna och de flesta av de före detta superhjältarna är antingen pensionerade eller så arbetar de för staten. Handlingen kretsar runt den personliga utvecklingen och den kamp som protagonisterna har då de undersöker mordet på en statligt anställd superhjälte och hur de tvingas ut ur sin pensionering, vilket leder till att de senare tvingas avvärja ett kärnvapenkrig som skulle dödat miljontals människor. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik


28. januar

Frå Apokalypsen (Johannes Openberring) i ein versjon av Biblia Pauperum. Måla ved Erfurt i tida rundt den store hungersnauda. Døden («Mors») sit over ei løve der den lange halen til løva endar i eit flammehav (helvete). Svelt («Fames») peikar på den svoltne munnen hennar.

Den store hungersnauda i 1315-1317 var den første av ei rekkje store kriser som råka Europa på 1300-talet. Hungersnauda medverka, saman med andre kriser, til at millionar av menneske døydde og markerer slutten på ein periode (1100-talet og 1200-talet) som hadde vore prega av folkevekst og framgang. Svolten starta med dårleg vêr våren 1315 og avlingane slo feil fleire gonger fram til 1317. Europa kom seg ikkje til hektene igjen før 1322. Det var ein periode prega av høg kriminalitet, sjukdom og dødsfall i stor skala, barnemord og kannibalisme. Perioden fekk konsekvensar for kyrkja, staten, det europeiske samfunnet og katastrofar som skulle kome seinare på 1300-talet.

Den store hungersnauda var sentrert til Nord-Europa, frå Russland i aust til Irland i vest, frå Alpane og Pyreneane i sør til Skandinavia i nord. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik


29. januar

Mulig selvportrett.

Johannes Vermeer eller Jan Vermeer, i sin samtid også kalt Joannis ver Meer og Joannis van der Meer, (døpt 31. oktober 1632 i no:Delft, begravet 15. desember 1675 i Delft) var en hollandsk maler som i dag regnes som en av den nordeuropeiske barokkens fremste kunstnere fra den nederlandske gullalderen.

Vermeer spesialiserte seg på interiørscener fra borgerskap og middelklasse, og var en moderat fremgangsrik, provinsiell sjangermaler mens han levde. Det ser ut til at han aldri var særlig velstående, og han etterlot seg gjeld som gikk i arv til ektefelle og barn.

Bare 35 malerier kan med sikkerhet tilskrives Vermeer. De mest kjente er «Pike med perleøredobb», «Melkepiken» og «Utsikt over Delft». Mens han levde, var han kjent og høyt verdsatt i Delft og Haag. Senere var hans ettermæle lenge svært beskjedent. Dette endret seg da han i 1842 ble gjenoppdaget av franskmannen Théophile Thoré-Bürger, som i 1866 ga ut et essay om Vermeer. To større utstillinger i 1995–96 og 2001 har i nyere tid bidratt til å etablere Vermeer som en av de mest populære av de gamle mestere. Les mer...
se - se norsk - diskussion - historik


30. januar

Frå Apokalypsen (Johannes Openberring) i ein versjon av Biblia Pauperum. Måla ved Erfurt i tida rundt den store hungersnauda. Døden («Mors») sit over ei løve der den lange halen til løva endar i eit flammehav (helvete). Svelt («Fames») peikar på den svoltne munnen hennar.

Den store hungersnauda i 1315-1317 var den første av ei rekkje store kriser som råka Europa på 1300-talet. Hungersnauda medverka, saman med andre kriser, til at millionar av menneske døydde og markerer slutten på ein periode (1100-talet og 1200-talet) som hadde vore prega av folkevekst og framgang. Svolten starta med dårleg vêr våren 1315 og avlingane slo feil fleire gonger fram til 1317. Europa kom seg ikkje til hektene igjen før 1322. Det var ein periode prega av høg kriminalitet, sjukdom og dødsfall i stor skala, barnemord og kannibalisme. Perioden fekk konsekvensar for kyrkja, staten, det europeiske samfunnet og katastrofar som skulle kome seinare på 1300-talet.

Den store hungersnauda var sentrert til Nord-Europa, frå Russland i aust til Irland i vest, frå Alpane og Pyreneane i sør til Skandinavia i nord. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik


31. januar

Frå Apokalypsen (Johannes Openberring) i ein versjon av Biblia Pauperum. Måla ved Erfurt i tida rundt den store hungersnauda. Døden («Mors») sit over ei løve der den lange halen til løva endar i eit flammehav (helvete). Svelt («Fames») peikar på den svoltne munnen hennar.

Den store hungersnauda i 1315-1317 var den første av ei rekkje store kriser som råka Europa på 1300-talet. Hungersnauda medverka, saman med andre kriser, til at millionar av menneske døydde og markerer slutten på ein periode (1100-talet og 1200-talet) som hadde vore prega av folkevekst og framgang. Svolten starta med dårleg vêr våren 1315 og avlingane slo feil fleire gonger fram til 1317. Europa kom seg ikkje til hektene igjen før 1322. Det var ein periode prega av høg kriminalitet, sjukdom og dødsfall i stor skala, barnemord og kannibalisme. Perioden fekk konsekvensar for kyrkja, staten, det europeiske samfunnet og katastrofar som skulle kome seinare på 1300-talet.

Den store hungersnauda var sentrert til Nord-Europa, frå Russland i aust til Irland i vest, frå Alpane og Pyreneane i sør til Skandinavia i nord. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik