Bruger:Crudiant/sandkasse3: Forskelle mellem versioner
Crudiant (diskussion | bidrag) No edit summary Tags: Hoar Visuel redigering |
Crudiant (diskussion | bidrag) No edit summary |
||
| Linje 1: | Linje 1: | ||
[[Fil:TomographyPrinciple Illustration.png|200px|thumb|Grundprincip i ''tomografi'': Ej överlagrade tomograkiska skikt S<sub>1</sub> och S<sub>2 </sub> i motsats till den sammanlagrade projicerade bilden P]] |
|||
'''Selvkontrol''' er evnen til at kontrollere ens [[følelser]], [[adfærd]], og [[behov]] på grund af eksterne krav for at fungere i samfundet.<ref>{{cite web | url=http://knowledge.sagepub.com/view/the-nurture-versus-biosocial-debate-in-criminology/n11.xml | title=Chapter 10: Low Self-Control Is a Brain-Based Disorder | publisher=SAGE Publications Ltd | accessdate=4 May 2014 | author=Matt DeLisi}}</ref> Selvkontrol er afgørende adfærd for at opnå mål og for at undgå impulser og følelser, der kan blive negativt modtaget af omgivelserne.<ref>{{cite journal | last1 = Timpano |first1=K. R. |last2=Schmidt |first2= N. B. | year = 2013 | title = The relationship between self control deficits and hoarding: A multimethod investigation across three samples | url = | journal = The Journal of Abnormal Psychology | volume = 122 | issue = 1 | pages = 13–25 | doi=10.1037/a0029760}}</ref> Inde for adfærdsanalyse repræsenterer selvkontrol hjemstedet for to modstridende sider, som bestrider og regulere hinanden til en balance mellem personlige behov og lyster i forhold eksterne forventninger<ref>Skinner, B.F. (1953) ''Science and Human Behavior,'' p.230.</ref><ref>{{cite book|last1=Pierce |first1=W. D. |last2=Cheney |first2=C. D. |year=2004 |title=Behavior Analysis & Learning. |edition=3rd |location=Mahway, New Jersey: Lawrence |publisher=Erlbaum Associates |page=258}}</ref> Inde for [[psykologi]] kaldes det sommetider selvregulering. |
|||
'''''Tomografi''''' syftar på avbildning av skikt/snitt eller indelning i skikt/snitt genom att använda något slag av genomträngande strålning eller våg. En apparat som används i tomografi kallas en '' tomograf'', medan en bild kallas '' tomogram''. Metoden används inom [[radiologi]], [[arkeologi]], [[biologi]], [[geofysik]], [[oceanografi]], [[materialvetenskap]], [[astrofysik]] och andra vetenskaper. I de flesta fall baseras den på datorbaserad matematisk behandling, som kallas ''tomografisk rekonstruktion''. Ordet ''tomografi'' kommer av [[klassisk grekiska]] Τομή, ''tome'', ”snitt” och Γράφειν, ''graphein'', ”skriva”. |
|||
En snittbild återspeglar de inre strukturerna så som de skulle se ut efter att ha skurit upp ett objekt och skurit ut en tunn skiva. Man talar om en sammanlagringsfri representation av ett skikt hos objektet (i motsats till projektion, som vid exempelvis vanlig röntgengenomlysning, där alla strukturer sammanlagras, som ligger utefter röntgenstrålningens väg). Den här skillnaden visas i intilliggande bild med två tomografiska snittbilder (S<sub>1 </sub> och S<sub>2</sub>) och en projicerad bild (P) av samma volym. |
|||
Tomografiska metoder kan antingen inkludera ett enda skikt eller större volymer, som till exempel kan representera en serie parallella snittbilder. Metoder som inkluderar enskilda skikt kan användas för registrering av tredimensionella datamängder, när objektet skannas i en rad parallella snittbilder. |
|||
==Tillämpningar inom medicin== |
|||
Grunderna för tomografi inom medicinen i form av "klassisk" [[skiktröntgen]] utvecklade röntgenläkaren Alessandro Vallebona 1930 i Genua. |
|||
[[Fil:Thorax pa peripheres Bronchialcarcinom li OF markiert.jpg|thumb|220px|[[Röntgenbild]] (projektionsbild) av en liten perifer lungcancer i den vänstra övre loben]] |
|||
[[Fil:Thorax CT peripheres Brronchialcarcinom li OF.jpg|thumb|220px|Samma tumör i [[datortomografi]] (axial snittbild)]] |
|||
[[Fil:Thorax_CT_pcor_Cut_3D_Volume_Rendering_Haut.jpg|thumb|220px|Sammansatt 3D bild uppbyggd av enskilda skikt i [[Datortomografi|DT]]]] |
|||
Skillnaden mellan sammanlagringsfri framställning inom den medicinska tomografin och en projektionsavbildning illustreras i intilliggande bilder. I en projektion som i [[radiologi|radiografi]] (vanlig röntgen) fås en genomlysningsbild i vilken flera strukturer överlagras, då de ligger efter varandra i strålgången. Exempelvis överlagras mjukdelar av främre och bakre väggen i bröstet och [[torax|bröstkorgens]] benstrukturer samt lungstrukturer på en konventionell röntgenbild. Detta skulle försvåra en diagnos av en lungtumör (till exempel [[lungcancer]]). Varje DT- eller MRT-snittbild av [[torax|bröstkorgen]] visar däremot endast ett 0,5-10 mm tjockt skikt, som praktiskt taget är fritt från överlagringseffekter. |
|||
Varje bildelement ([[pixel]]) i en snittbild motsvarar ett volymelement ([[voxel]]) i den totala tredimensionella datamängden. Höjden på en voxel motsvaras därmed av skiktets tjocklek. I en efterbearbetning går det med voxlarna att exempelvis beräkna i volymen varierade snittbilder eller tredimensionella bilder. Detta kallas återuppbyggnad eller tomografisk rekonstruktion. |
|||
Multiplanar rekonstruktion (MPR, Multiplanar Reconstruction) är den enklaste metoden för återuppbyggnad. En volym byggs genom att stapla axiella skikt. Datorn kan sedan skära ut segment av volymen i ett annat plan (vanligtvis ortogonalt). En särskild projektionsmetod, såsom högsta intensitet projektion (MIP, Maximum-Intensity Projection) eller lägsta intensitet projektion (mIP, minimum-Intensity Projection) kan också användas för att bygga de rekonstruerade skikten. |
|||
Modern datorprogramvara kan göra rekonstruktion i icke-ortogonala (sned) plan så att det optimala planet kan väljas för att visa en anatomisk struktur. Detta kan vara särskilt användbart för visualisering av bronkernas struktur då dessa inte ligger ortogonalt till riktningen för skanningen. |
|||
För [[angiografi|vaskulär avbildning]] kan ”böjt-plan”-rekonstruktion utföras. Detta gör att kurvor i blodkärl blir "uträtade" så att hela längden synliggörs på en bild eller en kort serie bilder. När ett blodkärl har blivit "uträtat" på detta sätt, kan en kvantitativ mätning av längd och tvärsnittyta göras. |
|||
=== Tomografiska metoder av betydelse === |
|||
* skiktröntgen eller [[datortomografi]] (DT/ CT, Computer (Computerized) Tomography/CATscan, Computer Aided Tomography scanner), |
|||
* ultraljuddiagnos ([[sonografi]]), |
|||
* magnetkameraundersökning eller [[magnetisk resonanstomografi]] (MR/MRT, Magnetic Resonance Tomography/MRI, Magnetic Resonance Imaging), |
|||
* [[funktionell magnetresonanstomografi]] (fMRT, Funcional Magnetic Resonance Tomography/fMRI, Funcional Magnetic Resonance Imaging), |
|||
* [[positronemissionstomografi]] (PET, Positron Emission Tomography), |
|||
* enfotonemissionstomografi eller enkelfoton-emissionstomografI ([[SPECT]], Single Photon Emission Computed Tomography)<ref>[http://www.sis.se/h%C3%A4lso-och-sjukv%C3%A5rd/medicinsk-utrustning/r%C3%B6ntgen-och-annan-diagnostikutrustning/ss-en-61675-2-a-1 "SS-EN 61675-2 Nukleärmedicinsk bildgivande utrustning - Egenskaper och provningsmetoder - Del 2: Enkelfoton-emissionstomografer"]</ref>, |
|||
* optisk [[koherens]]tomografi (OCT, Optical Coherence Tomography) |
|||
* [[elektrisk impedans tomografi]] (EIT, Electrical Impedance Tomography)<ref>[http://www.eit.org.uk//about.html "Electrical impedance tomography"], University College London</ref> |
|||
* kombinationer SPECT-CT, PET-CT)<ref>Berglund, Eva och Jönsson, Bo-Anders: "Medicinsk fysik", Studentlitteraur 2007</ref> och |
|||
* [[mikrovågstomografi]] (MWT, Microwave Tomography) (i försöksskede). |
|||
==Tillämpningar i geovetenskap == |
|||
I andra områden såsom oförstörande provning används liknande metoder. Dessa är: |
|||
* [[geofysik]] till exempel i geoelektrisk och [[seismisk våg|seismisk]] tomografi samt markpenetrerande radar |
|||
* i [[geodesi]], [[laserskanning]] och tillämpningar inom [[topografi]], [[batymetri]] och [[gravimetri]] <ref>Dyrelius, Jan (1999): [http://www.geofys.uu.se/files/atryggvason/GeoTek_Gravimetri.pdf "Gravimetri"], 1999-10-30</ref> |
|||
==Tillämpningar i fysik == |
|||
* [[Kvantmekaniskt tillstånd]]stomografi (quantum tomography eller quantum state tomography), med liknande matematiska metoder som inom medicinen, möjliggörs komplett undersökning av [[kvantmekaniskt tillstånd|kvantmekaniska tillstånd]] för ett objekt (såsom dess densitetmatris eller dess rörelsemängds- och positionsfördelning)<ref>[http://research.physics.uiuc.edu/QI/Photonics/Tomography/#what_is_tomography "Quantum State Tomography"], University of Illinois</ref> |
|||
* Elektrontomografi (ET, Electron Tomography)), där enskilda snittbilder (projektioner) skapas med i [[transmissionselektronmikroskop]] (TEM, Transmission Electron Microscopy). |
|||
== Andra tomografiska tillämpningar == |
|||
* [[Neutron|Neutron-/gammastrålnings-tomografi]], tillämpningar inom [[paleontologi]] och [[materialvetenskap]].<ref> Keesey, Lori: [http://www.nasa.gov/vision/earth/technologies/nuggets.html "NASA Develops a Nugget to Search for Life in Space"], NASA News & Features 2007-05-27</ref> |
|||
* Tomografisk atomsond (APT, Atom-Probe Tomography) eller tre dimensionell atomsond (3DAP), används i [[materialvetenskap]]<ref>[http://www.cameca.com/instruments-for-research/atom-probe.aspx "Atom Probe Tomography"], Cameca</ref> |
|||
* Fotoakustisk tomografi (PAT, Photoacoustic Tomography), används i [[materialvetenskap]] och i den biomedicinska forskningen.<ref> Minghua Xu and Lihong V. Wang: [http://link.aip.org/link/?RSI/77/041101/1 "Photoacoustic imaging in biomedicine"], Review Article. Review of Scientific Instruments, 77, Article Number 041101 (2006)</ref> |
|||
==Referenser== |
|||
{{dewp}} |
|||
===Noter=== |
|||
<references/> |
|||
[[Kategori:Medicinska undersökningsmetoder]] |
|||
Versionen fra 31. jan. 2015, 13:17
Tomografi syftar på avbildning av skikt/snitt eller indelning i skikt/snitt genom att använda något slag av genomträngande strålning eller våg. En apparat som används i tomografi kallas en tomograf, medan en bild kallas tomogram. Metoden används inom radiologi, arkeologi, biologi, geofysik, oceanografi, materialvetenskap, astrofysik och andra vetenskaper. I de flesta fall baseras den på datorbaserad matematisk behandling, som kallas tomografisk rekonstruktion. Ordet tomografi kommer av klassisk grekiska Τομή, tome, ”snitt” och Γράφειν, graphein, ”skriva”.
En snittbild återspeglar de inre strukturerna så som de skulle se ut efter att ha skurit upp ett objekt och skurit ut en tunn skiva. Man talar om en sammanlagringsfri representation av ett skikt hos objektet (i motsats till projektion, som vid exempelvis vanlig röntgengenomlysning, där alla strukturer sammanlagras, som ligger utefter röntgenstrålningens väg). Den här skillnaden visas i intilliggande bild med två tomografiska snittbilder (S1 och S2) och en projicerad bild (P) av samma volym.
Tomografiska metoder kan antingen inkludera ett enda skikt eller större volymer, som till exempel kan representera en serie parallella snittbilder. Metoder som inkluderar enskilda skikt kan användas för registrering av tredimensionella datamängder, när objektet skannas i en rad parallella snittbilder.
Tillämpningar inom medicin
Grunderna för tomografi inom medicinen i form av "klassisk" skiktröntgen utvecklade röntgenläkaren Alessandro Vallebona 1930 i Genua.
Skillnaden mellan sammanlagringsfri framställning inom den medicinska tomografin och en projektionsavbildning illustreras i intilliggande bilder. I en projektion som i radiografi (vanlig röntgen) fås en genomlysningsbild i vilken flera strukturer överlagras, då de ligger efter varandra i strålgången. Exempelvis överlagras mjukdelar av främre och bakre väggen i bröstet och bröstkorgens benstrukturer samt lungstrukturer på en konventionell röntgenbild. Detta skulle försvåra en diagnos av en lungtumör (till exempel lungcancer). Varje DT- eller MRT-snittbild av bröstkorgen visar däremot endast ett 0,5-10 mm tjockt skikt, som praktiskt taget är fritt från överlagringseffekter.
Varje bildelement (pixel) i en snittbild motsvarar ett volymelement (voxel) i den totala tredimensionella datamängden. Höjden på en voxel motsvaras därmed av skiktets tjocklek. I en efterbearbetning går det med voxlarna att exempelvis beräkna i volymen varierade snittbilder eller tredimensionella bilder. Detta kallas återuppbyggnad eller tomografisk rekonstruktion.
Multiplanar rekonstruktion (MPR, Multiplanar Reconstruction) är den enklaste metoden för återuppbyggnad. En volym byggs genom att stapla axiella skikt. Datorn kan sedan skära ut segment av volymen i ett annat plan (vanligtvis ortogonalt). En särskild projektionsmetod, såsom högsta intensitet projektion (MIP, Maximum-Intensity Projection) eller lägsta intensitet projektion (mIP, minimum-Intensity Projection) kan också användas för att bygga de rekonstruerade skikten. Modern datorprogramvara kan göra rekonstruktion i icke-ortogonala (sned) plan så att det optimala planet kan väljas för att visa en anatomisk struktur. Detta kan vara särskilt användbart för visualisering av bronkernas struktur då dessa inte ligger ortogonalt till riktningen för skanningen. För vaskulär avbildning kan ”böjt-plan”-rekonstruktion utföras. Detta gör att kurvor i blodkärl blir "uträtade" så att hela längden synliggörs på en bild eller en kort serie bilder. När ett blodkärl har blivit "uträtat" på detta sätt, kan en kvantitativ mätning av längd och tvärsnittyta göras.
Tomografiska metoder av betydelse
- skiktröntgen eller datortomografi (DT/ CT, Computer (Computerized) Tomography/CATscan, Computer Aided Tomography scanner),
- ultraljuddiagnos (sonografi),
- magnetkameraundersökning eller magnetisk resonanstomografi (MR/MRT, Magnetic Resonance Tomography/MRI, Magnetic Resonance Imaging),
- funktionell magnetresonanstomografi (fMRT, Funcional Magnetic Resonance Tomography/fMRI, Funcional Magnetic Resonance Imaging),
- positronemissionstomografi (PET, Positron Emission Tomography),
- enfotonemissionstomografi eller enkelfoton-emissionstomografI (SPECT, Single Photon Emission Computed Tomography)[1],
- optisk koherenstomografi (OCT, Optical Coherence Tomography)
- elektrisk impedans tomografi (EIT, Electrical Impedance Tomography)[2]
- kombinationer SPECT-CT, PET-CT)[3] och
- mikrovågstomografi (MWT, Microwave Tomography) (i försöksskede).
Tillämpningar i geovetenskap
I andra områden såsom oförstörande provning används liknande metoder. Dessa är:
- geofysik till exempel i geoelektrisk och seismisk tomografi samt markpenetrerande radar
- i geodesi, laserskanning och tillämpningar inom topografi, batymetri och gravimetri [4]
Tillämpningar i fysik
- Kvantmekaniskt tillståndstomografi (quantum tomography eller quantum state tomography), med liknande matematiska metoder som inom medicinen, möjliggörs komplett undersökning av kvantmekaniska tillstånd för ett objekt (såsom dess densitetmatris eller dess rörelsemängds- och positionsfördelning)[5]
- Elektrontomografi (ET, Electron Tomography)), där enskilda snittbilder (projektioner) skapas med i transmissionselektronmikroskop (TEM, Transmission Electron Microscopy).
Andra tomografiska tillämpningar
- Neutron-/gammastrålnings-tomografi, tillämpningar inom paleontologi och materialvetenskap.[6]
- Tomografisk atomsond (APT, Atom-Probe Tomography) eller tre dimensionell atomsond (3DAP), används i materialvetenskap[7]
- Fotoakustisk tomografi (PAT, Photoacoustic Tomography), används i materialvetenskap och i den biomedicinska forskningen.[8]
Referenser
Noter
- ^ "SS-EN 61675-2 Nukleärmedicinsk bildgivande utrustning - Egenskaper och provningsmetoder - Del 2: Enkelfoton-emissionstomografer"
- ^ "Electrical impedance tomography", University College London
- ^ Berglund, Eva och Jönsson, Bo-Anders: "Medicinsk fysik", Studentlitteraur 2007
- ^ Dyrelius, Jan (1999): "Gravimetri", 1999-10-30
- ^ "Quantum State Tomography", University of Illinois
- ^ Keesey, Lori: "NASA Develops a Nugget to Search for Life in Space", NASA News & Features 2007-05-27
- ^ "Atom Probe Tomography", Cameca
- ^ Minghua Xu and Lihong V. Wang: "Photoacoustic imaging in biomedicine", Review Article. Review of Scientific Instruments, 77, Article Number 041101 (2006)