Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/august 2010
Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2015
Januar - Februar - Marts - April - Maj
- Juni
- Juli
- August - September - Oktober - November - December
Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2014
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December
Hvis dagens artikel på forsiden ikke viser dagens artikel for dagen i dag, så er det sandsynligvis fordi cachen ikke er opdateret korrekt.
Tryk på dette link for at opdatere forsiden til den korrekte dagens artikel.
Tryk på dette link for at gøre det samme for denne side.
Et arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist på forsiden. Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:
- Mandag: Norsk (bokmål)
- Tirsdag: Svensk
- Onsdag: Norsk (nynorsk)
- Torsdag: Norsk (bokmål)
- Fredag: Svensk
- Lørdag: Norsk (nynorsk)
- Søndag: Svensk - eller gæstedag - f.eks. finsk, færøsk, grønlandsk, islandsk, samisk.
Artiklerne kan hentes her[rediger kildetekst]
Skanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug på den danske wikipedia:
Hvis de ikke endnu ligger klar på Skanwiki, kan du gå direkte til disse steder:
- no:Wikipedia:Ukens artikkel/2024
- nn:Wikipedia:Utvald artikkel/2024
- sv:Wikipedia:Utvald artikel
- fi:Malline:Valitut palat/2024
- fo:Wikipedia:Aðrar mánaðargreinir (månedens artikel)
- is:Wikipedia:Grein mánaðarins/2024 (månedens artikel)
1. august
Antiochos III den store (grekiska: Μέγας Ἀντίoχoς), född april-juni år 242 f.Kr. i närheten av Susa i Iran, var kung i det seleukidiska riket från 223 f.Kr. till den 3 juli 187 f.Kr. Antiochos III den store var son till Seleukos II och han kom att efterträda sin äldre bror Seleukos III efter det att denne blivit mördad 223 f.Kr.
Antiochos tid som kung var en omvälvande period då stora politiska förändringar skedde i den antika världen. År 220 f.Kr. fanns det runt Medelhavet fem stormakter: Egypten, Karthago, Makedonien, Rom och det seleukidiska riket. Under de följande 30 åren kom tre av dessa stormakter att genom krig reduceras och förlora sitt inflytande. Antiochos III strävade efter att ta tillbaka alla områden vilka tidigare kontrollerats av Seleukos I Nikator. Han återupprättade imperiets forna maktställning i öster, där han skapade ett system av klient- och lydstater. Han utvidgade riket söderut genom att från Egypten erövra Fenicien, Palestina och södra Syrien. I väster, i Mindre Asien, återställde han rikets överhöghet, han korsade Hellesponten och återtog Trakien. Till slut, efter en konflikt med Rom, kom han dock att ge upp erövringarna i väster. Han reformerade imperiet administrativt genom att reducera provinsernas storlek, han införde en sorts ledarkult med sig själv och sin gemål Laodice III. Emellan Alexander den stores efterträdare och Julius Caesar var Antiochos III den store den mest viktiga och betydelsefulla personen i den hellenistiska världen. Läs mer
se -
historik
2. august
Nibelungenringen er et fire delers musikkdrama med tekst, musikk og detaljerte sceneanvisninger av Richard Wagner.
Ringen regnes som Wagners hovedverk og har enorme dimensjoner, det er et av de mest omfangsrike musikkverk som finnes. En oppføring av hele syklusen tar til sammen mellom 14 og 16 timer; den første og korteste operaen, Rhingullet, varer typisk rundt to og en halv time, mens den siste, Ragnarok, i ekstreme tilfeller kan vare opp mot seks og en halv time. Wagner så for seg at hele syklusen skulle oppføres som et gresk drama med en «Vorabend» første kvelden og tre greske tragedier over de neste tre kveldene. Das Rheingold ble gjort ferdig først og ble uroppført i 1869, mens den aller første oppførelsen av hele Ringen skjedde i det spesialbygde Bayreuther Festspielhaus august 1876 under ledelse av komponisten. Oppsetningene i Bayreuth er den dag i dag så populære at det er flere års ventetid på billetter.
Tematisk er syklusen inspirert av germansk og norrøn mytologi, spesielt det tyske heltediktet Nibelungenlied som er basert på sagn fra folkevandringstiden. Det gikk 26 år fra Wagner i 1848 startet arbeidet på Ringen til han i 1876 anså seg ferdig. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
3. august
Etanol (C2H5OH), også kalla sprit eller etylalkohol, er ein alkohol som – fordi han har så kort karbonkjede – har ein forholdsvis høg vassløyselegheit i høve til andre alkoholar. Alle alkoholar har ein viss giftverknad, men etanol er den minst giftige av dei einverdige alkoholane, og kan i fortynna form og i små nok dosar fortærast utan alvorlige mein. Etanol utgjer den rusframkallande komponenten i drikker som øl, vin og sprit.
Framstilling skjer oftast ved gjæring av sukkerhaldige væsker. Etanol bør ikkje forvekslast med metanol (tresprit) som i små dosar kan føra til blindheit med meir, og i større dosar til døden.
Etanol blir òg brukt som drivstoff i motorar. Les meir...
se -
se norsk -
diskussion -
historik
4. august
Mona Lisa (italienska: La Gioconda) är renässanskonstnären Leonardo da Vincis berömda porträtt av, enligt tradition, florentinskan (Mona) Lisa Gherardini, framför allt omtalad för sitt hemlighetsfulla leende. Målningen är ett av världens mest berömda, lovordade och reproducerade konstverk.
Leonardo själv gav aldrig sitt konstverk någon titel. Namnet "Mona Lisa" fick konstverket av Giorgio Vasari som publicerade en biografi över konstnären 31 år efter dennes död. I denna biografi identifierade han modellen som Lisa, hustru till den fömögne florentinske köpmannen Francesco del Giocondo. "Mona" är ett vanligt italienskt diminutiv av Madonna och "Mona Lisa" betyder helt enkelt "Hennes nåd/damen Lisa". Konstverkets italienska titel är femininum av familjenamnet "Giocondo" som kan utläsas som "den muntra", "den levnadsglada" ("jocund" på engelska) - en dubbelbetydelse som mycket väl passar ihop med det gåtfulla leendet. Konstverkets titel blev vedertagen under 1800-talet. Innan dess omnämns det "en beslöjad kurtisan" eller "en viss florentinsk dam, utförd i hennes närvaro på begäran av den store Giuliano de' Medici". Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
5. august
Nibelungenringen er et fire delers musikkdrama med tekst, musikk og detaljerte sceneanvisninger av Richard Wagner.
Ringen regnes som Wagners hovedverk og har enorme dimensjoner, det er et av de mest omfangsrike musikkverk som finnes. En oppføring av hele syklusen tar til sammen mellom 14 og 16 timer; den første og korteste operaen, Rhingullet, varer typisk rundt to og en halv time, mens den siste, Ragnarok, i ekstreme tilfeller kan vare opp mot seks og en halv time. Wagner så for seg at hele syklusen skulle oppføres som et gresk drama med en «Vorabend» første kvelden og tre greske tragedier over de neste tre kveldene. Das Rheingold ble gjort ferdig først og ble uroppført i 1869, mens den aller første oppførelsen av hele Ringen skjedde i det spesialbygde Bayreuther Festspielhaus august 1876 under ledelse av komponisten. Oppsetningene i Bayreuth er den dag i dag så populære at det er flere års ventetid på billetter.
Tematisk er syklusen inspirert av germansk og norrøn mytologi, spesielt det tyske heltediktet Nibelungenlied som er basert på sagn fra folkevandringstiden. Det gikk 26 år fra Wagner i 1848 startet arbeidet på Ringen til han i 1876 anså seg ferdig. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
6. august
Etanol (C2H5OH), også kalla sprit eller etylalkohol, er ein alkohol som – fordi han har så kort karbonkjede – har ein forholdsvis høg vassløyselegheit i høve til andre alkoholar. Alle alkoholar har ein viss giftverknad, men etanol er den minst giftige av dei einverdige alkoholane, og kan i fortynna form og i små nok dosar fortærast utan alvorlige mein. Etanol utgjer den rusframkallande komponenten i drikker som øl, vin og sprit.
Framstilling skjer oftast ved gjæring av sukkerhaldige væsker. Etanol bør ikkje forvekslast med metanol (tresprit) som i små dosar kan føra til blindheit med meir, og i større dosar til døden.
Etanol blir òg brukt som drivstoff i motorar. Les meir...
se -
se norsk -
diskussion -
historik
7. august
Mona Lisa (italienska: La Gioconda) är renässanskonstnären Leonardo da Vincis berömda porträtt av, enligt tradition, florentinskan (Mona) Lisa Gherardini, framför allt omtalad för sitt hemlighetsfulla leende. Målningen är ett av världens mest berömda, lovordade och reproducerade konstverk.
Leonardo själv gav aldrig sitt konstverk någon titel. Namnet "Mona Lisa" fick konstverket av Giorgio Vasari som publicerade en biografi över konstnären 31 år efter dennes död. I denna biografi identifierade han modellen som Lisa, hustru till den fömögne florentinske köpmannen Francesco del Giocondo. "Mona" är ett vanligt italienskt diminutiv av Madonna och "Mona Lisa" betyder helt enkelt "Hennes nåd/damen Lisa". Konstverkets italienska titel är femininum av familjenamnet "Giocondo" som kan utläsas som "den muntra", "den levnadsglada" ("jocund" på engelska) - en dubbelbetydelse som mycket väl passar ihop med det gåtfulla leendet. Konstverkets titel blev vedertagen under 1800-talet. Innan dess omnämns det "en beslöjad kurtisan" eller "en viss florentinsk dam, utförd i hennes närvaro på begäran av den store Giuliano de' Medici". Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
8. august
Merkurius är den innersta och minsta planeten i solsystemet och har en omloppstid runt solen på 88 dagar. På grund av sin närhet till solen är den svår att observera från jorden och kan bara ses i gryning eller skymning, men Merkurius har ändå varit känd i åtminstone 5 000 år. Planeten saknar liksom Venus naturliga satelliter (månar).
Man vet relativt lite om Merkurius. Den mesta informationen om planetens yta etcetera samlades in av den enda rymdsond som varit i närheten, Mariner 10 (1974–1976). Ytan är ganska lik månens då den har relativt många kratrar. Merkurius har ingen atmosfär att tala om, och yttemperaturerna varierar mellan −180 °C i botten av kratrarna vid polerna och +430 °C på de varmaste ställena på solsidan. Läs mer
se -
historik
9. august
Kongeriket Danmark er det sydligste av de nordiske landene, og har ca 5,5 millioner innbyggere. Hovedstaden er København.
Geografisk består Danmark av én stor halvøy, Jylland, og en rekke øyer, der Sjælland, Fyn, Lolland, Falster og Bornholm er de mest kjente. Kongeriket Danmark omfatter i tillegg til selve Danmark bilandene Grønland og Færøyene.
Danmark er en velferdsstat med blandingsøkonomi. Levestandarden i landet er høy, og samfunnet er preget av små økonomiske forskjeller. Danmark er et konstitusjonelt monarki med parlamentarisme. Landet deles inn i fem regioner og 98 kommuner. Danmark har vært medlem av FN og NATO siden opprettelsen og av EU siden 1973, men er ikke en del av eurosonen. Siden 2009 har Lars Løkke Rasmussen (V) vært Danmarks statsminister.
Nasjonalspråket dansk er i stor grad gjensidig forståelig med norsk og svensk. Omtrent 82 % av befolkningen (og 90 % av de etniske danskene) er medlemmer i den lutherske Folkekirken. I 2009 hadde noe over en halv million dansker utenlandsk opprinnelse, hvorav omtrent halvparten fra andre europeiske land. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
10. august
Setesdal Vesthei Ryfylkeheiane landskapsvernområde er eit verneområde sørvest i Noreg. Det blei oppretta i 2000 som det andre største verneområdet i landet.
Området blei varig verna ved Kronprinsregentens resolusjon 28. april 2000. Området er 2 385 km² og går inn i kommunar i Aust-Agder, Vest-Agder og Rogaland.
Landskapsvernområdet er eit samanhengande naturområde med urørte fjell, hei og fjellskogområde med eit særmerkt plante- og dyreliv, stølsområde, beitelandskap og kulturminne. Der finst også den sørlegaste villreinstamma i Europa. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
11. august
Brittiska underhuset (engelska: House of Commons) är den svenska benämningen för ena kammaren i det brittiska parlamentet, den andra är överhuset (House of Lords). Underhuset är den primära lagstiftaren i Storbritannien och utser i praktiken den verkställande politiska makten i form av premiärministern, som formellt utses av drottningen. Premiärministern måste därefter söka stöd för sin politik i underhuset, som genom en misstroendeomröstning kan tvinga premiärminstern att antingen avgå eller utlysa nyval. Det stora flertalet ministerposter besätts av underhusledamöter, och varje premiärminister sedan 1902 har hämtats från underhuset, med undantag för Sir Alec Douglas-Home 1963—1964.
House of Commons bildades någon gång under 1300-talet och har funnits kontinuerligt sedan dess. House of Commons, som "underhus", hade en gång betydligt mindre makt än House of Lords, överhuset, men är numera den klart mäktigaste institutionen. Underhusets lagstiftningsmakt är större än överhusets; genom Parliament Act 1911 inskränktes överhusets makt att avslå de flesta lagförslag till att endast kunna fördröja lagförslag. Det fullständiga, formella namnet för House of Commons är The Honourable the Commons of the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland in Parliament assembled. Termen "Commons" härrör från det normandiska ordet communes, som syftar på representanternas geografiska och kollektiva gemenskaper. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
12. august
Kongeriket Danmark er det sydligste av de nordiske landene, og har ca 5,5 millioner innbyggere. Hovedstaden er København.
Geografisk består Danmark av én stor halvøy, Jylland, og en rekke øyer, der Sjælland, Fyn, Lolland, Falster og Bornholm er de mest kjente. Kongeriket Danmark omfatter i tillegg til selve Danmark bilandene Grønland og Færøyene.
Danmark er en velferdsstat med blandingsøkonomi. Levestandarden i landet er høy, og samfunnet er preget av små økonomiske forskjeller. Danmark er et konstitusjonelt monarki med parlamentarisme. Landet deles inn i fem regioner og 98 kommuner. Danmark har vært medlem av FN og NATO siden opprettelsen og av EU siden 1973, men er ikke en del av eurosonen. Siden 2009 har Lars Løkke Rasmussen (V) vært Danmarks statsminister.
Nasjonalspråket dansk er i stor grad gjensidig forståelig med norsk og svensk. Omtrent 82 % av befolkningen (og 90 % av de etniske danskene) er medlemmer i den lutherske Folkekirken. I 2009 hadde noe over en halv million dansker utenlandsk opprinnelse, hvorav omtrent halvparten fra andre europeiske land. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
13. august
Setesdal Vesthei Ryfylkeheiane landskapsvernområde er eit verneområde sørvest i Noreg. Det blei oppretta i 2000 som det andre største verneområdet i landet.
Området blei varig verna ved Kronprinsregentens resolusjon 28. april 2000. Området er 2 385 km² og går inn i kommunar i Aust-Agder, Vest-Agder og Rogaland.
Landskapsvernområdet er eit samanhengande naturområde med urørte fjell, hei og fjellskogområde med eit særmerkt plante- og dyreliv, stølsområde, beitelandskap og kulturminne. Der finst også den sørlegaste villreinstamma i Europa. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
14. august
Brittiska underhuset (engelska: House of Commons) är den svenska benämningen för ena kammaren i det brittiska parlamentet, den andra är överhuset (House of Lords). Underhuset är den primära lagstiftaren i Storbritannien och utser i praktiken den verkställande politiska makten i form av premiärministern, som formellt utses av drottningen. Premiärministern måste därefter söka stöd för sin politik i underhuset, som genom en misstroendeomröstning kan tvinga premiärminstern att antingen avgå eller utlysa nyval. Det stora flertalet ministerposter besätts av underhusledamöter, och varje premiärminister sedan 1902 har hämtats från underhuset, med undantag för Sir Alec Douglas-Home 1963—1964.
House of Commons bildades någon gång under 1300-talet och har funnits kontinuerligt sedan dess. House of Commons, som "underhus", hade en gång betydligt mindre makt än House of Lords, överhuset, men är numera den klart mäktigaste institutionen. Underhusets lagstiftningsmakt är större än överhusets; genom Parliament Act 1911 inskränktes överhusets makt att avslå de flesta lagförslag till att endast kunna fördröja lagförslag. Det fullständiga, formella namnet för House of Commons är The Honourable the Commons of the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland in Parliament assembled. Termen "Commons" härrör från det normandiska ordet communes, som syftar på representanternas geografiska och kollektiva gemenskaper. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
15. august
Akkadiska (ak.ka.dû) är ett östsemitiskt språk, som var starkt influerat av sumeriskan. Det användes under perioden från omkring 2500 f.Kr. till första århundradet efter vår tideräknings början i Mesopotamien och i dagens Syrien. Under de sista århundradena blev det i allt högre grad utträngt av arameiskan och användes slutligen endast som skrift- och lärdomsspråk. Språkets namn är avlett från namnet på staden Akkad. Akkadiskan var folkspråk och ämbetsspråk i Mesopotamien liksom tidvis språket för internationell korrespondens i främre Asien ända till Egypten.
Akkadiska är samlingsbeteckning på tre närbesläktade dialekter, gammalakkadiska, babyloniska och assyriska. Den medelbabyloniska språkformen användes även som ett lingua franca i Främre Orienten och är belagd, ofta i former påverkade av språkliga substrat som exempelvis kanaaneiska, i dokument från andra delar av regionen, exempelvis de så kallade Amarnabreven. Från och med den medelbabyloniska perioden användes en särskild dialekt, standardbabyloniska, för skrivandet av litterära texter i Babylonien och Assyrien. Denna litteraturdialekt är en syntes av gammal- och medelbabyloniska. Läs mer
se -
historik
16. august
Karen Blixen (egentlig Karen von Blixen-Finecke; 1885-1962) var en dansk forfatter som også skrev under pseudonymene Isak Dinesen og Pierre Andrézel. Hun betraktet seg selv som storyteller og har sammenlignet seg med Sjeherasad fra Tusen og en natts eventyr.
Hennes fortellinger og eventyr er skrevet i bevisst gammelmodig stil; dels ble hun oppfattet som uavhengig av stilretninger, og dels lar hun seg plassere innenfor nyromantikken og den gotiske stil. De fleste av hennes noveller finner sted på 1800-tallet eller tidligere. Karen Blixen er i Danmark, USA og England mest berømt for verkene Syv fantastiske Fortællinger, Vinter-Eventyr og Den afrikanske Farm. Hun er også kjent som forfatteren til verkene bak filmene Mitt Afrika og Babettes gjestebud, som begge er Oscar-belønnet. Les mer …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
17. august
Toto er ei amerikansk rocke-, pop- og proggruppe som hadde størst kommersiell suksess på 1980-talet. Gruppa blei forma av nokre av dei mest vidgjetne og erfarne studiomusikarane på det seinare 70-tal. Debuten med det sjølvtitulerte albumet Toto i 1978 førte dei rett inn spekteret av populær rock på den tida. Med utgjevinga Toto IV oppnådde dei i endå større grad både journalistisk og kommersiell suksess, og blei eit av dei mestselgande banda på den tida. Sjølv om populariteten i USA har minska dei siste tiåra, har den heldt stand i Europa og andre delar av verda. Bandet har i alt gitt ut 17 album og seld over 30 millionar album. Dei er kjende for slagerar som «Hold the line», «Rosanna» og «Africa». Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
18. august
Solsystemet består av solen och de himlakroppar som den binder till sig genom sin gravitation. Solsystemet har sitt ursprung i en gravitationell kollaps av ett gigantiskt gas- och stoftmoln för 4,5 miljarder år sedan.
Runt solen kretsar en rad objekt i en nästan platt skiva i ekliptikan. Undantaget solen hittar man det mesta av solsystemets massa i de åtta planeterna, vars omloppsbanor är nästan cirkulära. De fyra inre mindre planeterna är Merkurius, Venus, jorden och Mars, som kallas stenplaneterna och består mest av sten och metall. De fyra yttre planeterna är Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus som kallas gasjättarna och består mest av väte och helium och är mycket tyngre och större än stenplaneterna. Även Pluto räknades tidigare till planeterna, men omklassificerades år 2006 till dvärgplanet. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
19. august
Karen Blixen (egentlig Karen von Blixen-Finecke; 1885-1962) var en dansk forfatter som også skrev under pseudonymene Isak Dinesen og Pierre Andrézel. Hun betraktet seg selv som storyteller og har sammenlignet seg med Sjeherasad fra Tusen og en natts eventyr.
Hennes fortellinger og eventyr er skrevet i bevisst gammelmodig stil; dels ble hun oppfattet som uavhengig av stilretninger, og dels lar hun seg plassere innenfor nyromantikken og den gotiske stil. De fleste av hennes noveller finner sted på 1800-tallet eller tidligere. Karen Blixen er i Danmark, USA og England mest berømt for verkene Syv fantastiske Fortællinger, Vinter-Eventyr og Den afrikanske Farm. Hun er også kjent som forfatteren til verkene bak filmene Mitt Afrika og Babettes gjestebud, som begge er Oscar-belønnet. Les mer …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
20. august
Toto er ei amerikansk rocke-, pop- og proggruppe som hadde størst kommersiell suksess på 1980-talet. Gruppa blei forma av nokre av dei mest vidgjetne og erfarne studiomusikarane på det seinare 70-tal. Debuten med det sjølvtitulerte albumet Toto i 1978 førte dei rett inn spekteret av populær rock på den tida. Med utgjevinga Toto IV oppnådde dei i endå større grad både journalistisk og kommersiell suksess, og blei eit av dei mestselgande banda på den tida. Sjølv om populariteten i USA har minska dei siste tiåra, har den heldt stand i Europa og andre delar av verda. Bandet har i alt gitt ut 17 album og seld over 30 millionar album. Dei er kjende for slagerar som «Hold the line», «Rosanna» og «Africa». Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
21. august
Solsystemet består av solen och de himlakroppar som den binder till sig genom sin gravitation. Solsystemet har sitt ursprung i en gravitationell kollaps av ett gigantiskt gas- och stoftmoln för 4,5 miljarder år sedan.
Runt solen kretsar en rad objekt i en nästan platt skiva i ekliptikan. Undantaget solen hittar man det mesta av solsystemets massa i de åtta planeterna, vars omloppsbanor är nästan cirkulära. De fyra inre mindre planeterna är Merkurius, Venus, jorden och Mars, som kallas stenplaneterna och består mest av sten och metall. De fyra yttre planeterna är Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus som kallas gasjättarna och består mest av väte och helium och är mycket tyngre och större än stenplaneterna. Även Pluto räknades tidigare till planeterna, men omklassificerades år 2006 till dvärgplanet. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
22. august
Rödstjärtad sotkakadua är en stor kakadua som lever i sv:Australien. Den är vanligare i de torrare delarna av kontinenten. Vuxna rödstjärtade sotkakaduor är omkring 60 centimeter långa och uppvisar könsdimorfism. Hanar har fullständigt svart fjäderdräkt, förutom de framträdande röda banden på stjärten. De något mindre honorna är brunsvarta med gula ränder och prickar och har gul-orange strimmor på stjärten. Arten återfinns vanligen i eukalyptusskogar eller längs vattendrag. I de nordligare delarna av landet ses dessa kakaduor ofta i stora flockar. De är fröätare och hålhäckare. Därför är de beroende av träd med relativt tjocka stammar, i allmänhet Eucalyptus.
Populationerna i sydöstra Australien är hotade av minskningen av skogstäcket och andra ändringar av habitatet. Rödstjärtad sotkakadua är den av sotkakaduorna som lättast anpassar sig till ett liv i fångenskap, men sotkakaduor är mycket ovanliga och dyra utanför Australien. Läs mer
se -
historik
23. august
Liste over Danmarks monarker er en liste over Danmarks konger og dronninger fra 800-tallet og fram til vår tid. Det danske monarkiet presenterer seg selv som mer enn 1000 år gammelt, og dermed «blandt de ældste i verden».
Den danske kongerekken innledes tradisjonelt med Gorm den gamle, ettersom han er den eldste kongen det foreligger noenlunde sikre kilder om. Gorms sønn Harald Blåtann innleder den faste, offisielle kongerekken hvor man antar å kjenne dateringene.
De to store slektene i det danske kongehus' historie er huset Oldenburg og huset Glücksburg. Den første oldenburger, Christian I, besteg tronen i 1448, og den siste av denne slekten ble Frederik VII, som døde barnløs i 1863. Frederik ble etterfulgt av Christian IX, som ble kjent som «Europas svigerfar», fordi hans døtre ble giftet inn i andre europeiske kongehus. Dagens kongefamilie er etterkommere etter Christian IX.
Danmark er, som de øvrige vesteuropeiske kongedømmene, et konstitusjonelt monarki. I og med Påskekrisen i 1920, hvor Christian X utfordret Folketingets flertall, ble parlamentarismen knesatt i Danmark, og kongehusets rolle redusert til sermonielle oppgaver. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
24. august
Fulfulde er eit språk i Vest-Afrika. Det blir tala av fulaniane frå Senegal til Kamerun og Sudan. Etter arabisk og dei tidlegare europeiske kolonispråka engelsk og fransk er fulfulde det språket som har den største geografiske utbreiinga i Afrika og blir skrive med både det latinske og det nn:arabiske alfabetet. Fulfulde har 20 nominalklassar («grammatisk kjønn») i eintal - noko som truleg er flest av alle språk. I ei kåring vart fulfulde kåra til «det vakraste språket i verda» Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
25. august
Magdeburgs domkyrka (Dom Sankt Mauritius und Katharina, efter helgonen Katarina och Mauritius) var den första gotiska katedralen som uppfördes i Tyskland och med sin höjd på 104 m är kyrkan den högsta katedralen i det forna Östtyskland. Domkyrkan ligger i Magdeburg, huvudort i delstaten Sachsen-Anhalt, och rymmer Otto den stores grav.
Den första kyrkan som uppfördes på platsen var den klosterkyrka som 937 dedicerades till Mauritius. Klosterkyrkan byggdes så småningom om till en romansk basilika som förstördes i en stadsbrand 1207. 1209 påbörjades uppförandet av den gotiska katedralen, ett arbete som skulle ta drygt 300 år. Spirorna stod färdiga först 1520. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
26. august
Liste over Danmarks monarker er en liste over Danmarks konger og dronninger fra 800-tallet og fram til vår tid. Det danske monarkiet presenterer seg selv som mer enn 1000 år gammelt, og dermed «blandt de ældste i verden».
Den danske kongerekken innledes tradisjonelt med Gorm den gamle, ettersom han er den eldste kongen det foreligger noenlunde sikre kilder om. Gorms sønn Harald Blåtann innleder den faste, offisielle kongerekken hvor man antar å kjenne dateringene.
De to store slektene i det danske kongehus' historie er huset Oldenburg og huset Glücksburg. Den første oldenburger, Christian I, besteg tronen i 1448, og den siste av denne slekten ble Frederik VII, som døde barnløs i 1863. Frederik ble etterfulgt av Christian IX, som ble kjent som «Europas svigerfar», fordi hans døtre ble giftet inn i andre europeiske kongehus. Dagens kongefamilie er etterkommere etter Christian IX.
Danmark er, som de øvrige vesteuropeiske kongedømmene, et konstitusjonelt monarki. I og med Påskekrisen i 1920, hvor Christian X utfordret Folketingets flertall, ble parlamentarismen knesatt i Danmark, og kongehusets rolle redusert til sermonielle oppgaver. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
27. august
Fulfulde er eit språk i Vest-Afrika. Det blir tala av fulaniane frå Senegal til Kamerun og Sudan. Etter arabisk og dei tidlegare europeiske kolonispråka engelsk og fransk er fulfulde det språket som har den største geografiske utbreiinga i Afrika og blir skrive med både det latinske og det nn:arabiske alfabetet. Fulfulde har 20 nominalklassar («grammatisk kjønn») i eintal - noko som truleg er flest av alle språk. I ei kåring vart fulfulde kåra til «det vakraste språket i verda» Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
28. august
Magdeburgs domkyrka (Dom Sankt Mauritius und Katharina, efter helgonen Katarina och Mauritius) var den första gotiska katedralen som uppfördes i Tyskland och med sin höjd på 104 m är kyrkan den högsta katedralen i det forna Östtyskland. Domkyrkan ligger i Magdeburg, huvudort i delstaten Sachsen-Anhalt, och rymmer Otto den stores grav.
Den första kyrkan som uppfördes på platsen var den klosterkyrka som 937 dedicerades till Mauritius. Klosterkyrkan byggdes så småningom om till en romansk basilika som förstördes i en stadsbrand 1207. 1209 påbörjades uppförandet av den gotiska katedralen, ett arbete som skulle ta drygt 300 år. Spirorna stod färdiga först 1520. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
29. august
Anna Maria Rückerschöld, före adlandet Rücker, född 5 februari 1725 i Hedemora, död 25 maj 1805 i Stockholm, var en svensk författare som skrev ett flertal populära böcker om hushållning och matlagning under sent 1700- och tidigt 1800-tal.
Rückerschöld växte upp i ett högborgerligt hem i Dalarna och i kretsen kring sin morfar Christopher Polhem. Hon fick aldrig någon formell utbildning, men lärde sig genom att följa sina bröders undervisning i hemmet. 1750 gifte sig Rückerschöld med en hovrättskamrer och flyttade först till en gård i Upplands Väsby och senare till Stockholm. Hon fick fyra barn, men överlevde samtliga och även sin make, och dog i Stockholm 1805.
Rückerschöld propagerade även för kvinnors rätt till utbildning inom hushållsfrågor och förde ut sina åsikter i den allmänna debatten som publicerades i form av ett anonymt brev i tidskriften Allmänna Magazinet 1770, ett brev som senare har tillskrivits henne. Tillsammans med Cajsa Warg och andra kokboksförfattare var hon en inflytelserik profil inom det kulinariska området i Sverige under den gustavianska tiden. Till skillnad från Cajsa Warg sysslade Rückerschöld även med samhällsfrågor och hushållsekonomi. Läs mer
se -
historik
30. august
Johann Friedrich Struensee (1737-1772) var lege. Fra 1769 var han livlege for Christian VII, og han var den egentlige makthaver i Danmark i perioden 1770–1772. På grunn av kong Christians sinnssykdom, kunne hoffolk som oppnådde kongens tillit i realiteten overta regjeringsmakten. Sykdommen gjorde kongen viljeløs og fullstendig uinteressert i regjeringssaker. Etter at kongen besteg tronen i 1766, hadde forskjellige klikker kjempet om å oppnå hans fortrolighet.
Med sitt stadig mer intime forhold til dronning Caroline Mathilde og utmanøvreringen av de daværende mest innflytelsesrike i kongens stab, grev Holck og utenriksminister Bernstorff, oppnådde Struensee en posisjon som landets reelle makthaver. Han innledet deretter en strøm av reformer i opplysningstidens ånd. Etter knapt 2 år ved makten ble han avsatt ved et kupp den 17. januar 1772 og deretter dømt til døden og henrettet. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
31. august
Raudstjert er ein insektetande fugl som tilhøyrer slekta Phoenicurus. Han er trekkfugl og hekkar i store deler av Europa og Sentralasia, og i det aller nordlegaste Afrika, og overvintrar i det sentrale Afrika.
Raudstjertane er ein distinkt klade av fleire fugleartar og det rår ikkje konsensus om kva familie gruppa høyrer til. Før vart gruppa plassert i trastefamilien, men i dag vil mange plassere gruppa i familien flugesnapparar (Muscicapidae) i underfamilien Saxicolinae saman med mellom andre buskskvett og steinskvett.
Raudstjerten er ein slank fugl på 13-14,5 cm, og veg 12-20 gram. Han sit ofte på låge greiner eller små buskar og vibrerer med stjerten. Fuglen har svart kvasst nebb og svarte bein. Den vaksne hannen har om sommaren ei iaugefallande farga fjørdrakt med djupsvart ansikt og hals, kvit panne, grått hovud, nakke og rygg og brunaktige vengar. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik