Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/december 2010
Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2015
Januar - Februar - Marts - April - Maj
- Juni
- Juli
- August - September - Oktober - November - December
Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2014
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December
Hvis dagens artikel på forsiden ikke viser dagens artikel for dagen i dag, så er det sandsynligvis fordi cachen ikke er opdateret korrekt.
Tryk på dette link for at opdatere forsiden til den korrekte dagens artikel.
Tryk på dette link for at gøre det samme for denne side.
Dagens skandinaviske artikel
[rediger kildetekst]Et arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist på forsiden. Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:
- Mandag: Norsk (bokmål)
- Tirsdag: Svensk
- Onsdag: Norsk (nynorsk)
- Torsdag: Norsk (bokmål)
- Fredag: Svensk
- Lørdag: Norsk (nynorsk)
- Søndag: Svensk - eller gæstedag - f.eks. finsk, færøsk, grønlandsk, islandsk, samisk.
Artiklerne kan hentes her
[rediger kildetekst]Skanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug på den danske wikipedia:
Hvis de ikke endnu ligger klar på Skanwiki, kan du gå direkte til disse steder:
- no:Wikipedia:Ukens artikkel/2024
- nn:Wikipedia:Utvald artikkel/2024
- sv:Wikipedia:Utvald artikel
- fi:Malline:Valitut palat/2024
- fo:Wikipedia:Aðrar mánaðargreinir (månedens artikel)
- is:Wikipedia:Grein mánaðarins/2024 (månedens artikel)
1. december
Edvard VI (1537-1553) blev kung av England och Irland den 28 januari 1547 vid nio års ålder, och kröntes den 20 februari samma år. Edvard var son till Henrik VIII och dennes tredje hustru Jane Seymour. Han var den tredje monarken av huset Tudor, och den första kungen av England som fick en protestantisk uppfostran. Då Edvard aldrig uppnådde myndig ålder styrdes England under hans regeringstid av en förmyndarregering. Denna stod under ledning av kungens morbror, Edward Seymour, som sedan efterträddes av John Dudley.
Edvards regeringstid präglades av ekonomiska problem och samhällsförändringar som år 1549 ledde till utbrott av oro och uppror. Den engelska kyrkans övergång till protestantismen genomfördes under Edvard som trots sin ringa ålder var mycket intresserad av religiösa frågor. Bland de reformer som genomfördes under Edvard märks att det prästerliga celibatet avskaffades och den liturgiska mässan byttes ut mot gudstjänster på engelska. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
2. december
Vinterkrigen (finsk: talvisota) brøt ut da Sovjetunionen angrep Finland den 30. november 1939, tre måneder etter utbruddet av andre verdenskrig. Angrepet ble internasjonalt fordømt og førte til at Sovjetunionen ble utestengt fra Folkeforbundet.
Sovjetunionen krevde i forhandlinger høsten 1939 at Finland skulle avstå landområder på Det karelske nes, fordi grensen mellom Finland og Sovjetunionen var for nær Leningrad. Finland avviste kravet og tilbød Sovjetunionen andre områder. Etter påståtte finske grenseprovokasjoner i den sovjetrussiske grensebyen Mainila, angrep Sovjetunionen Finland den 30. november. Finland fikk noe støtte fra utlandet i form av våpen og frivillige, men ingen militære styrker.
Finnene holdt stand frem til 13. mars 1940, da de undertegnet en fredsavtale. Finland ble tvunget til å avstå 10 % av sitt territorium og 20 % av sin industrielle kapasitet, hovedsakelig skogindustri, til Sovjetunionen. 10 % av befolkningen måtte flykte fra sine hjem og eiendommer.
Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
3. december
Gravemaskin er ei anleggsmaskin som vert nytta for å grava, flytta og lessa masse. Maskina er som namnet seier mykje nytta til graving, til dømes av grøfter, hòl og til bygningsfundament, og kan brukast til å flytta både lausmasse og tunge ting. Ein nyttar gjerne gravemaskin innan byggjeverksemd og til å laga og vedlikehalda infrastruktur, men òg i samband med landskapsarkitektur, riving, skogsarbeid, gruvedrift, mudring og påling.
Dei fyrste maskinene stammar frå før 1500, då flytande skuffkjedemaskiner vart nytta til mudring av elvar og hamner. Den fyrste landbaserte framskuffemaskina vart bygd i USA av William Otis i 1835. Ei typisk moderne gravemaskin har ei undervogn med belte eller hjul og ei vendbar overvogn der det er fest graveutstyr. Gravemaskiner har som regel dieselmotor, men store maskiner brukt i gruvedrift kan òg drivast elektrisk. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
4. december
Edvard VI (1537-1553) blev kung av England och Irland den 28 januari 1547 vid nio års ålder, och kröntes den 20 februari samma år. Edvard var son till Henrik VIII och dennes tredje hustru Jane Seymour. Han var den tredje monarken av huset Tudor, och den första kungen av England som fick en protestantisk uppfostran. Då Edvard aldrig uppnådde myndig ålder styrdes England under hans regeringstid av en förmyndarregering. Denna stod under ledning av kungens morbror, Edward Seymour, som sedan efterträddes av John Dudley.
Edvards regeringstid präglades av ekonomiska problem och samhällsförändringar som år 1549 ledde till utbrott av oro och uppror. Den engelska kyrkans övergång till protestantismen genomfördes under Edvard som trots sin ringa ålder var mycket intresserad av religiösa frågor. Bland de reformer som genomfördes under Edvard märks att det prästerliga celibatet avskaffades och den liturgiska mässan byttes ut mot gudstjänster på engelska. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
5. december
Elizabeth av York, född 11 februari 1466, död 11 februari 1503, engelsk drottning, gift med Henrik VII 1486, mor till Henrik VIII. Hon var dotter till Edvard IV av England och därmed syster till Edvard V av England, och brorsdotter till Rikard III. Hon är den enda engelska drottning som varit dotter, syster, brorsdotter, maka och mor till en engelsk kung. Hon blev dessutom farmor till en kung och två regerande drottningar.
Elizabeths popularitet hjälpte Henrik VII att besegra de motståndare som vid flera tillfällen under hans regering sökte resa sig mot den nya kungen. Hennes förmåga att genom diplomati hålla samman hovet lade också grunden för den starka hovkultur som kom att prägla tudordynastins regeringstid. Symbolvärdet i äktenskapet mellan Elizabeth och Henrik, mellan den röda och vita rosen, var också starkt. Genom detta äktenskap förenades de två kungaätterna Lancaster och York, det långa, tärande, Rosornas krig tog slut, och istället uppstod det kungahus, Tudor, som inledde den engelska renässansen och en av de mest framstående perioderna i Englands historia.
Under Henrik VII:s regeringstid kom spelkorten (1486) till Europa och det är porträttet av Elizabeth av York som varit förebild för många kortlekars damkort i över femhundra år. Läs mer
se -
historik
6. december
Ivar Aavatsmark (1864-1947) var en norsk hæroffiser og politiker (V). Han var innvalgt på Stortinget fra 1907 til 1921 og var en av Venstres ledende forsvarspolitikere i tiden rundt første verdenskrig. Han var Norges forsvarsminister 1919–1920 og 1921–1923, i en periode preget av nedprioritering av Forsvaret. Aavatsmark stod sentralt i arbeidet med hærordningen av 1910, flåteplanen av 1912, samt som viktig støttespiller for frivillig militærtjeneste i nedgangstiden i 1920- og 1930-årene.
Aavatsmarks militære karrière strakk seg over seks tiår. Han var blant annet lærer ved Den Militære Høiskole og sjef for 5. divisjon, før han avsluttet sin karrière som generalmajor i Hæren og kommandant på Akershus festning i 1932.
Aavatsmark var lenge engasjert i Den Norske Frimurerorden, og innehadde flere verv. Han fungerte som leder av ordenen under andre verdenskrig.
Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
7. december
.jpg)
Mario Vargas Llosa (f. 1936) er ein peruansk forfattar, politikar, journalist og nobelprisvinnar, no gjesteprofessor ved Princeton University. Vargas Llosa er ein av dei mest framståande romanforfattarane og essayistane i Latin-Amerika, og ein av dei leiande forfattarane i sin generasjon. Nokre kritikarar reknar han for å ha eit større internasjonalt gjennomslag og globalt publikum enn nokon annan forfattar frå den latinamerikanske bløminga på 1960- og 1970-talet. 10. desember 2010 får han Nobelprisen i litteratur «för hans kartläggning av maktens strukturer och knivskarpa bilder av individens motstånd, revolt och nederlag». Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
8. december
William Shakespeare (1564-1616) var en engelsk dramatiker, poet och skådespelare. Shakespeare ses av många inte bara som Englands nationalskald utan också som världslitteraturens främste dramatiker genom tiderna. Redan hans samtida kollega Ben Jonson sade: "Shakespeare was not of an age, but for all time" ("Shakespeare var inte tidsbunden, utan för evigt").
Han har kallats the Bard of Avon ("Avons bard") och the Swan of Avon ("Avons svan"). Den dramatiska verksamheten under den elisabetanska eran ägde till stor del rum vid Globe Theatre där han var delägare, belägen i Southwark i London. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
9. december
Ivar Aavatsmark (1864-1947) var en norsk hæroffiser og politiker (V). Han var innvalgt på Stortinget fra 1907 til 1921 og var en av Venstres ledende forsvarspolitikere i tiden rundt første verdenskrig. Han var Norges forsvarsminister 1919–1920 og 1921–1923, i en periode preget av nedprioritering av Forsvaret. Aavatsmark stod sentralt i arbeidet med hærordningen av 1910, flåteplanen av 1912, samt som viktig støttespiller for frivillig militærtjeneste i nedgangstiden i 1920- og 1930-årene.
Aavatsmarks militære karrière strakk seg over seks tiår. Han var blant annet lærer ved Den Militære Høiskole og sjef for 5. divisjon, før han avsluttet sin karrière som generalmajor i Hæren og kommandant på Akershus festning i 1932.
Aavatsmark var lenge engasjert i Den Norske Frimurerorden, og innehadde flere verv. Han fungerte som leder av ordenen under andre verdenskrig.
Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
10. december
Mario Vargas Llosa (f. 1936) er ein peruansk forfattar, politikar, journalist og nobelprisvinnar, no gjesteprofessor ved Princeton University. Vargas Llosa er ein av dei mest framståande romanforfattarane og essayistane i Latin-Amerika, og ein av dei leiande forfattarane i sin generasjon. Nokre kritikarar reknar han for å ha eit større internasjonalt gjennomslag og globalt publikum enn nokon annan forfattar frå den latinamerikanske bløminga på 1960- og 1970-talet. 10. desember 2010 får han Nobelprisen i litteratur «för hans kartläggning av maktens strukturer och knivskarpa bilder av individens motstånd, revolt och nederlag». Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
11. december
William Shakespeare (1564-1616) var en engelsk dramatiker, poet och skådespelare. Shakespeare ses av många inte bara som Englands nationalskald utan också som världslitteraturens främste dramatiker genom tiderna. Redan hans samtida kollega Ben Jonson sade: "Shakespeare was not of an age, but for all time" ("Shakespeare var inte tidsbunden, utan för evigt").
Han har kallats the Bard of Avon ("Avons bard") och the Swan of Avon ("Avons svan"). Den dramatiska verksamheten under den elisabetanska eran ägde till stor del rum vid Globe Theatre där han var delägare, belägen i Southwark i London. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
12. december
Verner von Heidenstam, född 6 juli 1859, död 20 maj 1940, var en svensk författare och poet. Han var ledamot av Svenska Akademien 1912-1940 och mottagare av Nobelpriset i litteratur 1916.
Verner von Heidenstam debuterade som författare år 1888, med en diktsamling som bröt med den då rådande svenska litterära traditionen med realism och naturalism, för att istället innehålla romantik, individualism och sensualism. Detta kom att bli stilbildande för flera andra svenska författare under 1890-talet och åren därefter. Verner von Heidenstam kom därför att bli den främste företrädaren för dessa "nittiotalister", och hans böcker innehåller många nationella och historiska teman. Göran Hägg har rankat Heidenstam som Sveriges i livstiden mest överskattade författare. Läs mer
se -
historik
13. december
Et torvtak er et tak som er tekket med torv på en vanntett undertekking, i eldre tid som regel av bjørkenever. Tak har vært tekket med torv siden forhistorisk tid i Skandinavia og i enkelte andre regioner. I mange norske bygder ble de fleste tak tekket med torv på never til langt inn på 1800-tallet, og enkelte steder helt fram til omkring 1950, men slik taktekking legges nå mest på hus i friluftsmuseene og på verneverdige hus som er fredet eller regulert til spesialområde bevaring. Arbeidskrevende torvtekking ble etterhvert fortrengt av andre tekkemåter, men torvtak på undertekking med moderne materialer har fått ny aktualitet i senere år, særlig på hytter. I enkelte områder har kommuner krav om torvtak på hytter, som ved Eidsbugarden.
De fleste eldre torvtak besto av et undertak av bord, taktroet; på dette et lag med overlappende flak av bjørkenever; og øverst ett eller to lag torv. Nå brukes mest plastplater med knaster («platonplast») som tettesjikt, istedenfor bjørkenever. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
14. december
.png)
Wollert Konow (1845–1924) var ein norsk politikar (V, FrV), brukseigar og Noregs statsminister i 1910–1912. Han stod sentralt i striden om statsrådane sin møterett på Stortinget, den såkalla Statsrådssaka. Han vart seinare ein sentral kritikar av Sverdrup-regjeringa, som han og andre radikale venstremenn syntest var altfor moderat. Ved Stortingsvalet i 1888 var han ein av dei radikale venstremennene som vart «hugga ned» av dei moderate i Venstre og mista stortingsplassen.
Han var med på skipinga av Frisinna Venstre i 1909, og vart vald inn som stortingsrepresentant for pariet i 1910. Frisinna Venstre og Høgre gjorde eit godt val, og danna ei samarbeidsregjering med Konow som statsminister. Regjeringa var frå starten mislikt i Høgre-kretsar, og då Konow under ein tale til Bondeungdomslaget i 1912 omtala målsaka i positive vendingar, trakk Høgre-statsrådane seg frå regjeringa. Konow forsøkte fyrst å rekonstruere regjeringa, men måtte til slutt gå av. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
15. december
Svensk köksstandard var en måttstandardiserad inredning till svenska kök. Standarden började utvecklas på 1930-talet och antogs 1950 av dåvarande SIS (Svenska Industrins Standardiseringskommission) som gällande standard för kökssnickerier i bostäder. 1917 visade arkitekterna Uno Åhrén och Gunnar Asplund att även ett enkelt kök kunde vara lättarbetat och samtidigt en del av bostaden, ett kök som var samtidigt vardagsrum och sovrum för alla familjemedlemmar. Genom den ökande bostadsproduktionen på 1930-, och 1940-talen blev det nödvändigt att planera köket som en effektiv arbetsplats.
På 1920-talet var HSB först med att tillverka kökssnickerier i fabrik. På Stockholmsutställningen 1930 visades ett antal framtida funkis-kök. I deras ögon skulle köket huvudsakligen användas till att värma industriellt producerat mat. Kvinnan skulle ut i arbetslivet och hade inte längre tid att laga mat. På 1940-talet blev det rationellt och ekonomiskt att standardisera byggnadsdelar som trappor, badrum samt snickerier för kök och andra rum. Så utarbetades den första standard för svenska kökssnickerier i mitten av 1940-talet. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
16. december
Et torvtak er et tak som er tekket med torv på en vanntett undertekking, i eldre tid som regel av bjørkenever. Tak har vært tekket med torv siden forhistorisk tid i Skandinavia og i enkelte andre regioner. I mange norske bygder ble de fleste tak tekket med torv på never til langt inn på 1800-tallet, og enkelte steder helt fram til omkring 1950, men slik taktekking legges nå mest på hus i friluftsmuseene og på verneverdige hus som er fredet eller regulert til spesialområde bevaring. Arbeidskrevende torvtekking ble etterhvert fortrengt av andre tekkemåter, men torvtak på undertekking med moderne materialer har fått ny aktualitet i senere år, særlig på hytter. I enkelte områder har kommuner krav om torvtak på hytter, som ved Eidsbugarden.
De fleste eldre torvtak besto av et undertak av bord, taktroet; på dette et lag med overlappende flak av bjørkenever; og øverst ett eller to lag torv. Nå brukes mest plastplater med knaster («platonplast») som tettesjikt, istedenfor bjørkenever. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
17. december
Wollert Konow (1845–1924) var ein norsk politikar (V, FrV), brukseigar og Noregs statsminister i 1910–1912. Han stod sentralt i striden om statsrådane sin møterett på Stortinget, den såkalla Statsrådssaka. Han vart seinare ein sentral kritikar av Sverdrup-regjeringa, som han og andre radikale venstremenn syntest var altfor moderat. Ved Stortingsvalet i 1888 var han ein av dei radikale venstremennene som vart «hugga ned» av dei moderate i Venstre og mista stortingsplassen.
Han var med på skipinga av Frisinna Venstre i 1909, og vart vald inn som stortingsrepresentant for pariet i 1910. Frisinna Venstre og Høgre gjorde eit godt val, og danna ei samarbeidsregjering med Konow som statsminister. Regjeringa var frå starten mislikt i Høgre-kretsar, og då Konow under ein tale til Bondeungdomslaget i 1912 omtala målsaka i positive vendingar, trakk Høgre-statsrådane seg frå regjeringa. Konow forsøkte fyrst å rekonstruere regjeringa, men måtte til slutt gå av. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
18. december
Svensk köksstandard var en måttstandardiserad inredning till svenska kök. Standarden började utvecklas på 1930-talet och antogs 1950 av dåvarande SIS (Svenska Industrins Standardiseringskommission) som gällande standard för kökssnickerier i bostäder. 1917 visade arkitekterna Uno Åhrén och Gunnar Asplund att även ett enkelt kök kunde vara lättarbetat och samtidigt en del av bostaden, ett kök som var samtidigt vardagsrum och sovrum för alla familjemedlemmar. Genom den ökande bostadsproduktionen på 1930-, och 1940-talen blev det nödvändigt att planera köket som en effektiv arbetsplats.
På 1920-talet var HSB först med att tillverka kökssnickerier i fabrik. På Stockholmsutställningen 1930 visades ett antal framtida funkis-kök. I deras ögon skulle köket huvudsakligen användas till att värma industriellt producerat mat. Kvinnan skulle ut i arbetslivet och hade inte längre tid att laga mat. På 1940-talet blev det rationellt och ekonomiskt att standardisera byggnadsdelar som trappor, badrum samt snickerier för kök och andra rum. Så utarbetades den första standard för svenska kökssnickerier i mitten av 1940-talet. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
19. december
Katarina Howard, född (antagligen) 1521, död 13 februari 1542 var engelsk drottning och Henrik VIII:s av England femte hustru. Hon tillhörde en av Englands främsta adelsfamiljer vars huvudman hertigen av Norfolk fick se två av sina syskonbarn bli både drottningar och halshuggna; Katarina och Anne Boleyn. Katarina Howard tillhörde genom sin familj också den konservativa falangen vid hovet och väckte stor missunnsamhet hos de reformerta.
Katarinas släkt hade fiender som inte var förtjusta i att Henrik valde henne som hustru. Den 2 november 1541 överlämnade en av dem, ärkebiskop Thomas Cranmer, ett brev till Henrik som anklagade Katarina för att ha älskare och ha begått äktenskapsbrott. Hon avrättades den 13 februari 1542 genom halshuggning då hon dömts för högförräderi, efter att ha haft ett förhållande med en av kungens hovmän, Thomas Culpeper. Howard erkände dock aldrig otrohet, eller något fullbordat förhållande med Culpeper. Läs mer
se -
historik
20. december
Fearnleys olympiske ærespris er en norsk idrettspris som ble satt opp av skipsreder Thomas Fearnley (1880–1961) i forbindelse med Vinter-OL 1952 i Oslo. Prisen består av en statuett i bronse, modellert av Per Palle Storm, etter den antikke hellenske skulptøren Myrons statue Discobolus («diskoskasteren»). Prisen gis for «fremragende prestasjoner» av en norsk OL-deltaker. Det er Norges idrettsforbund og olympiske og paralympiske komité som tildeler prisen til norske idrettsutøvere som har utmerket seg utover det vanlige i OL. Det er ikke mulig å vinne prisen flere ganger.
De første prisene gikk til skøytekongen Hjalmar Andersen fra Vinter-OL i Oslo og skytteren Erling Kongshaug som vant en svært tett konkurranse i miniatyr under Sommer-OL 1952 i Helsingfors. Med unntak av Sommer-OL 1964 (ingen medaljer til Norge) og Sommer-OL 1980 (norsk boikott) er det tildelt priser etter alle olympiske leker siden 1952. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
21. december
Koptisk kristendom har røter tilbake til dei aller første kristne og kyrkja blei i følgje tradisjonen oppretta av apostelen Markus i Egypt på midten av det 1. hundreåret (rundt år 42 e.Kr.). Den koptiske ortodokse kyrkja er meir enn 1900 år gammal og høyrer til mellom dei orientalske ortodokse kyrkjer. Hovudsetet til den koptiske kristendommen i Alexandria har eksistert sidan kyrkjemøtet i Kalkedon i 451. Leiaren av kyrkja har tittelen «Pave av Alexandria og Patriark av St. Markus' Heilage Stol», for tida er dette pave Shenouda III. Dei kristne i Egypt kallast oftast koptarar, og meir enn 95 % av dei høyrer heime i Den koptiske ortodokse kyrkja.
Ordet koptisk er ei avleiing via arabisk og latin av det greske Αἰγύπτος, aiguptos, altså Egypt. Koptisk kan tyde koptisk kristendom, koptisk språk, og den egyptiske minoriteten koptarar.
Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
22. december
Ärleflugsnappare (Rhipidura leucophrys) är en tätting som förekommer i Australien, Nya Guinea, Salomonöarna, Bismarckarkipelagen och i östra Indonesien. Den är en vanlig och välkänd fågel över stora delar av sitt utbredningsområde där den lever i de flesta typer av biotoper förutom tät skog. Den är 19–21,5 cm lång och har en kontrasterande fjäderdräkt med nästan helt svart ovansida och vit undersida. Könen är lika. Den är inte nära besläktad med vare sig ärlorna eller flugsnapparna utan är den största arten inom familjen solfjäderstjärtar (Rhipiduridae) som tillsammans med bland andra kråkfåglar, drongoer och paradisfåglar bildar en grupp bland tättingarna.
Ärleflugsnapparen är en insektsätare som födosöker i öppna habitat, likt flugsnapparna. Den är aggressiv och revirhävdande och mobbar mycket större fåglar som kookaburra och kilstjärtsörn. Arten har anpassat sig väl till människans landskap och den är vanligt förekommande inom aboriginernas folklore över hela Australien. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
23. december
Fearnleys olympiske ærespris er en norsk idrettspris som ble satt opp av skipsreder Thomas Fearnley (1880–1961) i forbindelse med Vinter-OL 1952 i Oslo. Prisen består av en statuett i bronse, modellert av Per Palle Storm, etter den antikke hellenske skulptøren Myrons statue Discobolus («diskoskasteren»). Prisen gis for «fremragende prestasjoner» av en norsk OL-deltaker. Det er Norges idrettsforbund og olympiske og paralympiske komité som tildeler prisen til norske idrettsutøvere som har utmerket seg utover det vanlige i OL. Det er ikke mulig å vinne prisen flere ganger.
De første prisene gikk til skøytekongen Hjalmar Andersen fra Vinter-OL i Oslo og skytteren Erling Kongshaug som vant en svært tett konkurranse i miniatyr under Sommer-OL 1952 i Helsingfors. Med unntak av Sommer-OL 1964 (ingen medaljer til Norge) og Sommer-OL 1980 (norsk boikott) er det tildelt priser etter alle olympiske leker siden 1952. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
24. december
Koptisk kristendom har røter tilbake til dei aller første kristne og kyrkja blei i følgje tradisjonen oppretta av apostelen Markus i Egypt på midten av det 1. hundreåret (rundt år 42 e.Kr.). Den koptiske ortodokse kyrkja er meir enn 1900 år gammal og høyrer til mellom dei orientalske ortodokse kyrkjer. Hovudsetet til den koptiske kristendommen i Alexandria har eksistert sidan kyrkjemøtet i Kalkedon i 451. Leiaren av kyrkja har tittelen «Pave av Alexandria og Patriark av St. Markus' Heilage Stol», for tida er dette pave Shenouda III. Dei kristne i Egypt kallast oftast koptarar, og meir enn 95 % av dei høyrer heime i Den koptiske ortodokse kyrkja.
Ordet koptisk er ei avleiing via arabisk og latin av det greske Αἰγύπτος, aiguptos, altså Egypt. Koptisk kan tyde koptisk kristendom, koptisk språk, og den egyptiske minoriteten koptarar.
Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
25. december
Ärleflugsnappare (Rhipidura leucophrys) är en tätting som förekommer i Australien, Nya Guinea, Salomonöarna, Bismarckarkipelagen och i östra Indonesien. Den är en vanlig och välkänd fågel över stora delar av sitt utbredningsområde där den lever i de flesta typer av biotoper förutom tät skog. Den är 19–21,5 cm lång och har en kontrasterande fjäderdräkt med nästan helt svart ovansida och vit undersida. Könen är lika. Den är inte nära besläktad med vare sig ärlorna eller flugsnapparna utan är den största arten inom familjen solfjäderstjärtar (Rhipiduridae) som tillsammans med bland andra kråkfåglar, drongoer och paradisfåglar bildar en grupp bland tättingarna.
Ärleflugsnapparen är en insektsätare som födosöker i öppna habitat, likt flugsnapparna. Den är aggressiv och revirhävdande och mobbar mycket större fåglar som kookaburra och kilstjärtsörn. Arten har anpassat sig väl till människans landskap och den är vanligt förekommande inom aboriginernas folklore över hela Australien. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
26. december
Koloniträdgårdar i Stockholm började anläggas på ett organiserat sätt år 1906. Initiativtagare var Anna Lindhagen. Bland de första koloniträdgårdar som skapades i Stockholm fanns Söderbrunns koloniområde på Norra Djurgården, invigd 1905 och fortfarande i drift.
Kolonirörelsen i allmänhet tog sina förebilder från Tyskland, men för Stockholms del var koloniträdgårdar i Köpenhamn förebilden. Kolonirörelsen har gått igenom flera förändringar; från att bidra till folkhälsan och genom nyttoodling trygga livsmedelsförsörjning i kristider till rekreationsplats för stressade storstadsbor.
Trots att en del koloniträdgårdarna försvann och andra hotades av rivning har under hela 1900-talet tillkommit ständigt nya kolonilotter. Idag (2010) finns i Stockholmstrakten drygt 10 000 kolonilotter fördelade på cirka 150 områden. Det största av dem är Skarpnäcks koloniområde i södra Stockholm med 554 lotter. Nyaste anläggning är Årstafältets koloniområde som invigdes i september 2003. Läs mer
se -
historik
27. december
Kong David var den andre kongen av det forente kongedømmet Israel i henhold til Bibelen. Han er beskrevet som rettskaffen konge, skjønt ikke uten feil, dessuten også etter sigende en stor kriger, musiker og poet, tradisjonelt tilskrevet mange av tekstene i Salmenes bok. Davids liv og styre er beskrevet i Samuelsbøkene og Første krønikebok. I Andre Samuelsbok fortelles det at Gud var så tilfreds med David på slutten av hans liv at han lovet at Davids ætt skulle vare evig. Innen jødedommen mener man at Messias vil være av denne ætten.
David er således en av de viktigste figurene i Israels historie. I Det gamle testamente brukes begrepet «Messias» om den salvede konge av Davids hus, utvalgt og innsatt av Gud og som skal etablere kongedømmet slik Gud har planlagt for Israel. Begrepet representerer en kjent nærorientalsk kongeideologi, muligens av egyptisk opprinnelse, i det gamle Israel. Ifølge Det nye testamente tilhører Jesus Kristus Davids ætt og beskrives som han arvtager, «løven av Judas stamme» og «Davids rotskudd». Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
28. december
Draumkvedet er den mest kjende folkevisa (mellomalderballaden) i Noreg. Det er eit visjonsdikt i balladestil, og handlar visjonæren Olav. Han har gjort ei ferd i den andre heimen medan han låg i ein tung svevn frå julekvelden til trettandagen. Olav rid då til kyrkje. Så fortel han kva han har opplevd i draume og at han fått sjå inn i dødsriket.
Nedteikningane av Draumkvedet er, langt på veg, sprikjande og fragmentariske. Den best kjende teksta i vår tid er ein rekonstruksjon/restitusjon på 52 strofer, laga av Moltke Moe i 1890-åra. Melodiane som er nedteikna til Draumkvedet, svarar stort sett til tonar som også er i bruk til gamle-stev. Den firelina folkevisestrofa i Draumkvedet har same metrum som gamlestevet. Men ulikt gamlestevet har Draumkvede, og difor også tonane, omkved, slik det er vanleg i balladar. I vår tid er det praksis at Draumkvedet blir framført med ulike tonar til dei ulike bolkane i visa. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
29. december
Talgoxe (Parus major) är en fågel inom ordningen tättingar och familjen mesfåglar. Den är vanlig i hela Europa, västra, centrala och norra Asien och delar av Nordafrika och förekommer i alla sorters skogslandskap. Den är vanligen stannfågel och de flesta talgoxar flyttar inte förutom under extremt hårda vintrar. Talgoxen är den mest utbredda arten i släktet Parus.
Talgoxen är lätt igenkännlig med svart huvud och hals, framträdande vita kinder, olivgrön ovansida och gul undersida, med viss variation bland de många underarterna. Den äter huvudsakligen insekter på sommaren, men en större uppsättning föda på vintern. Liksom alla mesar är den hålhäckare och häckar vanligen i trädhålor. Honan lägger omkring 12 ägg och ruvar dem ensam, men båda föräldrar tar hand om ungarna. De flesta år föder paret upp två kullar. Bona kan plundras av hackspettar, ekorrar och vesslor, och adulta fåglar kan jagas av sparvhökar. Talgoxen har anpassat sig väl till människans miljöpåverkan och är en vanlig fågel i stadsparker och trädgårdar. Den är också en viktig art för ornitologiska studier. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
30. december
Kong David var den andre kongen av det forente kongedømmet Israel i henhold til Bibelen. Han er beskrevet som rettskaffen konge, skjønt ikke uten feil, dessuten også etter sigende en stor kriger, musiker og poet, tradisjonelt tilskrevet mange av tekstene i Salmenes bok. Davids liv og styre er beskrevet i Samuelsbøkene og Første krønikebok. I Andre Samuelsbok fortelles det at Gud var så tilfreds med David på slutten av hans liv at han lovet at Davids ætt skulle vare evig. Innen jødedommen mener man at Messias vil være av denne ætten.
David er således en av de viktigste figurene i Israels historie. I Det gamle testamente brukes begrepet «Messias» om den salvede konge av Davids hus, utvalgt og innsatt av Gud og som skal etablere kongedømmet slik Gud har planlagt for Israel. Begrepet representerer en kjent nærorientalsk kongeideologi, muligens av egyptisk opprinnelse, i det gamle Israel. Ifølge Det nye testamente tilhører Jesus Kristus Davids ætt og beskrives som han arvtager, «løven av Judas stamme» og «Davids rotskudd». Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
31. december
Draumkvedet er den mest kjende folkevisa (mellomalderballaden) i Noreg. Det er eit visjonsdikt i balladestil, og handlar visjonæren Olav. Han har gjort ei ferd i den andre heimen medan han låg i ein tung svevn frå julekvelden til trettandagen. Olav rid då til kyrkje. Så fortel han kva han har opplevd i draume og at han fått sjå inn i dødsriket.
Nedteikningane av Draumkvedet er, langt på veg, sprikjande og fragmentariske. Den best kjende teksta i vår tid er ein rekonstruksjon/restitusjon på 52 strofer, laga av Moltke Moe i 1890-åra. Melodiane som er nedteikna til Draumkvedet, svarar stort sett til tonar som også er i bruk til gamle-stev. Den firelina folkevisestrofa i Draumkvedet har same metrum som gamlestevet. Men ulikt gamlestevet har Draumkvede, og difor også tonane, omkved, slik det er vanleg i balladar. I vår tid er det praksis at Draumkvedet blir framført med ulike tonar til dei ulike bolkane i visa. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik